Sömnapné – obstruktivt sömnapnésyndrom

Vad är sömnapné?

Sömnapné är ett vanligt besvär som karaktäriseras av återkommande andningsuppehåll när du sover. Uppehållen varar i minst 10 sekunder – då signalerar hjärnan att du måste vakna till och aktivt ta ett nytt andetag. De flesta har några få andningsuppehåll under natten, men i svårare fall kan du ha över hundra korta uppvaknanden.

Det är vanligast att ha sömnapné som vuxen, från 50 års ålder och uppåt, men även barn och unga kan drabbas.

Det finns två olika typer av sömnapné – obstruktiv och central sömnapné. Obstruktiv är betydligt vanligare och det är den vi fokuserar på i den här texten. Obstruktiv sömnapné innebär att luftvägarna inte är fria, att något förhindrar passagen av luft. Då uppstår ett undertryck med tillfällig syrebrist som följd.

Vid misstänkt sömnapné är det viktigt att söka vård. Om du besväras av dagtrötthet kan ett obehandlat sömnapnésyndrom göra det svårt att orka med vardagen. Nedsatt koncentration och uppmärksamhetsförmåga betyder också det är olämpligt att köra bil eller hantera olika maskiner. Obehandlat sömnapnésyndrom kan dessutom orsaka högt blodtryck och göra dig mer sårbar för hjärt-kärlsjukdomar.

Symptom vid obstruktiv sömnapné

Sömnapné orsakar upprepade andningsuppehåll när du sover och hjärnan reagerar med en väckningsreflex. De flesta vaknar bara till en kort stund utan att minnas det efteråt. Det är ofta någon du delar säng eller rum med som uppmärksammar andningsuppehåll, snarkningar och orolig sömn.

Snarkningar är ett tecken på att den övre luftvägen inte är fri. Det kan bero på exempelvis allergi eller luftvägsinfektioner, men återkommande besvär kan ibland vara tecken på sömnapné som behöver utredas.

Vid misstänkt sömnapné bör du själv vara uppmärksam på eventuella symptom när du vaknar på morgonen – du kan vara tjock i halsen, torr i munnen eller ha huvudvärk. Om du inte känner dig utvilad, trots att du har sovit tillräckligt länge, kan sömnapnésyndrom vara en tänkbar förklaring. Ungefär en tredjedel av alla som har sömnapnésyndrom är trötta på dagen. Sömnapné som även ger symptom på dagarna kallas obstruktivt sömnapnésyndrom.

Vanliga symptom vid obstruktiv sömnapné:

• återkommande andningsuppehåll under sömnen

• orolig sömn, ibland med plötsliga uppvaknanden

• snarkningar

• muntorrhet och svullnadskänsla i svalget på morgonen eller vid uppvaknande

• huvudvärk på morgonen

• hosta på natten

• svettningar nattetid

• behov av att kissa ofta på natten

• känsla av att inte vara utvilad på morgonen

• dagtrötthet.

Dagtrötthet kan påverka dig på olika sätt och skapa besvär i vardagen – från nedsatt koncentrationsförmåga och minnessvårigheter till humörsvängningar och nedstämdhet. Sömnapné med dagtrötthet gör dig också mer sårbar för depression.

Andra tänkbara förklaringar

Snarkningar behöver inte vara tecken på obstruktiv sömnapné – både barn och vuxna kan snarka utan att ha sömnapné. Snarkningar beror ofta på tillfälligt trånga luftvägar i samband med exempelvis en förkylning eller influensa. Då kan du även uppleva muntorrhet eller obehag i halsen på morgonen och trötthet under dagen. Allergi kan ge liknande besvär. Ibland beror snarkningar på att du har druckit alkohol på kvällen. Långvariga besvär med snarkningar kan ha anatomiska förklaringar, som exempelvis stora halsmandlar, utan att de leder till andningsuppehåll.

Olika typer av sömnproblem kan göra att du känner dig trött på dagen. Sömnen påverkas av exempelvis insomni, smärta, restless legs eller psykiska påfrestningar. Vissa läkemedel kan också göra dig dagtrött, till exempel ångestdämpande behandling eller allergimediciner.

Central sömnapné orsakar också andningsuppehåll, men på ett annat sätt än vid obstruktiv sömnapné. Uppehållen brukar vara längre och snarkningar hör inte till symptombilden. Central sömnapné har ofta kopplingar till hjärtsvikt eller stroke som orsakar skador i hjärnan.

Orsaker till obstruktiv sömnapné

Obstruktiv sömnapné uppstår i samband med att musklerna slappnar av under sömnen. Ibland kan musklerna i och runt halsen bli så avslappnade att luftvägarna säckar ihop. Fett vid slemhinnorna eller runt halsen kan också göra det svårare för luften att passera när du sover. Om tungan vilar mot svalget i sömnen eller om käken skjuts bakåt kan även det försvåra andningen. Vid sömnapné hos barn är ofta stora halsmandlar eller körtelvävnad bakom näsan orsak till andningsuppehållen.

Andningsuppehållen under sömn orsakas av så kallade hypopnéer eller apnéer. Hypopné innebär ett minskat luftflöde. Apné uppstår när luftvägarna blir helt blockerade och inte släpper förbi någon luft alls. Andningsuppehållen leder till tillfällig syrebrist i hjärnan. De orsakar stress i kroppen som bland annat ger högre puls, stigande blodtryck och en större utsöndring av stresshormon. Blodflödet till hjärnan påverkas också och syresättningen i blodet sjunker.

