Urininkontinens – urinläckage

Vad är urininkontinens?

Urininkontinens innebär att det läcker ut kiss ibland utan att du kan kontrollera det. Det är ett mycket vanligt besvär – över en halv miljon människor i Sverige har urinläckage. Under 75 år är urininkontinens betydligt vanligare hos kvinnor än hos män, men med stigande ålder är det ungefär lika vanligt oavsett biologiskt kön. 

Ansträngningsinkontinens är den vanligaste typen av inkontinens hos kvinnor upp till övre medelåldern, särskilt kvinnor som har fött barn. Då kan det läcka urin om du till exempel hoppar eller nyser. Trängningsinkontinens är en annan vanlig form som kan drabba både män och kvinnor. Då blir du plötsligt kissnödig och har svårt att hinna till toaletten. I vissa fall är inkontinens kopplad till exempelvis en försvagad slutmuskel i urinvägarna, en uttänjd urinblåsa eller prostataförändringar. Men det kan också handla om ett mer komplext samspel mellan hjärnan, ryggmärgen och urinvägarna.

Olika typer av urininkontinens

Det finns olika typer av inkontinens. Det här är de vanligaste:

• ansträngningsinkontinens – urinläckage vid exempelvis tunga lyft, hosta eller skratt

• trängningsinkontinens – plötslig kissnödighet som gör att du har svårt att hålla dig

• överfyllnadsinkontinens – när urinblåsan blir så full av urin att det inte går att hålla emot

• droppinkontinens – efterdropp som enbart drabbar män, innebär att det är svårt att tömma blåsan helt och att det kommer kissdroppar en stund efter ett toalettbesök

• neurologisk inkontinens – urinläckage som är kopplad till nervskador i samband med exempelvis stroke, ryggmärgsskador eller sjukdomar som Parkinson och multipel skleros. 

Det finns även andra typer av urininkontinens som antingen kan vara övergående eller kroniska. Vissa får tillfälligt läckage i samband med sex. Efter en förlossning kan du också uppleva läckage en kortare tid, medan andra får livslånga besvär. Om läckaget pågår hela dygnet beror det på så kallad total urininkontinens som kan orsakas av exempelvis missbildningar, skador eller strålningsbehandling. 

Symptom vid urininkontinens

Vid ansträngningsinkontinens brukar det komma små mängder kiss i samband med exempelvis fysisk ansträngning eller om du hostar eller nyser. Vid trängningsinkontinens blir du plötsligt kissnödig och kan ha svårt att hålla tätt tills du hinner fram till en toalett. Många har blandinkontinens med flera symptom.  

Vid överfyllnadsinkontinens kan det också vara svårt att hålla emot urin som trycker på urinblåsan. Om du inte kan tömma blåsan helt kan det uppstå droppar av urinläckage efter ett toalettbesök.

Vanliga symptom vid urininkontinens:

• urinläckage i samband med ansträngning

• du kissar på dig lite när du skrattar, hostar, nyser eller hoppar

• plötslig kissnödighet som är svår att hålla emot

• urinläckage som kommer en stund efter du har kissat.

Andra tänkbara förklaringar

Urinvägsinfektion kännetecknas av sveda och täta trängningar – det vill säga att du känner dig kissnödig ofta. Då kan det vara svårt att tömma blåsan helt och det kan ibland läcka urin. Besvären försvinner när infektionen är behandlad eller har gått över.

Ibland kan urinläckage vara ett av flera symptom i samband med tumörer och andra allvarliga, bakomliggande sjukdomar.

Orsaker till urininkontinens

Urininkontinens beror oftast på fysiska besvär i de nedre urinvägarna. Det kan till exempel vara en svag slutmuskel, uttänjd urinblåsa, skador efter en förlossning eller förstorad prostata. Urinläckage kan också vara en kombination av rubbningar i muskler och funktioner i bäckenbotten. Ibland beror besvären på att samspelet mellan de neurologiska funktionerna i hjärnan och urinvägarna har rubbats på grund av nervskador eller hjärnskador. 

