Spänningshuvudvärk

Vad är spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk. Ungefär var tredje vuxen har besvär flera gånger i månaden, men spänningshuvudvärk är även relativt vanligt hos barn.

Värken är ofta kopplad till stress, för lite sömn eller muskelspänningar. Men det kan även finnas andra förklaringar. Besvären är antingen episodiska eller kroniska. Episodisk värk är tillfällig – det är den vanligaste formen. Vid kronisk spänningshuvudvärk kan du ha ont i huvudet nästan varje dag. Definitionen av kronisk spänningshuvudvärk är smärta som uppstår mer än 15 dagar varje månad under minst ett halvår.

Episodisk spänningshuvudvärk brukar gå över av sig själv. För att undvika återkommande besvär är det viktigt att sova tillräckligt mycket och hitta en bra balans i vardagen som både inkluderar avslappning och fysisk aktivitet. Vid kroniska besvär kan du behöva hjälp av vården.

Symptom vid spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk ger ofta symptom i form av en tryckande, molande värk i huvudet. Den kan beskrivas som en för trång mössa eller ett band över pannan. Det brukar göra lika ont på båda sidorna av huvudet, men hos vissa gör det bara ont i nacken. Värken är sällan kraftig, men kan bli mer intensiv under dagen.

Ibland kan du vara öm utanpå huden när du har huvudvärk, till exempel om du tar på pannan eller tinningen. Vissa upplever att det gör ont i hårbotten. Det händer att spänningshuvudvärk orsakar lätt illamående, men det handlar sällan om kräkningar som vid exempelvis migrän.

Besvären kan pågå från någon halvtimme till flera dagar. De flesta har ont i huvudet i några timmar. Vid kronisk spänningshuvudvärk kan värken vara mer eller mindre konstant.

Vanliga symptom vid spänningshuvudvärk:

• tryckande värk i huvudet

• ömhet i käke, nacke eller huvud

• tandgnissling eller tandpressning

• muskelvärk i rygg, nacke eller skuldror

• ibland lätt illamående

• ibland öronsus med lockkänsla för örat

• trötthet.

Kronisk huvudvärk kan även föregås av symptom från exempelvis mag-tarmkanalen, som vid IBS. Huvudvärk kan också vara en följd av långvariga smärttillstånd, till exempel fibromyalgi. Spänningshuvudvärk kan dessutom orsaka ostadighetskänslor och yrsel.

Andra tänkbara förklaringar

Spänningshuvudvärk kan förväxlas med andra typer av huvudvärk. Huvudvärk är ett vanligt symptom vid olika infektioner – från förkylning, influensa och bihåleinflammation till borrelia och hjärnhinneinflammation. Hög feber kan också orsaka huvudvärk.

Ibland kan spänningshuvudvärk likna lindrig migrän. Migrän brukar kännetecknas av pulserande, ofta ensidig huvudvärk som även kan orsaka illamående och kräkningar. Känslighet för ljud och ljus är andra vanliga symptom. Smärtan brukar bli mer intensiv vid ansträngning.

En ensidig, molande värk kan orsakas av så kallad cervikogen huvudvärk. Då uppstår smärtan i nackens leder och muskler. Kraftig, ensidig huvudvärk bakom eller runt ena ögat kan vara tecken på Hortons huvudvärk. Om det gör ont i tinningen eller tuggmuskulaturen kan det bero på blodkärlsinflammation.

Ibland är huvudvärk ett symptom på något annat. Sekundär huvudvärk kan till exempel uppkomma om du gnisslar tänder eller har ett förhöjt tryck i ögat. Huvudvärk kan också bero på en bakomliggande sjukdom eller en skada mot huvudet eller nacken. I ovanliga fall kan huvudvärk orsakas av tryckökning i huvudet på grund av en blödning eller tumör.

Orsaker till spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk kan ha många olika förklaringar. Sömnbrist, stress och psykiska påfrestningar är ofta utlösande faktorer vid tillfällig huvudvärk. Spända muskler i exempelvis käke, nacke eller axlar kan också orsaka besvär. Muskelspänningar kan till exempel bero på psykisk belastning eller en dålig arbetsställning.

Ärftlighet är inte en vanlig, bakomliggande faktor vid tillfällig värk. Det kan däremot finnas genetiska kopplingar till kronisk spänningshuvudvärk. Enligt vissa studier kan förändringar i det centrala nervsystemet vara nedärvda – då kan du vara mer smärtkänslig.

Till skillnad från många andra fysiska besvär brukar spänningshuvudvärk avta med åldern.

