Att kunna bedriva vård på distans och samtidigt nyttja de personella resurser som inte kunnat vistas i sjukhusmiljö har varit en av nyckelfaktorerna för att upprätthålla primärvårdens viktiga funktion under våren. Många nya patientgrupper har även börjat upptäcka den digitala vårdens funktion under coronapandemin, vilket resulterat i att omställningen till fler digitala kontakter på allvar börjar ta fart.
En ökad andel digital vård är en positiv utveckling för samhället, visar en ny rapport som vi tagit fram, baserat på verksamhetsstatistik från SKR. Rapporten tittar på de diagnoser som kan ställas av primärvården – både digitalt och fysiskt – och kommer fram till att en ökad andel digitala besök innebär stora besparingar för samhället.
Beräkningen i rapporten baseras på diagnosmönster som hittills dominerat digital vård och dess motsvarighet i fysisk vård. Beräkningarna har jämfört ersättningen för en digital läkarkontakt genom den så kallade utomlänsersättningen, som idag ligger på 500 kronor, med produktionskostnaden för ett fysiskt primärvårdsbesök inom de diagnoser som kan behandlas digitalt. Det ska tilläggas att kostnaden för ett digitalt läkarbesök är högre om man tillräknar fasta kostnader såsom utveckling av tjänsten.
Resultatet visar att en ökad andel digitala vårdkontakter, från dagens dryga 9 procent till 30 procent, innebär besparingar på 4 miljarder per år.
Men digital vård är inte lämpligt för alla symptom. Det är bland annat därför KRY nu utökar sin digifysiska vårdmodell med etableringen och förvärv av fler vårdcentraler runt om i landet. Genom att öka andelen digitala besök – när det går – så frigör vi resurser för att ta hand om de mer komplexa fallen som kräver fysisk tillsyn – till en lägre produktionskostnad. Det är ett mer kostnadseffektivt sätt att bedriva vård. Och genom att bättre planera resurserna för yngre åldersgrupper (genom en övergång till digifysisk vård) så kan patientgrupperna med behov av fysisk vård, såsom kroniker, resurssättas adekvat.
För att uppnå en ökad digitalisering så måste man främja digitala aktörer som redan har en upparbetad relation med patienter över hela landet, men även aktivt driva en omställning som ser till att patienter får rätt vård på rätt nivå. Bland annat genom att fortsätta tillåta en nationell pool vårdpersonal som, på dygnets alla timmar, kan behandla det som går digitalt och utveckla den infrastruktur som är nödvändig för att bedriva digital vård i skala. Då uppnår vi ett kostnadseffektivt sätt att behandla symptomen som går digitalt. Och en effektiv primärvårdskedja som besparar samhället resurser, tar tillvara på den vårdkompetens som finns – och finns tillgänglig för patienten på rätt nivå.
Men det har länge gjorts flera antaganden om att digital vård inte avlastar vårdköerna. Även detta behandlas i rapporten. Besöksstatistik från SKR visar att trots en relativt stor ökning av digitala vårdtillfällen från 2016 och framåt, så ökar inte det totala antalet besök till läkare och sjuksköterskor i primärvården i samma takt. Detta talar för att det sker en substitution och inte en ökning av det totala antalet vårdbesök.
Det är bara när digital vård kan brygga fysisk på ett integrerat sätt som vi uppnår en primärvård som kan ägna sig åt dess faktiska uppdrag – och frigöra resurser för att börja beta av den vårdskuld som uppkommit i samband med pandemin.
Rapporten återfinns i sin helhet nedan.
För mer information om rapportens innehåll, vänligen kontakta: Katja Werner, Policy Manager KRY, katja.werner@kry.se
