På Kry tycker vi att det är positivt att svensk hälso- och sjukvård utvärderas och debatteras. Men tyvärr finns det många myter som florerar i debatten kring den digitala vårdens funktion och arbetssätt. I en text i två delar vill vi öka kunskapen om hur den digitala vården faktiskt fungerar och vilken roll vi som vårdgivare har i samhället. Först ut bemöter vi tre av de vanligaste myterna vi stöter på kopplade till den digitala vårdens kostnader och nytta.
Myt 1: “Digital vård är onödigt”
Utvecklingen av digital vård har på kort tid möjliggjort att svensk primärvård blivit mer kostnadseffektiv, mer tillgänglig såväl i tid som geografiskt och mer patientfokuserad. Det är en positiv förändring för patienterna och på sikt även för hela vårdsystemet. En omställning allt fler aktörer, såväl privata som offentliga, ser fördelarna med och nu tar efter.
En av vårdens största utmaningar är den bristande tillgängligheten. Svensk hälso- och sjukvård håller generellt sett hög standard, men problemet är att många patienter inte får vård när de behöver den. På Kry tycker vi att patienter som har behov av vård, ska få kontakt med vården i god tid. Att möta patienten istället för att mota bort patienten är centralt för att vården ska upplevas som trygg. Låg tillgänglighet i första linjens vård leder alltför ofta till att patienter söker sig till fel vårdnivå, exempelvis akutvård. Enligt Europakommissionen och OECD sker ca 30 % av alla akutbesök i Europa på grund av att primärvården inte är tillgänglig. Genom att förbättra produktiviteten i vården finns stora effektivitets- och resursvinster att göra, och här kan digital vård bidra.
Digital vård är inte onödigt. Tvärtom möjliggör digitala kontaktvägar att fler patienter kan komma rätt i vården snabbare. Omställningen till en mer digital vård är absolut nödvändig för att vi ska lyckas utveckla vården så att vi även i framtiden kan klara av vårt gemensamma välfärdsuppdrag.
Myt 2: “Digital vård kostar mer än fysisk vård”
Att få digital vård är samhällsekonomiskt mycket billigare än ett fysiskt vårdbesök. Ett besök hos Kry kostar samhället 500 kronor inklusive patientavgiften. Det kan jämföras med ett fysiskt vårdbesök som kostar cirka 1700 kronor för samhället att producera. Av de patienter vi hjälper uppger 93 % att besöket på Kry har ersatt ett fysiskt vårdbesök. Om de vårdbesök som gjorts hos Kry i stället hade skett i den fysiska vården hade kostnaden för besöken blivit betydligt högre. Om ett vårdärende som kan handläggas digitalt handläggs digitalt så är det bra för både patientupplevelsen och för hela vårdsystemet.
En annan myt som florerar gällande kostnader är att det uppstår dubbla kostnader om en patient som sökt vård digitalt sedan måste uppsöka fysisk vård. Det stämmer inte. På Kry hänvisar vi ca 10-15 % av våra patienter vidare till fysisk vård. När så sker återbetalas hela patientavgiften och vi begär heller inte ut någon offentlig ersättning för de besöken.
Myt 3: “Ring 1177 istället för Kry, det är gratis”
Att många av Krys patienter skulle kunna hanteras av 1177 vårdguiden är ytterligare en myt vi ofta stöter på i debatten om digital vård. Det stämmer inte då Kry och 1177 är olika typer av vårdaktörer. Kry är en digital vårdgivare som ger läkarvård för specifika symptom likvärdig med den som kan ges på en fysisk vårdcentral. På Kry kan vi diagnostisera och behandla, utfärda remisser eller ge recept på läkemedel. Något som inte är möjligt via 1177.
1177:s huvudsakliga uppdrag är att ge rådgivning och att hänvisa patienter vidare till rätt vårdnivå, något som också återspeglas i statistiken. Under perioden maj-sep 2018 tog 1177 i Stockholms läns landsting emot 323 830 samtal. Av dem hänvisades 72 % vidare till husläkare, närakut eller sjukvård. Samhällskostnaden för ett telefonsamtal till 1177 varierar mellan landstingen. I SLL är kostnaden per samtal 78 kr, en av landets lägsta. Under en 5-månadersperiod innebar samtalen till 1177 i SLL alltså en kostnad på ca 25 miljoner kronor, varav 18 miljoner gick till att finansiera samtal där patienten hänvisades vidare till annan vårdgivare. Det är ett mycket dyrt och ineffektivt triage.
