Solskador

Allmänt om solskador

Solens strålar är ofta efterlängtade i Sverige och därför är det vanligt att tillbringa lite för mycket tid i solen under våren och sommaren. Det är också vanligt att underskatta risken att bli bränd av solen – inte minst under årets första varma dagar. Små barn är särskilt känsliga, men det är viktigt att ha respekt för solen i alla åldrar.

Solljus påverkar vårt välbefinnande. Solens ultravioletta strålning gör bland annat att huden producerar D-vitamin som ger positiva effekter både fysiskt och psykiskt. Men det räcker med kortare stunder i solen för att täcka dagsbehovet av D-vitamin – en dryg kvart om dagen på sommaren är tillräckligt om du har ljus hy. För personer med mörk hy tar det lite längre tid att bilda D-vitamin eftersom den mörka huden filtrerar bort mer UV-strålning.

Olika hudtyper är alltså olika känsliga för solen – du som är rödhårig eller blond har ofta lättare att bränna dig än personer med mörkare pigment.

Om du har solat för länge eller tillbringar för lång tid i stark sol kan du få en hudskada. Ofta handlar det om första gradens brännskada som ger ytliga hudbesvär. Men UV-strålningen kan även gå djupare ner i huden och leda till brännskador av andra graden. Solen kan dessutom orsaka långvariga hudförändringar som ibland leder till olika former av hudcancer.

WHO avråder från solning

Världshälsoorganisationen, WHO, klassar all sorts UV-strålning som cancerframkallande i den högsta riskkategorin. De hänvisar till experter som menar att fyra av fem hudcancerfall skulle kunna förhindras eftersom UV-strålning kan undvikas i stor utsträckning. Därför avråder WHO från solning – vid brist på D-vitamin rekommenderas istället kosttillskott.

Symptom vid akuta solskador

När du har bränt dig i solen blir huden torr, röd och öm. Då har hudens översta lager skadats och du har fått en första gradens brännskada. Om solskador på huden även orsakar blåsor har solens strålar trängt längre ner och orsakat en andra gradens brännskada.

Vanliga hudsymptom vid akuta solskador:

• torr hud som även kan fjälla

• röd och öm hud

• sveda

• svullnad

• blåsor

• värmeutslag och soleksem.

Besvär som kan förvärras av för mycket sol:

• eksem

• nässelutslag

• rosacea

Ibland kan solen utöver hudreaktioner även leda till överhettning. Om du har varit i solen under alltför lång tid kan du få huvudvärk och så kallad solfrossa. I allvarliga fall kan du drabbas av värmeslag. Värmeslag kan vara ett livshotande tillstånd, särskilt för små barn och äldre personer, och kräver vård akut.

Symptom vid värmeslag:

• hög feber och frossa

• illamående och kräkningar

• rödflammig och torr hud

• hög puls

• yrsel, synpåverkan eller förvirring.

Andra tänkbara förklaringar

Hudreaktioner kan bero på många olika saker, exempelvis torr hud, eksem eller psoriasis. Insektsbett och nässelutslag brukar klia och blossa upp fort. Huden reagerar även vid svampinfektioner som ringorm eller inflammatoriska hudinfektioner som rosacea.

Virus kan också leda till hudreaktioner i samband med olika sjukdomstillstånd, men virusutslag ger ofta flera symptom utöver rodnad, hudutslag eller blåsor i huden. Även bakterieinfektioner, som exempelvis rosfeber, kan också orsaka rodnad i huden. Ibland kan hudutslag vara ett av flera symptom vid allvarliga, bakomliggande sjukdomar.

Långvariga hudreaktioner till följd av solskador

Solens strålar kan i måttliga mängder lindra symptom i samband med exempelvis akne, eksem och psoriasis. Men för mycket sol kan istället göra en redan känslig hud extra sårbar för UV-strålning. Solskador kan drabba vem som helst som tillbringar för mycket tid i solen, men är vanligare om du har ljus hy.

• För tidigt åldrad hud
  UV-strålning gör att huden åldras i förtid. Den blir fortare rynkig och du får ofta fler pigmentfläckar. Det beror bland annat på att UV-strålarna bryter ner kollagenet i huden och gör den mindre elastisk.

