Stress

Vad är stress?

Stress är något som alla människor upplever då och då. Det är en naturlig, automatisk reaktion som uppstår när du upplever något som är exempelvis hotfullt eller utmanande. Kortvarig stress kan kännas påfrestande, men är som regel inte farligt så länge den följs av återhämtning. Långvarig, inre stress kan påverka kroppen negativt med symptom som är både fysiska och psykiska. Stressrelaterad ohälsa är ett av vår tids största folkhälsoproblem – vid ihållande besvär blir oönskade konsekvenser allt större och du blir mer sårbar för utmattningssyndrom och depression, men även för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar.

Stress aktiverar en mängd olika fysiologiska reaktioner där bland annat nervsignaler och hormoner samspelar med varandra genom de så kallade sympatiska och parasympatiska nervsystemen. De styr livsviktiga funktioner som andning, hjärtslag och ämnesomsättning. 

Vid stresspåslag får du högre puls och blodtrycket stiger. Kroppen utsöndrar bland annat adrenalin och kortisol – stresshormoner i dagligt tal. Symptomen orsakas av den så kallade kamp-flyktreaktionen som gör kroppen redo att hantera olika påfrestningar, antingen genom att kämpa mot eller fly från ett akut hot. Det kan handla om en verklig fara eller utmaning, en upplevd fara eller tankar som sätter igång oroliga och obehagliga känslor.

Symptom vid stress

Stress kan ge upphov till en mängd olika fysiska och psykiska symptom. Det är vanligt att få sömnproblem. Stress kan också lätt påverka din mage – många får så kallad stressmage med symptom som illamående och kräkningar, diarré eller förstoppning av stress. Vissa får ont i huvudet medan andra får värk i leder eller ont i kroppen av stress, ibland i form av muskelspänningar i axlar eller käkleder. Stressymptom kan också visa sig i form av negativa känslor som humörsvängningar, ångest och oro. Glömska eller dåligt minne kan också vara tecken på stress.

Vanliga fysiska symptom vid stress:   

• ökad puls 

• snabbare andning

• svettningar

• diarré eller förstoppning

• illamående och kräkningar

• yrsel

• värk och spänningar i muskler och leder

• spänningshuvudvärk

• trötthet

• bröstsmärtor eller tryck över bröstet.

Vanliga psykiska symptom vid stress:

• oro och inre stress

• sämre koncentrationsförmåga

• minskad sexlust

• humörsvängningar

• sömnproblem

• nedstämdhet

• känsla av misslyckande och att inte räcka till

• förändrad aptit

• nervositet

• ibland minnessvårigheter.

Vad händer i kroppen vid långvarig stress?

När kroppen har varit utsatt för långvarig stress kan du få mer uttalade symptom som får stora konsekvenser, exempelvis utmattningssyndrom, ångest eller depression. Ihållande, negativ stress kan även orsaka allvarlig, fysisk påverkan på kroppen som högt blodtryck eller andra hjärt- och kärlsjukdomar.

Orsaker till stress

Stress kan ha många olika förklaringar. Alla upplever inte stress på samma sätt eller av samma orsaker, men stress kan antingen uppstå till följd av så kallade yttre eller inre stressorer. Yttre stressorer finns i din omgivning. Det kan handla om allt från stressmoment i vardagen till relationsproblem, sjukdomar eller dödsfall. Inre stressorer handlar om dina egna uppfattningar och tankar – till exempel oro, krav som du ställer på dig själv eller din upplevelse av andras förväntningar.

Långvarig stress är ofta en konsekvens av att du upplever flera stressorer samtidigt. Är du långvarigt stressad får inte din kropp tid att återhämta sig och fylla på med energi. Det skapar påfrestningar på kroppen och kan leda till både fysiska och psykiska symptom.

Exempel på yttre stressorer:

• arbetsmiljö – exempelvis högt tempo, för mycket övertid, orimliga krav eller en frustration över att inte kunna påverka din arbetssituation 

• andras behov och förväntningar – att ständigt behöva anpassa dig efter andras krav på ett sätt som du inte hinner med eller klarar av 

• relationsproblem – svårigheter eller konflikter i din relation till exempelvis familj, partner, vänner eller kollegor

• påfrestande livshändelser – till exempel ekonomiska bekymmer, sjukdomar eller dödsfall

• mikrostress i vardagen – små saker som läggs på varandra och tillsammans skapar en känsla av stress, från störande ljud och plingande notiser till tidspress eller upprepade avbrott i arbetet.

Exempel på inre stressorer:

• höga krav och stränga ideal – uppfattningar om hur du bör vara eller agera som kan vara svåra att hinna med eller leva upp till

• perfektionism – en strävan att alltid försöka göra saker 100 procent perfekt

• orostankar – oro är en vanlig orsak till stress, det kan handla om faktiska problem eller sådant som du tror skulle kunna hända i framtiden.

Inre stressorer kan både skapa stress i sig och göra dig mer sårbar för yttre stressorer.

Stress hos barn

Barn upplever också stress. Besvären kan likna stress hos vuxna, men barn har ofta svårare att uttrycka vad som känns fel. De har också svårare att påverka sin egen situation. 

