Mensvärk – dysmenorré

Vad är mensvärk och dysmenorré?

Mensvärk kallas för dysmenorré på läkarspråk. Det är ett brett begrepp som de flesta kvinnor i fertil ålder upplever då och då. Det är vanligt att ha en molande värk som gör ont i nedre delen av magen och ibland ryggen. Besvären brukar uppstå de första dagarna vid mens, när livmodern drar ihop sig för att stöta ut livmoderslemhinnan. Svår mensvärk kan orsaka en krampaktig smärta som även kan stråla ner mot ljumskarna och låren. Vissa upplever även Illamående, huvudvärk eller diarré vid mens.

Dysmenorré är ett mycket vanligt tillstånd, särskilt i tonåren Bland unga kvinnor som inte har fött barn har mer än 50 procent svåra menssmärtor. Besvären avtar ofta med åren. Om de inte avtar eller om du börjar få menstruationssmärtor efter flera smärtfria menstruationer kan det bero på någon bakomliggande orsak.

Dysmenorré delas in i två olika typer:

• Primär dysmenorré
  
  Mensvärk som brukar uppstå redan under puberteten. Besvären har kopplingar till en hög koncentration av hormonliknande ämnen i livmodern. Smärtan brukar avta ju äldre du blir och försvinner ofta helt om du har fött barn. Det här är den vanligaste formen av dysmenorré.

• Sekundär dysmenorré
  
  Mensvärk som beror på något bakomliggande tillstånd. Endometrios, myom eller problem med spiral är några vanliga förklaringar. Sekundär dysmenorré är vanligast efter ett antal menstruationer utan svår värk, men kan ibland uppstå även tidigare.

Symptom vid mensvärk

Kraftig mensvärk brukar göra ont i nedre delen av magen och ibland ryggen. Smärtan kan stråla ut mot ljumskarna eller låren. Mensvärk eller dysmenorré kan även ge symptom som exempelvis huvudvärk och diarré. Ibland kan smärtan göra att du känner dig illamående under mens.

Vid primär dysmenorré är det vanligast att få ont i magen timmarna innan du får mens eller just när menstruationen börjar. Symptomen försvinner som regel inom ett par dagar. Vid sekundär dysmenorré kan smärtan variera beroende på bakomliggande orsak. Mensvärk som blir värre med åren, till exempel på grund av endometrios och myom, kan ibland pågå under hela menstruationen. Vid endometrios kan du ha smärtor även när du inte har mens.

Vanliga symptom vid mensvärk:

• molande eller krampaktig smärta i nedre delen av magen

• smärta i nedre delen av ryggen som strålar ner mot låret

• diarré

• illamående och kräkningar

• huvudvärk

• ibland yrsel, svimningskänslor och kallsvettningar.

Andra tänkbara förklaringar

Sekundär dysmenorré beror alltid på bakomliggande orsaker. Endometrios är den vanligaste förklaringen – besvären kan pågå under hela menstruationscykeln, men blir ofta mer intensiva i samband med ägglossning och mens. Endometrios kännetecknas även av kraftig smärta vid penetrerande sex. Adenomyos är ett liknande tillstånd som också kan orsaka extra tydlig smärta i samband med mens.

Myom och cystor är andra förklaringar till smärta vid menstruation. Om du använder kopparspiral finns en ökad risk för rikliga mensblödningar som kan orsaka smärtor vid mens. Både hormonspiral och kopparspiral som har förflyttat sig inuti kroppen kan orsaka smärta och blödningar. Ibland kan akut bäckeninflammation och äggledarinflammation vara orsak till svår mensvärk. Det kallas för PID eller pelvic inflammatory disease på engelska.

Hos tonåringar kan cykliska smärtor i ovanliga fall vara tecken på medfödda, anatomiska besvär. En trång passage genom livmoderhalsen eller en sammanväxning i underlivet kan försvåra blodflödet och därmed orsaka smärta.

Vad orsakar mensvärk?

Menstruationssmärta beror ofta på olika saker i olika åldrar. Besvären uppstår bara i fertil ålder, det vill säga från första till sista menstruationen i livet.

Primär dysmenorré

De flesta som har kraftiga menssmärtor får besvär tidigt, ofta redan i samband med puberteten. Det kallas för primär dysmenorré och beror på sammandragningar i livmodern. Livmodern drar ihop sig ungefär en gång varje månad för att stöta ut livmoderslemhinna som har bildats i menstruationens tidigare fas. Det är en helt naturlig process – det är bara under en graviditet som livmodern inte drar ihop sig.

För att livmoderns muskler ska kunna dra ihop sig frisätts hormonliknande ämnen i livmoderns slemhinna, så kallade prostaglandiner. Om kroppen frisätter stora mängder prostaglandiner blir sammandragningarna kraftigare och kan orsaka kramper i magen. Sammandragningarna kan även påverka nerverna runt livmodern – därför kan du få värk även i ryggen och ner mot låren. Hög koncentration av prostaglandiner kan även orsaka tillfällig diarré.

Det finns hittills ingen tydlig förklaring till varför vissa har smärtsam mensvärk, men det finns kopplingar till bland annat ärftlighet, hormonbalans och rikliga blödningar.

