Ryggskott – akut lumbago

Vad är ryggskott?

Smärta i ländryggen, den nedre delen av ryggen, kallas på läkarspråk för lumbago. Det är ett mycket vanligt besvär – fyra av fem personer får någon gång ont i ländryggen. Värken orsakas ofta av muskelkramp i ryggen till följd av överbelastning, felbelastning eller ett stillasittande arbete.

Ryggskott kallas för akut lumbago eller lumbago acuta. Det är vanligast att få ont i ryggen till följd av en ovanlig rörelse eller efter ett tungt lyft. Akut lumbago kan ibland övergå i mer långvarig smärtproblematik. 

Symptom vid ryggskott

Ryggskott kommer nästan alltid plötsligt och ger oftast symptom i form av en ensidig smärta i nedre delen av ryggen. Det kan kännas som att det hugger till i ryggen. Andra upplever en skärande eller molande smärta. Du får svårt att röra dig och det känns som en låsning eller kramp i svanken som lätt skapar ett framåtböjt läge.

De första dagarna när du har ryggskott, under den mest akuta fasen, kan du ha väldigt ont. Men du kan också hitta ställningar som är nästan smärtfria – besvären brukar lindras av att ligga eller stå. Smärtan känns ofta värre när du sitter, vrider på kroppen eller böjer dig. Din akuta ryggsmärta minskar som regel efter ett par dygn och försvinner för det mesta helt inom två veckor, men ibland kan det ta längre tid. 

Vanliga symptom vid ryggskott:

• plötslig smärta i din ländrygg

• muskelkramp och ömhet i ena sidan av ryggen

• ökad smärta vid rörelse

• nedsatt rörlighet.

Ibland kan besvären även inkludera ishiasnerven. Vid så kallad lumbago ischias har du ryggskott med smärta som strålar ner i benet.

Andra tänkbara förklaringar

Om du har ont i nedre delen av ryggen beror det inte alltid på just akut lumbago eller ryggskott. Lågt sittande ländryggssmärta som strålar ner mot skinkan kan orsakas av en påverkan på ischiasnerven och kallas för ischias. Diskbråck kan göra ont i olika delar av ryggen och smärtan kan stråla ut mot bröstkorgen, benen eller armarna. Inflammatoriska ryggsjukdomar, skador på kotorna och benskörhet kan också leda till ryggvärk.

Njursten kan ge kraftig ryggsmärta i intervaller som strålar ut från höger eller vänster sida av ryggen. Det brukar göra så ont att det är svårt att sitta stilla. Gallsten kan ge liknande besvär, men då är det vanligt att ha smärta både i rygg och mage, högt upp under revbenen på höger sida. En högt sittande urinvägsinfektion kallas njurbäckeninflammation och ger konstant smärta i nedre delen av ryggen, ofta i kombination med feber, frossa, illamående och kräkningar. 

Orsaker till ryggskott

Ryggskott orsakas ofta av muskelkramp i ländryggen till följd av olika rörelser i vardagen. Smärtan kan utlösas av att du vrider eller böjer dig på ett visst sätt, arbetar på ett skakigt underlag eller utsätter ryggen för överbelastning genom att lyfta tungt från en onaturlig vinkel. Smärtan i din rygg kan även bero på en inflammation som påverkar ligament och muskler. Ryggskott kan ibland vara ett första tecken på diskbråck. 

Riskfaktorer vid ryggskott:

• fysiskt krävande arbete

• tunga lyft

• lyft i böjda och vridna ställningar

• övervikt och fetma

• rökning

• hög ålder

• tidigare ryggproblem.

Behandling vid ryggskott

Smärtstillande läkemedel kan underlätta vid akut ryggsmärta. Smärtan brukar försvinna fortare om du är i rörelse. Vid akut ryggskott eller lumbago kan du även få behandling av en sjukgymnast eller fysoioterapeut – ryggövningar kan häva låsning och kramp i ryggen, stärka ryggmuskulaturen och bota ditt ryggskott.

Om ryggsmärtan inte är tydligt kopplad till en enskild händelse eller kroppsrörelse och inte blir bättre inom några dagar kan det finnas anledning att utreda bakomliggande orsaker till besvären. Då kan du behöva göra en kroppsundersökning för att kontrollera nervpåverkan, känsel och muskelstyrka. Ibland kan provtagning eller röntgen användas för att utesluta infektioner eller skador.

Vad kan jag göra själv?

Vid ryggskott med akut smärta kan det precis som vid andra former av ryggont kännas naturligt att vila och ligga stilla. Du kan lindra smärtan genom att lägga en kudde eller pall under fötterna så att knän och höfter hamnar i 90 graders vinkel när du ligger ner. Men tänk på att ryggen mår bättre av rörelse – det går fortare att bli av med smärtan vid ryggskott om du försöker stå och gå.

Du kan använda värme för att lindra smärtan vid ryggskott, exempelvis en värmedyna eller vetekudde. Du kan även behandla ryggskott med uppmjukande övningar – försiktig stretching kan hjälpa dig att häva din låsning i ryggen. När den värsta smärtan har försvunnit är det bra att börja röra mer på kroppen och gärna promenera efter förmåga. Din läkningstid är individuell och beror på vad som orsakat dina besvär, därför är det svårt att uppskatta hur länge du upplever problem vid ett ryggskott.

På apotek finns receptfria, smärtstillande läkemedel som gör att du lättare kan röra dig när du har ryggskott eller ont i din ländrygg. Om du har återkommande ryggskott eller behöver hjälp med ryggövningar kan du kontakta en sjukgymnast eller fysioterapeut. 

Minska risken att få ont i nedre delen av ryggen:

• motionera och var fysiskt aktiv

• träna ryggmuskler och magmuskler

• gå ner i vikt om du är överviktig

• undvik rökning. 

När bör jag söka vård?

Sök vård om ryggvärken inte försvinner inom två veckor. Om du har varit med om en olycka eller ramlat och plötsligt får akut smärta i ländryggen eller andra delar av ryggen ska du också söka vård. 

Sök vård direkt om du har domningar, nedsatt känsel i benen eller underlivet eller inte känner om du blir kissnödig.

Uppsök en akutmottagning om du utöver ryggsmärtor även har feber, magsmärtor eller bröstsmärtor. Det gäller även om du inte kan kissa eller bajsa. 

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid ryggskott. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid ryggskott krävs ofta en fysisk undersökning.