• Solfläckar – åldersfläckar
  Solfläckar är platta, ljusbruna till svarta pigmentfläckar som heter lentigo solaris på läkarspråk. De brukar inte vara farliga utan beror på så kallad hyperpigmentering. Solfläckar uppstår oftare när du blir äldre, men även i samband med hormonförändringar under exempelvis graviditet. Genetiska faktorer spelar också in. Vissa läkemedel och p-piller kan också orsaka hyperpigmentering.

• Aktinisk keratos – solkeratos
  En ytlig solskada som orsakar cellförändringar, ofta i ansiktet, på öronen eller hjässan. Hudskadan brukar kännas sträv eller skrovlig och påminna om ett litet eksem som inte läker. Huden kan även fjälla och klia. Sjukdomen drabbar oftast personer med ljus hy och kan ibland vara ett mycket tidigt förstadium till skivepitelcancer. Orsaken är främst långvarig exponering för starkt solljus som pågått under många år.

• Basalcellscancer – basaliom
  Den vanligaste formen av hudcancer. Basaliom växer långsamt och brukar inte sprida sig. Besvären uppstår oftast i ansiktet, på bröstet eller ryggen. Hudskadan brukar likna en hudfärgad knuta men kan också visa sig som en röd fläck eller ett sår som inte läker – eller som läker och kommer tillbaka igen. Basaliom beror ofta på långvarig solexponering.

• Skivepitelcancer
  Den näst vanligaste formen av hudcancer som ofta har ett snabbare och ibland mer allvarligt förlopp än basaliom. Skivepitelcancer är vanligast i ansiktet, på händerna eller hjässan. Hudskadan kan se ut som en hudfärgad eller blekröd knuta eller fläck som ibland fjällar och är öm. Skivepitelcancer kan också likna ett sår som inte vill läka. Besvären beror ofta på långvarig solexponering.

• Malignt melanom
  En ovanligare form av cancer som ofta är allvarlig och kan sprida sig snabbt. Melanom kan bildas både i födelsemärken och normal hud. Det är vanligast att få en helt ny brun eller brunsvart fläck eller knuta i huden, men det kan också röra sig om en gammal pigmentfläck som ändrar utseende eller blöder. Malignt melanom beror ofta på UV-strålning och kan vara en följd av att du har bränt dig många gånger.

Orsaker till solskador

Solskador beror på att huden har exponerats för alltför stark eller långvarig, ultraviolett strålning. Både så kallad UVA-strålning och UVB-strålning kan vara skadlig för huden.

UV-strålningen är som starkast mitt på dagen under sommarmånaderna. Strålningen kan även reflekteras och därmed förstärkas av miljön runt omkring dig – snö, ljusa stränder och vatten ökar risken för solskador. Ju närmare ekvatorn du befinner dig, desto starkare är UV-strålningen. På platser där atmosfärens skyddande ozonlager är tunt tränger en större mängd av strålningen igenom.

UV-strålning i för stora mängder tränger in i hudens djupare skikt och skadar huden. Då aktiveras immunförsvaret som försöker ta hand om de skadade hudcellerna, så att de inte omvandlas till cancerceller. Om du bränner dig många gånger i solen ökar risken för olika solskador. Risken för hudcancer ökar med tiden och beror ofta på den sammanlagda exponeringen för UV-strålning genom livet.

Faktorer som ökar risken för solskador och hudcancer:

• överexponering för UV-strålning, gäller även artificiell strålning i solarium

• tunt ozonskikt

• ljus hy

• födelsemärken

• hög ålder

• ärftlighet

• tidigare brännskador och soleksem

• olika sjukdomstillstånd

• vissa läkemedel, exempelvis antibiotika.

Utredning och behandling

Tillfällig rodnad, ömhet, svullnad och lindriga blåsor som har orsakats av solen brukar inte behöva behandlas av sjukvården. Kvarstående hudförändringar kan behöva undersökas av läkare. I vissa fall krävs en så kallad hudbiopsi för att avgöra om en hudskada är farlig. Vid misstanke om hudcancer brukar även lymfkörtlarna kontrolleras. Ibland kan du behöva undersökas med hjälp av röntgen som visar om cancern har spridit sig i kroppen.

