Social ångest

Vad är social ångest?

Ångest och oro är en sorts varningssignal från kroppens autonoma nervsystem. Det är den del av nervsystemet som ansvarar för funktioner som vi inte kan styra över med den fria viljan. Dit hör exempelvis hjärtslag, andning, matsmältning och den så kallade kamp-flyktreaktionen som aktiveras vid ångest. Symptomen är en naturlig överlevnadsreaktion – kroppen gör sig redo att hantera ett hot genom att kämpa eller fly från faran.

Vid social ångest handlar det om en rädsla inför sociala situationer, som sätter igång oroliga och obehagliga tankar eller känslor. Ångesten kan leda till att du vill undvika sociala sammanhang eller pinar dig igenom till exempel aktiviteter och jobb under starkt obehag.

Exempel på situationer som kan kännas obehagliga:

• prata inför andra

• föra ett samtal

• vara i centrum för uppmärksamhet

• ringa telefonsamtal

• träffa obekanta människor

• gå på fest

• äta eller dricka tillsammans med andra.

Social ångest kallades tidigare för social fobi. Det är ett vanligt besvär som ofta visar sig redan före eller under tonåren. Skillnaden mot vanlig nervositet eller blygsel är att social ångest begränsar dig i vardagen, till exempel på jobbet eller i skolan.

Symptom

Social ångest kan uppstå såväl före som under eller efter sociala sammanhang. Oron inför en viss situation kan vara lika besvärande som själva upplevelsen. Det är även vanligt att älta det egna beteendet i efterhand och fastna i tankar om hur andra kan ha uppfattat dig.

Ångesten kan kännas som en diffus och molande oro eller som ett starkt obehag. Besvären brukar orsaka hjärtklappning och göra att du rodnar eller blir rödflammig i ansiktet eller på halsen. Det är även vanligt att bli yr, darrig, svettig eller kallsvettig.

De psykiska symptomen präglas av oro och rädsla som påverkar tankar, känslor och beteenden. Det är typiskt att vilja undvika olika situationer. Kanske skapar du så kallade säkerhetsbeteenden för att minska eller dölja ångestkänslor, till exempel förbereder vad du ska säga eller tittar bort för att slippa ögonkontakt.

Vanliga fysiska besvär vid social ångest:

• hjärtklappning

• snabb eller tung andning

• darrningar eller skakningar

• rodnad, värmevallningar eller svettningar

• illamående, magont eller klump i magen

• tryck över bröstet

• yrsel eller känsla av ostadighet.

Vanliga psykiska besvär vid social ångest:

• orostankar – negativa och självkritiska tankar med fokus på hur andra uppfattar dig

• obehagskänslor – främst rädsla, ångest och oro men också exempelvis misslyckande och skam

• förändrat beteende – du undviker situationer, platser, personer och aktiviteter som ger ångest eller utvecklar säkerhetsbeteenden som minskar eller döljer din ångest.

Andra tänkbara förklaringar

Social ångest kan vara ett av flera symptom vid olika psykiska besvär, exempelvis neuropsykiatriska diagnoser som autism och ADHD. Om du får mycket starka ångestkänslor som kommer plötsligt och sedan avtar efter ungefär tio minuter kan du ha drabbats av panikångest. Social ångest kan även uppstå i samband med exempelvis depression.

Orsak

När blygsel eller nervositet inför sociala situationer utvecklas till social ångest handlar det oftast om en överdriven rädsla för att bli granskad och bortgjord av andra människor. Då upplever du sociala situationer som hotfulla.

Social ångest kan vara kopplad till både arv och miljö. Ibland kan genetiska faktorer göra dig mer sårbar för ångest. Rädslan att bli negativt bedömd kan även bottna i en grundläggande oro att bli utstött från ett viktigt sammanhang av gemenskap och trygghet.

Vanligaste orsakerna till social ångest:

• rädsla att göra bort sig

• rädsla att ångesten ska vara uppenbar för andra.

