Stroke

Vad är en stroke?

En stroke kan uppstå på två olika sätt, antingen på grund av ett brustet blodkärl som orsakar hjärnblödning eller en blodpropp i hjärnan som orsakar hjärninfarkt. Stroke är ett samlingsnamn för både blodproppar och blödningar i hjärnan. Det handlar om akuta, neurologiska tillstånd som försämrar blodcirkulationen och leder till syrebrist i hjärnan.

Syrebristen drabbar det centrala nervsystemet och kan leda till hjärnskador som bland annat påverkar motoriken och talet. En stroke som uppstår i vänster hjärnhalva ger symptom på höger sida av kroppen och vice versa.

Stroke kan orsakas av såväl genetiska faktorer som livsstil och fysiska sjukdomstillstånd. Vanliga riskfaktorer är bland annat högt blodtryck, förmaksflimmer, diabetes och rökning.

Stroke är den vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Snabb behandling minskar risken för svåra komplikationer och dödsfall – symptomen kan snabbt förvärras.

AKUT – test vid misstänkt stroke

Om du misstänker att någon i din närhet har drabbats av stroke kan du göra ett test för att avgöra om personen behöver vård omedelbart. Inom sjukvården kallas det här för AKUT-testet – AKUT står för Ansikte Kroppsdel Uttal Tid.

• Ansikte – kan personen le och visa tänderna?

• Kroppsdel – kan personen lyfta armarna rakt ut från kroppen i 10 sekunder?

• Uttal – kan personen upprepa en enkel mening utan att sluddra eller missförstå?

• Tid – ring 112 om svaret på frågorna är nej – snabb vård minskar risken för allvarliga skador.

Symptom vid stroke

En stroke kan ge mer eller mindre kraftiga symptom. Det är vanligast med ett plötsligt insjuknande men besvären kan även komma stegvis, till exempel under natten. Vissa får en så kallad TIA några dagar innan en stroke – en liten blodpropp som inte är tillräckligt stor för att helt stoppa blodflödet. Då får du strokeliknande symptom som försvinner inom 24 timmar.

Tidiga tecken på stroke är kan vara plötsliga talsvårigheter som gör att du har svårt att uttala ord eller talar sluddrigt. Känselbortfall eller förlamning, oftast på ena sidan av ansiktet eller kroppen, är också typiska kännetecken. Det kan vara svårt att röra sig som vanligt och hålla balansen. Vissa får besvär med synen i form av ett begränsat synfält. En stroke kan även leda till ett annorlunda eller förvirrat beteende.

Hjärninfarkt och hjärnblödning ger ofta liknande symptom. Vid en hjärnblödning kan du även få plötslig huvudvärk, kräkas, känna dig väldigt trött eller förlora medvetandet.

Vanliga symptom vid stroke:

• domningar eller förlamning, ofta i ena ansiktshalvan, armen eller benet

• svaghet i ena armen eller benet

• talsvårigheter eller sluddrigt tal

• synstörningar

• annorlunda beteende och förvirring

• koordinationssvårigheter

• yrsel och problem med balansen

• ibland plötslig huvudvärk med kräkningar

• trötthet och ibland medvetslöshet.

Efter en stroke – när du har fått behandling och återhämtat dig från ett akut insjuknande – kan du få komplikationer som påverkar dig både fysiskt och psykiskt. Du kan till exempel ha kvarstående förlamning, svårigheter med balans och koordination eller problem med talet eller synen. Koncentrationssvårigheter, minnesstörningar, humörsvängningar och så kallad hjärntrötthet är andra vanliga besvär. Depression förekommer också.

Andra tänkbara förklaringar

En så kallad TIA ger liknande symptom som stroke, men symptomen är övergående och försvinner inom 24 timmar. Det är däremot viktigt att få vård snabbt eftersom en obehandlad TIA kan utvecklas till stroke något eller några dygn senare.

Symptomen vid en stroke kan ibland likna andra sjukdomstillstånd, exempelvis synstörningar vid migrän och yrsel vid kristallsjuka. Virus på balanssinnet kan orsaka kraftig yrsel och kräkningar. Lågt och högt blodsocker i samband med diabetes kan ibland orsaka förvirring, koordinationsproblem och medvetandesänkning. Ansiktsförlamning kan även bero på exempelvis borrelia eller andra infektioner.

Hjärnhinneinflammation kännetecknas ofta av huvudvärk, förvirring, illamående och kräkningar. Epilepsi kan ge sluddrigt tal och medvetandesänkning med krampanfall. Alkoholförgiftning eller mycket högt alkoholintag kan också påverka talet, motoriken och medvetandet. Förvirring och koordinationsbesvär kan i ovanliga fall vara tecken på hjärntumör.

Orsaker till stroke

En stroke orsakas av syrebrist i hjärnan som gör att nervceller skadas eller dör. Det beror i de flesta fall på att en blodpropp försvårar eller stoppar blodflödet i något av hjärnans blodkärl. En stroke kan även orsakas av en blödning – om ett blodkärl brister läcker blodet ut i vävnaden. Då uppstår ofta en svullnad vilket komplicerar tillståndet ytterligare.

Det är vanligast att drabbas av stroke om du är över 65 år, men även yngre personer kan få en hjärnblödning eller hjärninfarkt.

• Hjärninfarkt – blodpropp i hjärnanEn blodpropp orsakas av koagulerat blod, det vill säga levrat eller stelnat blod som hindrar blodflödet. En propp i hjärnan uppstår ibland först i hjärtat innan den tar sig vidare till hjärnan – det kan till exempel bero på förmaksflimmer.