Hudskador behandlas på olika sätt beroende på hur allvarliga de är. Aktinisk keratos brukar till exempel frysbehandlas med koldioxid eller kväve och ibland även med laserbehandling. Vid hudförändringar som kan vara tecken på hudcancer brukar hela födelsemärket eller hudförändringen tas bort och skickas på analys. Efter fastställd diagnos kan du behöva behandlas ytterligare, exempelvis med hjälp av kirurgi.

Vad du själv kan göra

Tänk på att solen kan vara farlig och orsaka hudskador. Det är lätt att bli överraskad av stark UV-strålning och bränna sig i solen, inte minst tidigt på våren. Det kan kännas lockande med en solbränna eller att snabbt bli solbränd, men det är viktigt att ha respekt för solen eftersom den lätt kan orsaka olika typer av brännskador.

Du kan minska risken att bli bränd i solen genom att skydda huden på olika sätt. Det är särskilt viktigt när det gäller små barn, men även vuxna med ljus hy är extra känsliga.

Både barn och vuxna kan lätt få brännskador med blåsor av solen. Skydda huden med hög solskyddsfaktor och helst en hatt som täcker öronen och nacken. Vid långvarig exponering kan det vara bra att även skydda kroppen med kläder. Se gärna över utomhusmiljön – det är bra om det finns tak, parasoll eller till exempel träd som skuggar.

Så här kan du minska risken för solskador:

• begränsa tiden i solen – undvik att vistas för länge i stark sol, särskilt om du har ljus hy, stora födelsemärken eller om det finns malignt melanom i släkten

• anpassa din tid i solen efter var du är – reflektionen i snö, vatten och ljusa stränder gör att du bränner dig lättare och solen är starkare ju närmare ekvatorn du befinner dig

• använd solskyddsfaktor – välj hög solskyddsfaktor som skyddar mot både UVA och UVB, barn ska alltid ha mycket hög solskyddsfaktor

• skydda huvudet – sätt på dig en keps, eller ännu hellre en hatt som även skyddar öronen, så minskar du risken för hudskador och överhettning

• skydda ögonen – även ögonen kan skadas av UV-strålning och därför är det bra att använda solglasögon, särskilt om du är på sjön eller åker skidor

• skydda läpparna – det är lätt att få torra och solskadade läppar med värmeblåsor, använd hög solskyddsfaktor för att minska risken för solutslag och blåsor

• klä på dig – om du vistas utomhus väldigt länge eller om solen är mycket stark kan det vara bra att skydda huden med kläder

• placera dig i skuggan – mitt på dagen, när solens strålar är som starkast, kan det vara bra att undvika solen

• håll koll på aktuellt UV-index – i väderleksrapporterna finns numera även information om solens UV-strålning, låg UV-styrka betyder mindre risk för skador

• återfukta huden regelbundet – genom att smörja in huden och dricka vatten minskar du risken för torr hud, som är mer känslig för solen.

Vissa läkemedel kan göra huden känsligare för solens strålar. Därför är det bra att läsa igenom bipacksedeln – eller prata med apotekspersonalen eller din läkare om vad som gäller.

Så här kan du lindra besvären om du blivit bränd av solen:

• kyl ner huden – kallt vatten och kylbalsam kan lindra vid solbränna om huden svider och bränner

• skydda eventuella blåsor – kompresser skyddar skadad hud

• återfukta huden – mjukgörande salva gör torr hud mer elastisk och underlättar läkningsprocessen

• behandla nässelutslag och eksem – kortisonsalva minskar klåda och inflammation

• undvik solen de närmaste dagarna – då får huden vila och tid att läka efter en solskada.

Kylbalsam och kortisonsalva som kan lindra solbränna eller utslag av solen finns på apotek, men kortison bör inte användas av barn under två år utan läkares rekommendation. Det finns även andra receptfria läkemedel som kan användas för behandling av solsveda, soleksem och solskadad hud.

Då bör du söka vård

Om du har fått svåra soleksem eller brännskador med blåsor bör du söka vård.

Var uppmärksam på hudförändringar, särskilt om de växer eller blöder. Födelsemärken som är större än fem millimeter i diameter eller födelsemärken som har vuxit, har en oregelbunden form, kliar eller är såriga bör undersökas av läkare.

Hög feber, frossa och andra tecken på värmeslag kräver akutvård.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid solskador. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.