Tredagarsfeber

Vad är tredagarsfeber?

Tredagarsfeber är en vanlig virussjukdom som heter exanthema subitum på läkarspråk. Roseola infantum är ett annat namn på samma infektion. Besvären orsakas av herpesvirus.

Det är vanligast att få tre dagars feber som sedan följs av utslag, men det kan variera något. Hela sjukdomsförloppet tar sällan mer än en vecka.

Sjukdomen är allra vanligast hos barn upp till tre år. Det är ovanligt att få besvär före sex månaders ålder – då brukar barnet vara skyddat av den biologiska mammans egna antikroppar. Sjukdomen uppstår sällan efter fem års ålder eftersom de flesta kommer i kontakt med viruset under sina första levnadsår.

Herpesviruset HHV-6, som i de flesta fall orsakar just tredagarsfeber, finns kvar i kroppen under resten av livet. På så sätt liknar det andra herpesvirus. HHV-6 brukar däremot inte orsaka nya besvär, till skillnad från exempelvis munsår som kan blossa upp igen. Har du däremot haft tredagarsfeber själv är du smittbärare även som vuxen. Barn smittas ofta av äldre barn eller vuxna som bär på viruset. Det finns latent i salivet och överförs ofta via droppsmitta i samband med en vanlig förkylning eller andra luftvägsinfektioner.

Symptom på tredagarsfeber

Tredagarsfeber ger inte alltid några symptom, men om barnet insjuknar kan du räkna med en inkubationstid på ungefär 5 –15 dygn efter smittotillfället. Då kan febern plötsligt stiga till höga temperaturer, ibland över 40 grader. Det är inte alltid det rör sig om exakt tre dagars feber – ditt barn kan ibland ha feber upp till en vecka. Trots hög temperatur brukar de flesta barn inte känna sig särskilt sjuka eller trötta. 

När febern går ner är det vanligt att få små, blekröda utslag på magen eller ryggen. Utslagen sprider sig ofta till andra delar av kroppen, även ansiktet och ibland i gommen. Utslag vid tredagarsfeber kliar inte och bildar varken blåsor eller sår. De försvinner av sig själva inom några timmar eller dagar. 

Vanliga symptom vid tredagarsfeber:

• hög feber 

• blekröda, fläckiga utslag

• snuva, hosta och halsont

• svullna lymfkörtlar på halsen.

Hög feber kan i ovanliga fall leda till feberkramp. Det är ett snabbt övergående tillstånd som kännetecknas av ett kortvarigt krampanfall. Då skakar armar och ben och barnet förlorar medvetandet en kort stund. Det kan se otäckt ut, men tillståndet brukar inte vara farligt och kramperna går som regel över inom några minuter. Barnet brukar återhämta sig snabbt.

Andra tänkbara förklaringar

Feber och utslag hos barn kan ha många förklaringar. Virusutslag förekommer ofta hos barn i samband med en vanlig förkylning eller exempelvis höstblåsor. Utslag förekommer förstås även vid barnsjukdomar som vattkoppor, mässling och röda hund. Svampinfektioner och bakterieinfektioner som svinkoppor kan också orsaka utslag. Eksem och allergi med nässelutslag är vanliga förklaringar till utslag utan feber.

Orsaker till tredagarsfeber

Infektionen orsakas av ett mycket vanligt herpesvirus, oftast så kallat HHV-6. Tredagarsfeber kan både smitta via direktkontakt och små luftburna partiklar som ofta sprids i form av hosta och snuva. Äldre barn och vuxna som redan har haft tredagarsfeber bär alltid på viruset och kan därför smitta andra i samband med vanliga luftvägsinfektioner senare i livet.

Behandling vid tredagarsfeber

Tredagarsfeber kräver som regel ingen behandling. Febern kommer plötsligt och brukar försvinna inom några dagar. Utslagen som uppstår efteråt försvinner också av sig själva. Vid hög feber och påverkat allmäntillstånd kan du använda receptfria läkemedel som finns på apotek.

Vad kan jag göra själv?

Barn som har hög feber behöver vätska och vila. Små barn blir lätt uttorkade och därför är det viktigt att ersätta den vätska som kroppen förlorar. Var uppmärksam på barnets allmäntillstånd och titta till barnet även på natten.

 Viktigt att tänka på vid hög feber:

• fyll på med vätska – vatten, saft eller annan dryck är ofta tillräckligt, men vid tydlig vätskebrist kan barnet behöva vätskeersättning

• vila – kroppen behöver återhämta sig innan barnet går till skolan igen

• avstå från fysisk ansträngning – motion och fysisk aktivitet kan vara direkt skadligt om barnet har feber och försämrar immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner. 

På apotek finns febernedsättande läkemedel – de förkortar inte sjukdomsförloppet men kan lindra symptomen. Tänk på att barn och ungdomar under 18 år inte ska använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.

Vid feber bör barnet stanna hemma från förskola och skola. Om barnet har utslag utan feber kan de återgå till sina vanliga aktiviteter – informera personalen om utslagen och misstanke om tredagarsfeber.

När bör jag söka vård?

Kontakta vården om du är osäker på vad som orsakat besvären eller känner oro över barnets allmäntillstånd.

Sök vård om febern håller i sig längre än en vecka – eller om utslagen inte har försvunnit efter några dagar. Sök alltid vård vid misstanke om mässling eller röda hund.

Sök vård akut om barnet har feber och

• kraftigt påverkat allmäntillstånd

• svår frossa eller smärta 

• andningsbesvär 

• tecken på uttorkning, exempelvis minskad urinmängd

• är stel i nacken

• håller på att förlora medvetandet

• får feberkramp

• är yngre än sex månader.

Vid misstanke om smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid tredagarsfeber. Vi gör en individuell bedömning baserat på barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Barnet kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid långvariga utslag och feber utan tydlig förklaring krävs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.