När du blir äldre förändras hormonbalansen och då brukar menssmärtorna bli lindrigare. Hormonbehandling med exempelvis p-piller eller spiral förändrar också hormonbalansen och blödningarna. Därför brukar symptomen vid menssmärta bli mindre besvärliga om du använder preventivmedel med hormoner. Kroppens hormonbalans förändras även i samband med graviditet – om du har fött barn brukar inte besvären vara lika tydliga när du får mens igen.

Sekundär dysmenorré

Sekundär dysmenorré är symptom på något bakomliggande besvär som blir extra tydligt i samband med menstruationsblödningen. Mensvärken kan vara en följd av exempelvis endometrios, myom eller en infektion i underlivet. Vid plötslig mensvärk kan även spiral vara en orsak till besvären. Medfödda, anatomiska förändringar ger symptom i form av mensvärk redan vid den första menstruationen. Andra orsaker till menstruationsvärk kan visa sig först när du har haft mens flera gånger utan smärta.

Faktorer som kan orsaka sekundär dysmenorré:

• endometrios – ett smärtsamt tillstånd som innebär att det finns livmoderslemhinna även utanför livmodern vilket kan orsaka inflammation och smärta

• adenomyos – ett mer ovanligt smärttillstånd som beror på att livmoderslemhinnan växer in i livmoderns muskelvägg

• myom – muskelknutor i livmodern som kan orsaka smärta och kraftigare blödningar när livmodern drar ihop sig

• spiral – kopparspiral kan ge rikligare och mer smärtsamma blödningar; kopparspiral eller hormonspiral som förflyttar sig och hamnar i fel position kan också orsaka smärtor 

• tidigare infektion eller operation – akut bäckeninflammation och äggledarinflammation liksom kirurgi i magen eller underlivet kan ibland leda till ärrbildning och sammanväxningar som orsakar smärta i samband med mens.

Utredning och behandling

Om du har mensvärk ett par dagar i månaden som sedan går över kan du själv prova att behandla med receptfria, smärtlindrande läkemedel. Om värken är kraftig eller begränsar dig i vardagen bör du vända dig till sjukvården. Då får du berätta om din mensvärk, när den uppstår och hur länge du brukar ha besvär. Stora eller små mensblödningar ger också viktig information. 

Preventivmedel med hormoner kan minska dina besvär med svår mensvärk, exempelvis p-piller eller hormonspiral. De förändrar hormonbalansen i kroppen vilket leder till mindre blödningar och sammandragningar. Ibland kan det finnas anledning att använda receptbelagda, smärtstillande läkemedel vid mensvärk. TENS kan också vara ett behandlingsalternativ – det är en sorts smärtlindring med hjälp av elektriska impulser. Prata med din läkare om din dysmenorré och vilken behandling som passar bäst för dig. Vid smärtbehandling med TENS kan du även få hjälp av en fysioterapeut.

Om hormonbehandling och smärtlindring inte hjälper eller om det finns någon annan anledning att misstänka någon bakomliggande orsak till dina besvär kan du behöva göra en gynekologisk utredning. Behandlingen varierar då med orsaken till besvären. Det kan till exempel handla om endometrios, muskelknutor i livmodern eller anatomiska förändringar efter en infektion eller operation. 

Vad kan jag göra själv?

Vid mensvärk kan behandling med receptfria, smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel lindra besvären. De minskar även produktionen av prostaglandiner – då får du inte lika kraftiga sammandragningar i livmodern.

Värme kan vara till viss hjälp vid mensvärk, till exempel en värmedyna eller uppvärmd vetekudde. Även fysisk aktivitet kan lindra besvären. Du kanske inte vill vara aktiv när du har som mest ont, men en promenad eller lättare träningspass under mensvärk kan både lindra och förkorta besvären. Fysisk aktivitet i förebyggande syfte, under andra delar av menscykeln, kan också innebära att du får mindre besvär vid mens.

 Så här kan du lindra besvären vid mensvärk:

• använd receptfria läkemedel – ta inflammationsdämpande, smärtlindrande läkemedel vid första tecken på mensvärk, helst redan dagen innan värken brukar komma

• lägg något varmt mot magen – värmen gör det lättare för musklerna att slappna av

• rör på dig – fysisk aktivitet kan både lindra mensvärk och förkorta tidsperioden med magont, ryggont och andra symptom.

Vid misstanke om sekundär dysmenorré bör du alltid vända dig till sjukvården för att utreda bakomliggande orsaker till dina besvär. Under tiden kan receptfri smärtlindring, värme och fysisk aktivitet tillfälligt ge dig viss hjälp mot din mensvärk.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har återkommande besvär med svår mensvärk och inte upplever tillräcklig lindring med hjälp av receptfria, smärtstillande läkemedel.

Sök vård om du plötsligt får kraftigare mensvärk än du har haft tidigare i livet. Det gäller även om smärtan ändrar karaktär eller om du får blödningar och flytningar som du inte känner igen. Om du får mensvärk utan mens, till exempel under klimakteriet, bör du också söka vård.

Sök vård akut om du utöver mensvärk även har feber och ett försämrat allmäntillstånd.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid mensvärk. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.