Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry
Rökning är en av de främsta riskfaktorerna för många allvarliga sjukdomar. Dessutom påverkar rökningen din dagliga hälsa, kondition och motståndskraft mot infektioner. När du slutar röka börjar kroppen återhämta sig direkt och risken att bli svårt sjuk minskar dramatiskt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan du få stöd av vården.
Nikotinet i cigaretter är ett centralstimulerande gift som frisätter dopamin och andra signalsubstanser. Det aktiverar hjärnans belöningssystem och ger en kick eller känsla av välmående som skapar ett beroende. När receptorerna i hjärnan har vant sig vid nikotinet vill kroppen ha mer – avsaknaden av nikotin skapar till en början abstinens.
Tobak i cigaretter innehåller 60–70 cancerframkallande ämnen. När du röker får du inte bara rök i lungorna – skadliga ämnen i tobaken tas upp i blodet och transporteras sedan ut i resten av kroppen.
Rökning kan orsaka många olika skador i kroppen, både på kort och lång sikt. Du får till exempel sämre luktsinne, immunförsvar, blodcirkulation och lungkapacitet. Samtidigt blir du mer sårbar för sjukdomar som KOL, astma, diabetes, benskörhet och ledbesvär. Rökning ökar även risken för allvarliga komplikationer i samband med exempelvis corona – försämrad lungkapacitet försvårar symptomen vid covid-19.
Det är dessvärre ett välkänt faktum att rökning dödar. Rökning är den enskilt största, påverkbara orsaken till såväl cancer som stroke och hjärtinfarkt. Det finns inga exakta siffror på hur många som dör av rökning varje år, men i Sverige rör det sig om långt över 10 000 dödsfall och omkring 100 000 sjukdomsfall. Sjukdomsrisken kan dessutom skapa stress, ångest och oro hos både dig själv och dina närstående.
Passiv rökning kan även skada din omgivning rent fysiskt – indirekt rök försämrar astma och allergier hos andra och ökar risken för exempelvis hjärtinfarkt och lungcancer. Barn är särskilt sårbara för passiv rökning.
Det finns även något som kallas för tredjehandsrök, det vill säga rester av tobaksrök som sätter sig i exempelvis textilier, hud och hår. De ämnen som dröjer sig kvar kan påverka hälsan negativt, inte minst hos barn. Röken reagerar med luftföroreningar inomhus och fortsätter att bilda cancerframkallande ämnen som finns kvar i luften under lång tid – att röka under en fläkt eller vid ett öppet fönster tar inte bort riskerna vid tredjehandsrök.
Några exempel på hur kroppen påverkas av rökning:
hjärnan – rökning aktiverar belöningssystemet i hjärnan och skapar ett beroende, smak- och luktsinne försämras och det finns även forskning som visar kopplingar till alzheimerdemens
lungorna – dina lungor fungerar sämre som rökare eftersom rökning påverkar både din andning och kondition, röken irriterar slemhinnorna och leder lätt till hosta och luftvägsinfektioner men även till kroniska besvär som astma, KOL och lungemfysem – 90 procent av all lungcancer orsakas av rökning
hjärtat och kärlen – en av många effekter av rökning är att blodkärlen drar ihop sig vilket bland annat ökar risken för åderförfettning, blodpropp, kärlkramp, stroke och hjärtinfarkt
blodtrycket – rökningens påverkan på kärlen leder till högt blodtryck
magen och tarmarna – rökning påverkar slemhinnorna i mag-tarmkanalen och ökar risken för bland annat magsår, magkatarr, magsäckscancer och matstrupscancer
immunförsvaret – skadliga ämnen försvagar immunförsvaret och gör dig mer sårbar för både tillfälliga infektioner och allvarliga sjukdomar
fertilitet – rökning kan påverka fertiliteten hos både kvinnor och män, erektionsproblem är också vanligt
graviditet – rökning kan skada fostrets utveckling och ökar risken för bland annat missfall, för tidig födsel och plötslig spädbarnsdöd.
Det här är bara några exempel av rökningens konsekvenser. Tandlossning och åldersblindhet kan också vara effekter av rökning. Det finns även starka kopplingar mellan rökning och livmoderhalscancer, bukspottscancer, njurcancer och urinblåsecancer.
Efter ett rökstopp börjar kroppen återhämta sig direkt – blodtrycket sjunker, blodkärlen vidgas och pulsen normaliseras. Efter några månader kommer dina lungor att fungera betydligt bättre, blodcirkulationen förbättras, immunförsvaret blir starkare och risken att drabbas av exempelvis cancer, blodpropp, hjärtinfarkt eller bli svårt sjuk i KOL minskar kraftigt.
Rökning kan ge olika tydliga symptom som visar sig tidigt eller efter många års nikotinberoende. Alla rökare får sämre kondition, luktsinne och smaksinne. Vissa får rökhosta, andra drabbas ofta av exempelvis luftvägsinfektioner.