Det pågår mycket forskning om sömnapné för att bättre förstå orsaker, följder och risker som är kopplade till andningsuppehållen. I dagsläget vet vi att obstruktiv sömnapné som inte behandlas kan leda till bestående högt blodtryck och skador på blodkärlen. Dessutom blir du mer sårbar för olika hjärt-kärlsjukdomar, exempelvis åderförfettning och stroke.

Några riskfaktorer som gör dig mer sårbar för obstruktiv sömnapné:

• övervikt och fetma – övervikt är den främsta riskfaktorn, fett på halsen eller under slemhinnorna kan försvåra luftflödet när musklerna är avslappnade

• trånga anatomiska förhållanden – andningsbesvär på natten kan orsakas av exempelvis käkens utformning, stor tunga eller stora halsmandlar

• vissa sjukdomar – det finns vissa kopplingar till bland annat hypotyreos och diabetes typ 2

• klimakteriet – hormonförändringar under och efter klimakteriet kan leda till att du snarkar mer och blir slappare i luftvägarna, troligen på grund av sjunkande nivåer av könshormoner som annars kan ha en stärkande effekt på muskulaturen

• rökning – sömnapné är betydligt vanligare hos rökare än icke-rökare, det beror bland annat på att rökning försämrar lungornas och luftvägarnas funktion

• alkohol – om du dricker alkohol på kvällen kan musklerna bli alltför avslappnade i halsen och nacken, alkohol förstärker också besvären vid konstaterad sömnapné genom fler och längre andningsuppehåll

• vissa läkemedel – sömntabletter, lugnande och muskelavslappnande läkemedel kan ha samma effekt som alkohol och orsaka andningsuppehåll under din sömn.

Utredning och behandling vid sömnapné

Vid misstänkt sömnapnésyndrom är det viktigt att söka vård så att du efter en eventuell diagnos kan få hjälp med andningen under sömnen. Då minskar risken för såväl dagtrötthet som högt blodtryck och hjärt-kärlbesvär.

Du får själv berätta om du till exempel är trött på dagen eller torr i munnen på morgonen. Kanske har någon i din närhet påpekat att du snarkar eller har andningsuppehåll på natten. Läkaren gör en sammantagen bedömning som även brukar inkludera kontroll av blodtryck och blodprover. Anatomiska avvikelser som stora halsmandlar eller körtlar bakom näsan kan också ge viktig information.

För att kunna ställa en diagnos vid misstänkt sömnapné krävs en utredning med sömnregistrering. Undersökningen visar bland annat hur många andningsuppehåll du har under natten och hur allvarlig din sömnapné är.

Vid konstaterad obstruktiv sömnapné och sömnapnésyndrom får du behandling som håller andningsvägarna öppna och förbättrar syresättningen av blodet. Du kan behöva en särskild bettskena eller andningsmask som hjälper dig att andas lättare på natten.

En så kallad apnébettskena skjuter fram underkäken och håller tungan på plats så att den inte faller bakåt i svalget och blockerar luftflödet. Skenan får du prova ut hos en tandläkare – den behöver anpassas efter just ditt tandavtryck och individuella bett för att fungera bra.

Vid svårare besvär med sömnapné behöver du ofta behandling med så kallad CPAP. Det är en förkortning av Continuous Positive Air Pressure som betyder kontinuerligt luftvägsövertryck. CPAP är en effektiv behandling vid svår sömnapné. Då använder du en andningsmask på natten som via en slang är kopplad till en maskin. På så sätt får du in extra luft genom näsan och ibland även munnen. Det skapar ett övertryck som håller luftvägarna öppna när du sover.

I vissa fall kan det vara aktuellt med kirurgiska ingrepp. Hos barn med sömnapné är det särskilt vanligt med operation eftersom besvären ofta beror på förstorade halsmandlar eller så kallade adenoider bakom näsan. Om du är överviktig är viktnedgång en viktig del av behandlingen.

Vad kan jag göra själv?

Vid misstänkt sömnapné är det viktigt att söka vård. Om du får diagnosen sömnapnésyndrom behöver du ofta en individuellt anpassad apnéskena eller andningsmask. Vilket hjälpmedel som krävs beror på hur svår din sömnapné är. Många tycker att det är besvärligt att använda mask, men tänk på att den kan motverka långsiktigt svåra hjärt-kärlbesvär.

Om din sömnapné har kopplingar till exempelvis övervikt, alkohol eller rökning kan du själv göra viktiga livsstilsförändringar som lindrar symptomen och risken för följdsjukdomar.

Så här kan du lindra besvär vid obstruktiv sömnapné:

• gå ner i vikt om du är överviktig

• sluta röka om du är rökare

• var försiktig med alkohol

• undvik sömntabletter

• tänk på din sovställning, besvären brukar vara mer uttalade om du sover på rygg.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du misstänker att du eller ditt barn har andningsuppehåll under natten.

Sök vård om du ofta vaknar med muntorrhet eller en svullnadskänsla i halsen. Det gäller även om du brukar vakna med huvudvärk eller inte känner dig utvilad på morgonen, trots att du har sovit ordentligt. Vid återkommande dagtrötthet, nattliga svettningar eller plötsliga uppvaknanden bör du också söka vård.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid misstänkt sömnapné. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid misstanke om sömnapnésyndrom krävs en fysisk undersökning följt av vidare utredning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.