Trauma och PTSD

Allmänt om trauma

Posttraumatisk stress och PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) är tillstånd som kan pågå långt efter du har upplevt något traumatiskt. Alla människor är olika rustade att hantera allvarliga eller skrämmande situationer.

Om du har varit med om något skrämmande och livshotande eller om du har bevittnat en allvarlig händelse, så kan det sätta djupa spår. Det första som händer är en akut stressreaktion som sedan ska avta. Förändras den inte kan du ha ett konstant förhöjt stressläge. Det gör att kroppen är inställd på fara – du är både mer vaksam och lättskrämd överlag. Sömnsvårighet, ibland med mardrömmar, är en vanlig följd liksom ett totalt förhöjt spänningsläge, både psykiskt och fysiskt.

Ett vanligt kännetecken vid posttraumatiskt stress är så kallad flashback ‒ du får upprepade minnesbilder och återupplever det obehag som hände tidigare. Flashback kan utlösas av saker i din vardag som påminner om händelsen och ge såväl nedstämdhet som ångest och oro.

Det finns olika grader av av posttraumatisk stress, från enklare till mer komplex ptsd (cptsd), baserat på när i livet traumat skedde samt under hur lång tid utsattheten varade.

Symptom vid trauma och posttraumatisk stress

Inte alla som har varit med om trauma utvecklar posttraumatisk stress. Faktorer som ökar risken är bland annat traumats karaktär och personens upplevelse av händelsen samt om det var en engångsföreteelse eller något långvarigt och återkommande.

Vanliga symptom vid posttraumatisk stress:

• Flashbacks ‒ du får återkommande ofrivilliga och påträngande minnesbilder av det som har hänt.

• Undvikande ‒ du undviker platser, personer, situationer samt intryck och känslor som kan påminna om traumat.

• Känsloreaktioner ‒ du kan få starka känslor såsom irritation, skuld, skam, ångest, sorg, men också uppleva känslomässig stumhet och likgiltighet samt känna dig sårbar.

• Kognitiva förändringar ‒ du kan få svårt med både koncentration och minne. Även minnesförlust.

• Sömnstörningar ‒ du kan få svårt att somna, sova dåligt och ha mardrömmar samt vakna ofta med oro och anspänning.

• Fysiska reaktioner ‒ du kan få ont i magen och huvudet eller ha generella spänningar och smärta.

Den som har varit med om något traumatiskt kan uppleva depressiva tillstånd, panikångest och svårighet i samspelet med andra människor. Förloppet kan också likna de olika faser som beskrivs vid en kris.

Orsaker till trauma

Svåra och mycket skrämmande händelser eller situationer, oavsett längd, där det har funnits hot om livet kan utlösa trauma och posttraumatisk stress. Du kan exempelvis upplevt rädsla och skräck om du bevittnat eller själv varit med om:

• intensivvård

• trakasserier

• förlust av närstående

• olycka

• naturkatastrof

• krigshandling

• misshandel, både fysisk och psykisk

• övergrepp

• våldtäkt.

Om du redan har eller tidigare har haft ångesttillstånd, depression eller någon form av missbruk så har du en ökad sårbarhet och därmed högre risk att utveckla ett mer allvarligt tillstånd.

Utredning och behandling

Det finns många verksamheter i samhället som kan hjälpa till vid trauma och posttraumatisk stress.

Om du väljer att kontakta vården får du vid en första vårdkontakt berätta om din situation för att kartlägga händelsen som har utlöst traumat. Du får också beskriva din sociala situation ‒ hur ditt liv ser ut och fungerar. Vidare får du berätta om eventuella tidigare sjukdomar eller händelser som har påverkat ditt liv. Vårdgivaren tar också hänsyn till om det finns fysiska symptom eller annan pågående behandling. Du får även fylla i olika formulär kring dina besvär, vilket underlättar för vårdgivaren att ta ställning till ditt behandlingsbehov.

Behandlingen för posttraumatisk stress är individuell och beror på vad som framkommer under vårdmötet. Behandlingen är i huvudsak psykologisk, eventuellt med tillägg av läkemedel. Det är vanligt att behandling sker i team med en kombination av läkare, psykolog, kurator och eventuellt andra enheter.

Finns oro, depression eller ångestsjukdom kan det bli aktuellt med läkemedel.

Symptom på posttraumatisk stress kan vara långvarig, därför kan det finnas orsak till sjukskrivning.

Vad du själv kan göra

Det finns mycket som du själv kan göra för att underlätta din situation. Forskning har visat att socialt stöd är en av de viktigaste faktorerna för att hantera svåra livshändelser. För de flesta är det därför viktigt att prata med vänner och familj om det som hänt. Samtidigt är alla olika – att dra sig undan och hantera saker själv är inte fel, så länge det endast handlar om en kortare period.

• Försök att få tillräckligt med sömn och vila. Behovet av återhämtning kan öka eftersom kroppen har en stressliknande reaktion och det tar både tid och energi att bearbeta en traumatisk händelse.

• Gör ditt bästa för att upprätthålla dina vardagsrutiner, även om det kan kännas jobbigt.

• Ät och motionera regelbundet.

• Se till att vara ute i dagsljuset varje dag.

• Undvik ett vanemässigt alkoholintag.

Många känner sig hjälpta av att prata och sätta ord på sin upplevelse. Om du kan, försök samtala med vänner eller träffa de stödgrupper som finns. Behöver du en oberoende kontakt så finns många olika stödlinjer både över telefon och dator som du kan ta kontakt med. Dessa har både utbildning och går under sekretess.

Då bör du söka vård

Har du svårt att hantera vardagen hemma eller på jobbet, så kan du behöva professionell hjälp.

Det kan också vara aktuellt att söka vård om du upplever att du fastnat i traumaupplevelsen och inte mår bättre trots att det har gått lång tid.

Om du mår så dåligt att du får tankar om att skada dig själv eller ta ditt liv så finns både Självmordslinjen och Jourhavande medmänniska ‒ organisationer med människor som är vana att lyssna.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid trauma och posttraumatisk stress. Legitimerad vårdpersonal gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under mötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid behandling av trauma och andra relaterade besvär kan vi ofta erbjuda uppföljande kontakt med psykolog eller läkare.

Om du bokar ett digitalt möte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under mötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.