På lång sikt kan symptomen visa sig i form av många olika sjukdomar – från diabetes och ledbesvär till cancer och andra livshotande tillstånd.
Exempel på fysiska symptom i samband med rökning:
försämrad kondition
nedsatt smaksinne och luktsinne
hosta
andningsbesvär
återkommande luftvägsinfektioner
högt blodtryck
försämrad blodcirkulation i exempelvis benen, armarna och fingrarna
magbesvär, exempelvis magkatarr och magsår
erektionsproblem och impotens
abstinensbesvär som skakningar, svettningar och hög puls.
Exempel på psykiska symptom i samband med rökning:
ångest och oro
humörsvängningar i samband med abstinens.
Kroppen blir lätt beroende av nikotin eftersom det aktiverar hjärnans belöningssystem. Vissa personer har lättare att utveckla ett beroende vilket kan ha kopplingar till exempelvis genetiska faktorer, livssituation och olika fysiska eller psykiska besvär. Eftersom rökningen ibland tillfälligt dämpar ångest och oro är det en vanlig självmedicinering vid exempelvis depression, nedstämdhet och stress.
Nikotinberoende kan visa sig på olika sätt:
fysiskt beroende – hjärnan har vant sig vid nikotinet och upplever ett starkt sug, utan nikotinet får du abstinensbesvär
psykologiskt beroende – du förknippar rökningen med din personlighet eller identitet
vaneberoende – då hör rökningen ihop med exempelvis vissa situationer, platser eller känslolägen, kanske röker du alltid efter maten, i samband med alkohol eller under en paus i olika sammanhang
socialt beroende – att röka tillsammans med andra på exempelvis en fest eller under en rökpaus kan skapa en form av delaktighet och gemenskap.
Ett nikotinberoende kan brytas på flera sätt. Vissa klarar att sluta på egen hand, ofta med hjälp av receptfria läkemedel för nikotinavvänjning och ett förändrat beteendemönster. Om du har svårt att sluta röka kan du få hjälp av vården med strukturerad rökavvänjning. Receptbelagda läkemedel och kognitiv beteendeterapi kan bidra till att bryta beroendet.
Sjukdomar eller ett försämrat allmäntillstånd som har orsakats av rökning behandlas på olika sätt beroende på dina symptom och vilka skador som har uppstått.
För att lyckas med ett rökstopp är det viktigt att du hittar din egen motivation. Hur skulle ditt eget liv förbättras om du slutar röka och på vilket sätt vore det positivt för din omgivning? För många är det centralt att förstå alla risker med rökning och vad som händer i kroppen. Du kan vara säker på att din hälsa kommer att förbättras avsevärt efter ett rökstopp – dessutom utsätter du inte längre din omgivning för passiv rökning och tredjehandsrök.
När du ska sluta röka kommer du att känna ett röksug som kan ge biverkningar i form av abstinensbesvär – det är till exempel vanligt att bli rastlös, irriterad och få sömnproblem under en period. Besvären brukar vara värst de första dagarna och veckorna.
Det kan vara svårt att avstå från cigaretter med ren viljekraft. Receptfria läkemedel som innehåller nikotin brukar vara en bra hjälp.
Så här kan du skapa förutsättningar för att sluta röka:
sätt ett datum för ditt rökstopp – då hinner du förbereda dig och trappa ner, en cigarett i taget
informera din omgivning – det kan dels skapa ytterligare motivation att stå fast vid ditt beslut men också skapa förståelse för eventuella humörssvängningar
ändra vanor och beteenden – ersätt rökpauser med andra typer av pauser och gamla vanor med nya, det kan även underlätta att aktivt välja platser eller situationer som inte är särskilt förknippade med rökning
förbered dig på röksug – försök att skapa en plan för hur du ska bete dig när röksuget känns svårt att motstå och kom ihåg att röksuget snart går över
avstå från alkohol – för många är alkohol förknippat med rökning och därför kan det vara bra att även avstå från alkohol när du försöker sluta röka, alkohol förstärker precis som nikotin hjärnans belöningssystem och gör det ofta svårare att sluta röka
använd receptfria läkemedel – nikotinplåster och nikotintuggummi minskar abstinensbesvären.
Rök aldrig intill barn eller nära personer som inte själva har valt att röka. Du bör även avstå från rökning om du är gravid eftersom det kan få mycket allvarliga konsekvenser för ditt barn.
Om du röker regelbundet och har svårt att sluta bör du vända dig till vården eller till en organisation som kan hjälpa dig att bryta ditt beroende.
Sök vård om du tror att din rökning orsakar fysiska besvär eller skador.
Sök vård akut vid misstänkt nikotinförgiftning – typiska symptom är illamående och kräkningar, huvudvärk, svettningar, darrningar, oregelbunden puls och andningssvårigheter.
Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp att sluta röka. Vi kan även hjälpa dig vid sjukdomar och besvär som orsakas av rökning. En sjuksköterska, läkare eller psykolog gör en individuell bedömning baserat på din situation och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.
Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.
