Soleksem

Läkarens svar:

Möjliga orsaker

Soleksem kallas också för ljusdermatit eller solallergi och kan drabba både barn och vuxna. Besvären uppstår oftast på våren samt tidig sommar på grund av UVA- och UVB-strålning när solen är som starkast. Du kan också få soleksem på vintern när huden inte är så van vid solljus. UVB-strålarna kan bränna huden medan UVA-strålar kan leda till soleksem. Utslagen kan variera i utseende från röda fläckar med inslag av knottror till fjällande hud och blåsor. Vissa människor kan uppleva kraftig klåda medan andra kan få soleksem som inte kliar. Du kan få soleksem i ansikte, på bröst, rygg, armar och ben samt på ytor där du har bränt dig tidigare. Utslagen kan dyka upp samma dag som du har solat men ibland kan det dröja några dagar innan det blossar upp.

Det är inte helt säkert varför du kan drabbas av soleksem men både ärftlighet och miljöfaktorer kan påverka. Det är vanligast med soleksem hos ljushyade unga individer som oftast blir röda efter solning. Vissa födoämnen kan öka hudens ljuskänslighet såsom psoralen i selleri och fikon. Även kosmetiska produkter som innehåller till exempel bergamottolja kan göra att du lättare får soleksem.

Förebygga soleksem

Du kan förebygga soleksem genom att undvika direkt solljus när den är som starkast. Använd solkräm med skydd för både UVA- och UVB-strålning och smörj ofta. Använd tunna och heltäckande kläder, gärna av bomullsmaterial.

Behandla soleksem

Har du drabbats av soleksem brukar besvären gå över utan behandling inom några dagar. Tänk på att låta huden återhämta sig och undvik att sola med soleksem. Även om det kallas solallergi är det ingen allergisk reaktion och du får därför ingen effekt av allergitabletter mot soleksem. Ibland kan kraftigare besvär med klåda behandlas med kylande kräm eller hydrokortison. Vissa svårare och återkommande besvär med soleksem kan behöva behandlas med tillvänjning via ljusterapi.

Andra tänkbara förklaringar

Ibland kan vissa läkemedel orsaka utslag som liknar eller gör huden mer känslig för soleksem. Exempel på dessa preparat kan vara:

• anti-inflammatoriska läkemedel mot bland annat värk
• antibiotika mot bakteriella infektioner eller hudproblem såsom akne
• läkemedel mot diabetes
• blodtrycksmediciner.

Olika typer av eksem såsom icke-allergiska och allergiska kontakteksem kan också orsaka liknande utslag med klåda.

Vid nässelutslag eller urtikaria kan du få kliande utslag i form av röda knottror eller kvaddlar. Nässelutslag kan bero på många olika saker exempelvis solljus, fysisk ansträngning, allergi, kyla och värme eller virusinfektioner.

Då bör du söka vård

Om du får kraftiga eller återkommande besvär med kliande utslag bör du söka vård.