Att urininkontinens är särskilt vanligt hos äldre beror ofta på att muskulatur och vävnad i bäckenbotten försvagas över tid. Prostatabesvär som ofta kommer med åldern ligger också bakom vissa problem. Dessutom har inkontinens kopplingar till såväl demens som andra sjukdomar som ofta debuterar vid hög ålder.

Urininkontinens är ovanligt hos barn, men förekommer i samband med förstoppning, missbildningar och neurologiska sjukdomar.

Vanliga orsaker till urininkontinens:

• muskelsvaghet ­– ofta försämrad funktion i urinrörets slutmuskel eller en generell försvagning i bäckenbotten, exempelvis på grund av hög ålder eller övervikt

• slapp blåsvägg – om urinblåsan har tänjts ut under längre tid, exempelvis på grund av du kissar sällan, kan den ibland bli så full att det är omöjligt att hålla emot

• skada – det är vanligt att få urininkontinens efter en förlossning eller efter kirurgi i underlivet

• prostatabesvär – både prostataförstoring och kirurgi kan orsaka besvär

• störningar i nervsignalerna  – urininkontinens är vanligt vid exempelvis diskbråck och sjukdomar som multipel skleros eller Parkinson, men också efter en stroke eller i samband med demenssjukdomar  

• läkemedel – vissa läkemedel kan göra det svårt att kissa och orsaka en överfull urinblåsa som kan leda till överfyllnadsinkontinens.

Faktorer som gör dig mer sårbar för urininkontinens:

• hög ålder 

• övervikt och fetma

• ärftlighet

• återkommande urinvägsinfektioner

• överaktiv blåsa

• långvarig förstoppning

• graviditet och vaginal förlossning

• framfall

• försvagad bäckenbotten på grund av exempelvis östrogenbrist vid klimakteriet

• förstorad prostata.

Utredning och behandling

Det kan vara viktigt att utreda urinläckage för att vara säker på bakomliggande orsaker och utesluta kopplingar till olika sjukdomstillstånd. Du får själv berätta i vilka sammanhang du upplever läckage och hur ofta du har besvär. I utredningen ingår olika typer av provtagningar. Ibland krävs undersökningar med hjälp av exempelvis ultraljud och röntgen.

Vid urininkontinens anpassas din behandling efter vilken typ av inkontinens du har och hur stora dina besvär är – från tabletter till kirurgi. I många fall får du själv i uppgift att träna din bäckenbotten med hjälp av särskilda knipövningar. Blåsträning och viktnedgång är andra vanliga rekommendationer. 

En särskilt vanlig operation bland kvinnor görs under lokalbedövning och innebär att ett litet band fästs runt urinröret för att förhindra läckage. Det finns även praktiska hjälpmedel som kan lindra besvär vid urinläckage. 

Vad kan jag göra själv?

Vid urinläckage är det bra med så kallad bäckenbottenträning. Det gäller både män och kvinnor. Prata gärna med sjukvården så att du förstår hur övningarna går till. Det kan också vara bra att försöka gå ner i vikt eftersom bukfett gör dig mer sårbar för urinläckage.

Allmänna råd vid urininkontinens:

• gör knipövningar – bäckenbottenträning i form av knipövningar stärker muskler runt urinröret, ändtarmen och slidan

• undvik förstoppning – förstoppning kan göra det svårt att kontrollera urinblåsan

• gå ner i vikt om du är överviktig – bukfetma belastar din bäckenbotten och ökar trycket på urinblåsan, då blir det svårare att hålla tätt.

På apotek finns det olika hjälpmedel, bland annat inkontinensskydd, som gör att du inte behöver oroa dig så mycket för synligt läckage. Vid urinläckage finns det även andra typer av skydd – rådgör gärna med apotekspersonalen eller din vårdcentral. 

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har problem med urinläckage.

Så kan Kry hjälpa till

Urininkontinens kräver en fysisk undersökning.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid urininkontinens. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.