Faktorer som kan göra dig mer sårbar för social ångest:

• andra ångestrelaterade besvär, exempelvis generaliserat ångestsyndrom

• psykiska sjukdomstillstånd som utmattningssyndrom och depression

• tidigare upplevelser av att ha blivit kritiserad inför andra

• sömnbrist och stress

• ärftlighet

• överkonsumtion av koffein, nikotin eller alkohol

• vissa läkemedel.

Utredning och behandling vid social ångest

Ångest är inte farligt och varken bör eller behöver behandlas om den inte påverkar din vardag negativt. Om du däremot upplever stark, social ångest som begränsar dig och gör att du undviker sociala situationer kan du behöva hjälp av vården.

Kognitiv beteendeterapi, så kallad KBT, rekommenderas som förstahandsval för att behandla och bota all form av ångest, även social ångest och fobi. Då ingår bland annat så kallad exponering. Exponeringsövningar innebär att du gradvis utsätter dig för det som väcker ångest i sociala sammanhang. I vissa fall används läkemedel som komplement till KBT.

Social ångest hos barn och unga

Social ångest uppstår ofta redan i tonåren – eller ännu tidigare. Ångesten brukar visa sig i form av en osäkerhet i sociala sammanhang eller exempelvis en rädsla att träffa nya människor, även jämnåriga. Hög frånvaro från skolan eller en ovilja att delta i gruppaktiviteter kan ibland vara tecken på social ångest. Muntliga redovisningar kan medföra att ditt barn känner sig granskad av andra eller är rädd att göra bort sig.

Social ångest kan ge fysiska symptom, precis som hos vuxna. Ångestkänslor kan vara svåra att sätta ord på – barn har ofta lättare att beskriva illamående, huvudvärk eller att de har ont i magen. Sömnbesvär, irritation och vredesutbrott kan ibland också vara tecken på social ångest.

Du kan försöka hjälpa ditt barn att komma över social ångest genom att förbereda barnet inför nya situationer – det kan minska rädslan och oron. Uppmuntra gärna barnet att delta i sociala sammanhang, utan att ställa för höga krav.

Vad kan jag själv göra?

För att minska risken att drabbas av ångest och oro i allmänhet är det viktigt att du prioriterar grundläggande behov – fysisk aktivitet och goda sömnrutiner gör dig mindre sårbar för all sorts ångest. Det är också klokt att vara försiktig med exempelvis alkohol och koffein.

Det är naturligt att vilja undvika eller fly från ångest, men det gör inte att dina känslor försvinner. Ett flyktbeteende kan istället förstärka din ångest och när du undviker sociala sammanhang blir du begränsad i din vardag. Försök istället att stanna kvar i känslan och påminna dig om att det inte är farligt. Då kommer du upptäcka att besvären går över och att du faktiskt kan hantera situationen. På så sätt ökar självkänslan och ångesten får mindre kontroll över dig.

Så här kan du bryta social ångest:

• Undvik inte obehagliga situationer
  Så kallad exponering innebär att du gradvis försöker närma dig det som är obehagligt istället för att undvika platser och situationer – ju mer du övar, desto mindre skrämmande kommer det att bli.

• Fokusera på omgivningen istället för dig själv
  Fokusskifte är en term inom psykologin som innebär att du riktar din uppmärksamhet utåt istället för att fokusera på dig själv. Försök att tänka på vad andra säger och det som pågår i din omgivning istället för att oroa dig över hur du själv uppfattas.

Självtest vid ångest och social ångest

Om du har stora besvär med social ångest eller ångest i allmänhet kan du göra vårt test – då blir det lättare att avgöra om du behöver professionell hjälp.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du upplever social ångest eller har andra ångestrelaterade problem som gör det svårt att hantera vardagen.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid social ångest. Legitimerad vårdpersonal gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under mötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid behandling av social ångest och andra ångestrelaterade besvär kan vi ofta erbjuda uppföljande kontakt med psykolog eller läkare.

Om du bokar ett digitalt möte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.