Faktorer som gör dig mer sårbar för spänningshuvudvärk:

• stress och psykiska påfrestningar

• sömnbrist och trötthet

• muskelspänningar kring käkarna, nacken eller axlarna

• tandgnissling eller felaktigt bett

• synfel

• vätskebrist

• menstruation eller hormonförändringar.

Spänningshuvudvärk kan vara ett av många symptom i samband med olika sjukdomar och infektioner. Det kan till exempel handla om övre luftvägsinfektioner eller besvär i öron och bihålor. Bakomliggande tillstånd som anemi, högt blodtryck eller lågt blodtryck kan också leda till spänningshuvudvärk. Det gäller även smärtproblematik i samband med exempelvis IBS eller fibromyalgi.

Ibland kan värken vara utlöst av läkemedel. Den kan till exempel ha kopplingar till överanvändning av smärtlindrande läkemedel. Vissa får tillfällig spänningshuvudvärk om de plötsligt slutar använda en viss medicin.

Utredning och behandling

Tillfällig spänningshuvudvärk är något som nästan alla människor upplever någon gång. Vid lindriga och övergående besvär behöver du inte söka vård. Om du däremot har återkommande spänningshuvudvärk som inte lindras med hjälp av sömn, minskad stress och avslappningsövningar kan du behöva hjälp av vården.

För att kunna ställa rätt diagnos behöver läkaren veta när och hur ofta du brukar få ont i huvudet. Det är vanligt att göra en kroppsundersökning med särskilt fokus på eventuella besvär med käke eller bett, synproblem eller muskelsmärtor. Ditt psykiska mående och eventuella stressmoment i vardagen ger också viktig information.

Ibland kan du behöva komplettera med blodprover eller andra undersökningar för att utesluta bakomliggande orsaker.

Spänningshuvudvärk kräver sällan behandling med receptbelagda läkemedel. För att bli av med spänningshuvudvärk är det viktigast att hitta orsaken till värken. Avslappningsövningar, fysisk aktivitet, minskad stress och goda sömnrutiner kan lösa många problem. Det är också viktigt att se över din ergonomi – en justerad arbetsställning kan förhindra både muskelvärk och spänningshuvudvärk.

Vid spänningshuvudvärk kan en sjukgymnast eller fysioterapeut hjälpa dig med övningar som minskar muskelspänningar. Det kan både handla om fysiska träningsmoment och avslappningsövningar. Om din värk har kopplingar till ditt psykiska mående kan du även få stöd av en psykolog.

Vad kan jag göra själv?

Vid spänningshuvudvärk kan det vara bra att försöka minska din stressnivå i vardagen och vara noga med sömnen. Avslappningsövningar kan minska känslan av stress och göra att dina muskler slappnar av. Det är också viktigt att du rör på dig – då stärker du musklerna och förbättrar blodcirkulationen.

Om du har återkommande besvär kan du föra en huvudvärksdagbok. Då blir det lättare att hitta samband mellan olika aktiviteter eller situationer som utlöser din spänningshuvudvärk.

Du kan använda receptfria, smärtlindrande läkemedel som finns på apotek för att lindra tillfällig huvudvärk. Det är däremot viktigt att du inte använder den här typen av läkemedel för ofta – slentrianmässig läkemedelsbehandling vid spänningshuvudvärk kan istället förvärra dina besvär.

Så här kan du minska risken för spänningshuvudvärk:

• försök att minimera stress och psykiska påfrestningar

• var noga med goda sömnrutiner

• prioritera fysisk aktivitet

• ta en paus och rör på dig när du har suttit stilla länge

• prova avslappningsövningar

• drick vatten för att undvika vätskebrist.

Så här kan du utesluta vanliga, bakomliggande problem:

• se över din arbetsställning – du kanske sitter eller står på ett sätt som orsakar spända muskler

• besök en optiker – ibland kan huvudvärk vara relaterad till en synförändring

• gå till tandläkaren – om du har problem med bettet eller har en tendens att bita ihop käken kan du behöva en bettskena när du sover.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har återkommande, långvarig eller konstant huvudvärk. Du bör även söka vård om du har ont i tinningen eller käkmusklerna.

Sök vård akut om du får plötslig och kraftig huvudvärk eller om du har ont i nacken och feber i kombination med huvudvärk. Det gäller även huvudvärk med ansiktsförlamning eller talsvårigheter. Har du huvudvärk och samtidigt svårt att hålla dig vaken behöver du också vård omedelbart.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid spänningshuvudvärk. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt bli remitterad till vidare vård. Vid huvudvärk krävs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.