  En så kallad TIA, Transitorisk Ischemisk Attack, orsakas av en liten blodpropp i ett av hjärnans blodkärl. Proppen löser snabbt upp sig och besvären går över inom 24 timmar. En TIA ger inga bestående hjärnskador, men ökar kraftigt risken för stroke.

• Hjärnblödning – brustet blodkärl i hjärnan

  Om ett blodkärl brister inuti hjärnan eller på hjärnans yta uppstår en blödning som förhindrar blodflödet. Blödningen beror ofta på ett brustet pulsåderbråck, så kallad aneurysm. Det kan bero på en medfödd skada i blodkärlets vägg som gör att kärlet till slut kan brista. Andra förklaringar kan vara högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes eller rökning. En hjärnblödning kan även uppstå i samband med yttre våld.

Riskfaktorer vid stroke

Det finns flera olika riskfaktorer som dig mer sårbar för stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är en vanlig orsak. Ofta handlar det om åderförfettning eller åderförkalkning i kärlen. Högt blodtryck, förmaksflimmer och diabetes är andra välkända riskfaktorer. Risken ökar med åren, därför är det oftare personer över 65 år som drabbas av stroke.

Genetiska faktorer kan också göra dig mer sårbar för stroke. Det kan till exempel handla om en medfödd blodsjukdom som orsakar blodpropp eller ett brustet pulsåderbråck som orsakar hjärnblödning.

Livsstilsfaktorer är andra vanliga förklaringar till stroke. Rökning, övervikt och för lite motion försämrar blodcirkulationen och kan orsaka koagulationsproblem. Hög alkoholkonsumtion höjer blodtrycket och ökar risken för hjärnblödning.

Stroke – riskfaktorer som gör dig särskilt sårbar:

• hög ålder

• högt blodtryck

• åderförfettning

• hjärt-kärlsjukdomar och andra kroniska sjukdomstillstånd

• diabetes

• ärftlighet, exempelvis blodsjukdomar, blodpropp eller aneurysm i släkten

• tidigare hjärnblödning, blodpropp eller TIA

• kärlskador, exempelvis efter operationer

• livsstilsfaktorer som övervikt, rökning, osund kost och för lite fysisk aktivitet.

Utredning och behandling

Vid en misstänkt stroke eller TIA ska du alltid undersökas av läkare så fort som möjligt – symptomen förvärras ofta de första timmarna eller dygnen. Tidig behandling minskar risken för bestående hjärnskador och fysiska funktionsnedsättningar.

Om du har drabbats av en stroke kommer du att vårdas akut på sjukhus. Läkaren gör en kroppsundersökning och kontrollerar bland annat tal, balans och sväljfunktion. Blodprover, EKG och sjukdomshistorik ger också viktig information. Skiktröntgen av hjärnan eller ultraljud av halskärlen kan avgöra vilken typ av stroke det handlar om och ge en mer precis diagnos.

Om du har fått en stroke har du en förhöjd risk att drabbas igen. För att förebygga nya blodproppar får du ofta blodförtunnande läkemedel, antingen i form av tabletter eller sprutor. De gör att blodet inte koagulerar lika lätt. Du får även behandling mot bakomliggande riskfaktorer som har orsakat stroken, exempelvis blodtryckssänkande läkemedel.

Rehabilitering efter en stroke

En liten stroke behöver inte leda till kvarstående problem, men en större stroke ger ofta fysiska eller psykiska besvär. Neurologiska skador som orsakas av syrebrist i hjärnan kan göra att du förlorar vissa funktioner och behöver hjälp med olika typer av rehabilitering. Besvären kan vara olika svåra. För vissa kan rehab efter stroke innebära finmotorisk träning, som att knäppa knappar eller knyta skorna. Andra behöver lära sig grundläggande funktioner på nytt – det kan handla om allt från att svälja och prata till att lära sig gå igen.

Det är vanligt att behöva hjälp på flera områden och av olika yrkeskategorier. Om du har besvär med exempelvis balans och koordination kan en sjukgymnast eller fysioterapeut utforma en träningsplan. En arbetsterapeut kan bidra med olika hjälpmedel som underlättar vardagen. Vid talsvårigheter kan du få stöd av en logoped. I samband med psykiska besvär och nedstämdhet kan du få hjälp av exempelvis en kurator eller psykolog.

Vad du själv kan göra

Vid minsta tecken på stroke eller TIA ska du alltid söka vård direkt. Många vill instinktivt lägga sig och vila en stund, men det kan vara direkt farligt – du måste få behandling så fort som möjligt.

Så här kan du minska risken för stroke:

• rör på dig

• försök att gå ner i vikt om du är överviktig

• välj en sund kost med mycket frukt och grönsaker

• undvik för mycket salt i kosten

• var försiktig med alkohol

• sluta röka.

Då bör du söka vård

Ring 112 eller sök vård akut vid tecken på stroke:

• domningar eller förlamning i ena ansiktshalvan, armen eller benet

• svaghet i ena armen eller benet

• talsvårigheter eller synstörningar

• koordinationssvårigheter

• yrsel och problem med balansen

• medvetandesänkning

• plötslig huvudvärk med eller utan kräkningar.

Så kan Kry hjälpa till

Uppsök alltid en akutmottagning i första hand vid misstanke om stroke. Kry kan hjälpa till med snabb rådgivning och vid behov göra akuta vårdinsatser på våra fysiska vårdcentraler – vid en stroke kommer vi att remittera dig akut för vidare vård på sjukhus.