Trötthet

Allmänt om trötthet

Trötthet är ett naturligt tillstånd som drabbar alla då och då. Kroppen behöver tid för avslappning för att kunna bearbeta intryck och återhämta sig. För lite sömn eller sömnrubbningar påverkar dig både fysiskt och psykiskt. Du kan bland annat känna dig kraftlös, uppleva koncentrationssvårigheter och ha svårt att komma ihåg saker. Sömnproblem gör det svårare att hantera stress, fatta beslut och reglera känslor. Långvarig sömnbrist kan även ge fysiska symptom, från smärta och värk till ökad risk för hjärtinfarkt.

Vid kronisk trötthet eller hjärntrötthet kan du inte vila bort bristen på energi – då känner du dig konstant trött och orkeslös och kan ha svårt att hantera stökiga situationer med mycket ljud och intryck. Vid långvarig, onormal trötthet gäller det att ringa in orsaken till dina besvär och hitta en lämplig behandling. Brist på energi kan även vara kopplad till fysiska tillstånd som exempelvis järnbrist, sköldkörtelproblem eller bakomliggande sjukdomar. Vid depression och utmattning är trötthet en del av en mer komplex symptombild.

Symptom vid trötthet

Trötthet kännetecknas främst av orkeslöshet och brist på energi. Du kan känna dig matt i kroppen och ha svårt att koncentrera dig. Trötthet kan även göra det svårare att hantera vardagen. Du kan känna dig lättirriterad, nedstämd eller få svårare att hantera stress.

Vanliga symptom vid trötthet:

• svårigheter att somna eller flera uppvaknanden på natten

• kraftlöshet och orkeslöshet

• koncentrationssvårigheter

• minnesproblem

• sämre reaktionsförmåga

• humörsvängningar

• nedstämdhet

• ångest och oro.

Vid långvarig eller sjuklig trötthet kan det finnas bakomliggande bristtillstånd eller sjukdomar som ger en lång rad andra symptom, från allmän sjukdomskänsla till viktförändringar.

Orsaker till trötthet

Trötthet är ofta en följd av för lite sömn i relation till jobb, aktiviteter och olika måsten. Sömnen blir ofta lidande om du upplever stress, oro eller har en påfrestande situation hemma eller på jobbet. Många upplever att bristen på dagsljus under den mörka årstiden leder till trötthet.

Vid långvarig, onormal trötthet och orkeslöshet kan det finnas bakomliggande, medicinska tillstånd eller sjukdomar som bland annat kan orsaka kroppslig utmattning och näringsbrist. Dit hör exempelvis långvariga infektioner, hormonella sjukdomar, autoimmuna sjukdomar och cancersjukdomar. Kroniskt trötthetssyndrom är en ovanlig diagnos, ofta utan känd orsak, som inte går att vila bort.

 Vanliga livsstilsrelaterade orsaker till trötthet:

• sömnbrist eller dålig sömnkvalitet – att inte sova tillräckligt eller inte få sammanhängande sömn är den vanligaste orsaken till att känna sig ständigt trött och orkeslös

• för lite dagsljus – om du inte får tillräckligt med dagsljus under dagen kan det påverka produktionen av melatonin, ett kroppseget hormon som gör dig naturligt trött på kvällen

• brist på fysisk aktivitet – utan rörelse och motion känner du dig mer orkeslös i kroppen och får på sikt en försämrad kondition

• stress utan återhämtning – till exempel till följd av relationsproblem, hög arbetsbelastning eller en ekonomiskt pressad situation

• intag av stimulerande substanser – alkohol, koffein och nikotin stimulerar hjärnan och kan orsaka sömnsvårigheter

• för mycket skärmtid på kvällen – hjärnan behöver vila från synintryck och onaturligt ljus; försök att undvika dataspel eller att scrolla på mobilen sent på kvällen.