Stress hos små barn visar sig ofta i form av fysiska symptom – många får till exempel ont i magen eller huvudvärk av stress och oro. Äldre barn kanske drar sig undan från familjen och vill undvika sociala eller fysiska aktiviteter.

Orsaker till stress hos barn kan vara allt från prestationsångest i skolan, mobbning och problem med kompisar till skilsmässa, flytt och negativ inverkan av sociala medier. Barn kan också påverkas av stressade människor i sin omgivning eftersom det kan vara svårt att skilja på egna och andras känslor.

Vanliga tecken på stress hos barn:

• magont

• huvudvärk

• irritation

• ökad oro

• minskad lust till sociala aktiviteter

• förändrad aptit

• sömnbesvär

• koncentrationssvårigheter i skolan 

• humörsvängningar.

Det är viktigt att du som vuxen tar hand om dina egna behov vad gäller sömn, mat och motion för att kunna hjälpa ditt stressade barn på ett bra sätt.

Så här kan du skapa en bättre balans för ditt barn:

• prioritera fasta, dagliga rutiner – regelbundna måltider, aktiviteter och sömn skapar struktur, balans och trygghet

• skapa tid för umgänge – var närvarande, stäng av mobiltelefonen ibland och frigör tid för närhet och umgänge som förmedlar trygghet och lugn

• prata, fråga och lyssna – visa att du finns tillgänglig för samtal, ställ gärna frågor om exempelvis skolan och relationen till kompisar och syskon

• se över barnets fritidsaktiviteter – uppmuntra barnets intressen och fysiska aktiviteter, men ge också barnet möjlighet till återhämtning från förskola, skola och fritidsaktiviteter.

Behandling vid stress

Kortvarig stress kräver ingen behandling. Vid långvariga eller tätt återkommande besvär med stress är det bra att söka hjälp. Då går behandlingen främst ut på att hitta sätt att hantera stressen, utöver återhämtning och vila. Ibland krävs andra typer av insatser för att minska besvär som orsakas av stress och oro. Det kan röra sig om sjukgymnastik som hjälper dig att komma igång med träning och rörelse eller arbetsterapi som gör det lättare att strukturera vardagen. I vissa fall kan det vara aktuellt med läkemedelsbehandling mot exempelvis stressrelaterad huvudvärk eller depression. 

Kognitiv beteendeterapi, KBT, brukar vara effektivt för att behandla stress och stressrelaterade besvär. Då får du hjälp att identifiera dina stressorer och försöka hitta en bättre balans mellan exempelvis arbete, fritid och relationer som är hållbar för dig i längden.

När långvarig stress leder till utmattningssyndrom kan det i vissa situationer krävas en längre sjukskrivning som skapar utrymme för successiv återhämtning.

Vad kan jag göra själv?

För att hantera och motverka långvarig stress och oro behöver du försöka hitta en hållbar balans i din vardag. Regelbundna matvanor, fasta sömnrutiner och fysisk aktivitet är en bra början – då blir du mindre stresskänslig. Du behöver också skapa tid för återhämtning, både i samband med stress i vardagen och under särskilt påfrestande livssituationer. Återhämtning kan betyda många saker. Vissa får energi av att umgås med vänner, andra behöver mer egentid.

Men det handlar inte bara om att hantera dina symptom på den stress som uppstår – du kan också behöva göra förändringar som minskar din generella stressnivå. Kanske behöver du sätta gränser i arbetslivet och begränsa eller säga nej till aktiviteter och relationer som påverkar dig negativt. Ibland är det viktigt att försöka bryta egna tankar och beteenden som bidrar till inre stress.

Så här kan du lättare förebygga och hantera stress:

• kom ihåg att äta och dricka – sträva efter regelbundna, näringsrika måltider och drick ordentligt under dagen så att kroppen orkar hålla igång

• prioritera fysisk aktivitet – rör på dig minst 30 minuter om dagen; gå en promenad på lunchen, ta trapporna istället för hissen, jogga, cykla eller dansa

• var noga med sömnen – sömnbrist gör både kroppen och hjärnan trött, försök att ha regelbundna sovtider och varva ner innan du ska somna

• skapa tid för återhämtning – för att bli av med återkommande eller långvarig stress brukar det vara viktigt att avsätta mer tid för dig själv eller välja umgänge och aktiviteter som ger dig kraft och energi

• sätt gränser – ta inte på dig mer än du orkar med, det är viktigt att våga säga nej och säga ifrån för att undvika ytterligare stress 

• prova avslappningsövningar – andas lugnt och fokuserat, låt kroppen slappna av och notera vilka känslor, tankar och kroppsliga signaler som påverkar dig just nu

• undvik rökning och alkohol – vissa substanser kan kännas avslappnande, men när effekten går ur kroppen får du i stället ytterligare stresspåslag och blir mer känslig för stress.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du upplever långvarig stress som påverkar din vardag negativt och som du själv inte kan hantera.

Sök vård vid ihållande fysiska eller psykiska konsekvenser av stress som exempelvis återkommande magbesvär, huvudvärk, ångest och oro.

Sök vård akut vid ihållande fysiska besvär vid stress som bröstsmärtor, hjärtklappning eller yrsel.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid stress. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad till vidare vård.

Om du bokar ett digitalt möte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under mötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.