 
Vanliga fysiska orsaker till trötthet:

• övergående infektioner – du kan bli ovanligt trött i samband med många olika infektioner, från virussjukdomar till urinvägsinfektion

• långvariga smärttillstånd – det är vanligt att bli orkeslös och trött om du har ont i kroppen under lång tid

• bristtillstånd – du kan bli trött på grund av järnbrist eller uttalad anemi, brist på exempelvis D-vitamin eller B12 kan orsaka trötthet, ibland kan bristtillstånden bero på exempelvis kraftiga menstruationsblödningar, glutenintolerans eller tarmsjukdomar som Crohns sjukdom

• andningsrelaterade besvär – till exempel efter vanlig luftvägsinfektion eller långvarigt nedsatt andningskapacitet på grund av KOL eller astma

• hormonella förändringar ‒ till exempel diabetes, låg produktion av sköldkörtelhormon vid hypotyreos eller förändringar i samband med klimakteriet 

• bakomliggande sjukdomstillstånd – sömnapné, fetma, ätstörningar, hjärtsvikt och cancersjukdomar är exempel på sjukdomar som bland annat kan orsaka svår trötthet

• vissa läkemedel – trötthet kan vara en biverkning av vissa läkemedel, till exempel antidepressiva, sömntabletter eller behandlingar mot allvarliga sjukdomstillstånd.

Vanliga psykiska orsaker till trötthet:

• ångest och oro – ångest och oro eller ångesttillstånd som exempelvis generaliserat ångestsyndrom orsakar ofta sömnbrist och sömnlöshet

• svåra eller traumatiska upplevelser – om du har varit med om stora svårigheter eller något mycket skrämmande kan du utveckla posttraumatisk stress som leder till en förhöjd ångestnivå med spänningar, sömnproblem och mardrömmar

• depression – långvarig nedstämdhet där du ofta tappar intresse för sådant som du brukar tycka om och undviker eller skjuter upp saker som du egentligen vill eller behöver göra

• utmattningssyndrom – långvarig stress eller påfrestningar utan tillräcklig återhämtning

• andra psykiska sjukdomstillstånd – hälsoångest, anorexi, missbruk och bipolär sjukdom är några exempel på psykiska besvär som kan orsaka trötthet och sömnproblem. 

Behandling vid trötthet

Det finns inget läkemedel mot trötthet – det gäller att hitta orsaken till din energilöshet. Trötthet som bero på sömnbrist och stress kräver ofta livsstilsförändringar i form av daglig återhämtning, fysisk aktivitet och goda sömnrutiner.

Vid misstanke om bakomliggande sjukdomar eller exempelvis järnbrist får du som regel lämna prover men också göra en kroppsundersökning. Läkaren anpassar din behandling efter dina symptom och provresultat.

Kognitiv beteendeterapi kan ge dig verktyg som hjälper dig att hantera energilöshet och depressivitet.  

Vad kan jag göra själv?

Trötthet som beror på livsstil kan du själv påverka. Kanske behöver du reflektera över din livssituation och fundera över hur din balans i livet ser ut. Ofta handlar det om att skapa tid för återhämtning, om möjligt minska din dagliga stress och prioritera sömnen. Fysisk aktivitet och goda sömnrutiner kan också hjälpa dig att sova bättre. 

Så här kan du motverka trötthet och få mer energi:

• prioritera sömnen – försök att skapa regelbundna sömnrutiner och sov helst i ett mörkt och svalt och tyst rum

• undvik sömnstörande faktorer – om du tittar på skärmar, dricker kaffe och alkohol eller använder nikotin på kvällen kan det påverka sömnkvaliteten negativt

• välj näringsrik kost – hoppa inte över måltider och sträva efter att äta en välbalanserad och hälsosam kost

• rör på dig – fysisk aktivitet brukar skapa en bättre balans mellan en bra energinivå på dagen och förbättrad sömnkvalitet, du bör däremot undvika träning nära inpå läggdags

• gå ut i dagsljuset – ljus hjälper till att reglera dygnsrytmen, så att du känner dig naturligt trött när kvällen kommer

• skapa tid för återhämtning – försök att minska din stress och hitta sätt att fylla på med energi, exempelvis genom avslappningsövningar eller utomhusvistelse. 

När bör jag söka vård?

Sök vård om du upplever att du är onormalt trött och har svårt att orka med din vardag. Du bör även söka vård om du sover mycket och ändå inte känner dig utvilad.

Sök vård om du är oförklarligt trött i kombination med allmän sjukdomskänsla eller misstanke om depression. Om du är långvarigt orkeslös, trött och andfådd eller upplever ofrivillig viktnedgång eller minskad aptit bör du också söka vård.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd vid långvarig eller oförklarlig trötthet. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt bli remitterad till vidare vård. Vid långvarig trötthet behövs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att ditt barn behöver närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

Vi erbjuder också hälsokontroller som ett alternativ till att upptäcka avvikande värden.