Schizofreni

Allmänt om schizofreni

Schizofreni drabbar oftast personer mellan 18 och 35 år. Totalt lever ungefär 35 000 vuxna med denna hjärnsjukdom i Sverige. Symptomen brukar vara vaga i början och ta lång tid innan de utvecklas – därför talar man sällan om barn med schizofreni.

Schizofreni ska inte förväxlas med dissociativ identitetsstörning, så kallad
multipel personlighet eller personlighetsklyvning. Det handlar alltså inte om att flera skilda personligheter existerar inom samma person.

Symptom vid schizofreni

Schizofreni är en komplex sjukdom som brukar utvecklas under lång tid och till slut leda till återkommande psykoser. Symptomen varierar från person till person. Tidiga tecken kan vara en känsla av att du förändras psykiskt samtidigt som du får sömnproblem, minnes- och koncentrationsstörningar. Många glömmer bort den personliga hygienen och får svårt att sköta arbete eller studier. Att dra sig undan från familj och vänner brukar också vara typiskt. Depression och självmordstankar är vanligt.

Den som drabbas känner sig ofta förändrad som person och upplever verkligheten på ett avvikande sätt. Det brukar bli svårt att skilja på verkliga händelser och de egna tankarna. ”Att höra röster” i sitt eget huvud är ett tydligt kännetecken – kanske verkar det som om någon uppmanar till olika handlingar eller kommenterar det egna sjukdomstillståndet. Du kan därför känna dig styrd, övervakad eller förföljd. Vissa upplever att de har särskilda krafter eller är särskilt utvalda att göra något viktigt, andra blir istället inaktiva och inåtvända.

Vanliga symptom vid schizofreni:

• vanföreställningar

• hallucinationer (ofta hörselhallucinationer/röster)

• förändrad verklighetsuppfattning

• fast övertygelse om egna, avvikande uppfattningar

• paranoia

• oförklarliga känsloutbrott

• sömnproblem

• ångest och depression.

Schizofreni och andra sjukdomssymptom

Personer med schizofreni har en förhöjd risk att även drabbas av andra sjukdomar, såväl fysiska som psykiska. Det kan röra sig om psykisk ohälsa, exempelvis personlighetsstörningar, eller till exempel hjärt-kärlsjukdomar och metabola syndromet som kan vara en följd av antipsykotiska läkemedel.

Orsaker till schizofreni

Det är fortfarande oklart varför vissa personer drabbas av schizofreni, men forskning pågår. Studier visar att den största riskfaktorn är ärftlighet och att flera gener bidrar till risken att insjukna. Det kan även röra sig om hjärnskador under foster- eller spädbarnsperioden. Olika miljöfaktorer verkar också kunna ge upphov till schizofreni – den som är mer känslig för stress och fysiska eller psykiska påfrestningar kan ha lättare att drabbas. Sömnbrist, näringsbrist, alkohol- eller drogmissbruk kan också skapa en större sårbarhet för att bli sjuk.

Forskning kring schizofreni försöker ta reda på vad som händer i hjärnan för att kartlägga förändringar i det centrala nervsystemet. Hjärnans 100 miljarder nervceller kommunicerar med hjälp av signalsubstanser och substansen dopamin tycks vara central i samband med schizofreni. Fokus ligger även på mekanismerna bakom sjukdomsutvecklingen – gener, miljö och andra riskfaktorer.

Utredning och behandling

För att konstatera schizofreni krävs en vårdutredning, inte minst för att utesluta andra orsaker som kan ligga bakom symptomen. Utredningen inkluderar en fysisk undersökning med bland annat blodprov och röntgen av hjärnan. En psykiatrisk bedömning bekräftar psykotiska symptom, avvikande verklighetsuppfattning och svårigheter att fungera socialt och yrkesmässigt över en viss tidsperiod. Den sammantagna symptombilden visar vilken typ av schizofreni det är frågan om, till exempel desorganiserad eller paranoid schizofreni.

Det finns ingen behandling som botar schizofreni, men antipsykotiska läkemedel och andra insatser kan minska vanföreställningar och hallucinationer, förkorta de akuta episoderna och förebygga återfall. Att få hjälp med sömnen och skapa regelbundna rutiner är en viktig del av behandlingen, liksom psykoterapi och stödsamtal. Ofta behövs även stöd från socialtjänsten. Kunskap om sjukdomen och ett fungerande socialt nätverk ger bättre förutsättningar för återhämtning.

Ju tidigare du får behandling, desto större är möjligheterna att lindra symptomen och få en fungerande vardag. Risken för nya psykoser brukar minska med tiden, men det förutsätter att du tar din medicin, har regelbunden kontakt med vården och får det stöd du behöver.

Vad du och närstående kan göra

Om du tidigare har drabbats av psykoser eller har diagnosen schizofreni kan du minska risken att bli sjuk igen genom att alltid ta dina läkemedel och försöka minimera stressen i vardagen. Det är också viktigt med goda sömnrutiner och att undvika alkohol och droger. Regelbunden kontakt med både psykiatrin och den vanliga vården fångar upp tidiga tecken på psykos och kontrollerar att du till exempel har bra blodvärden, håller vikten och inte får för högt blodtryck.

Vid tecken på psykos är det alltid bra att söka vård så fort som möjligt – tidig behandling kan lindra besvären under akuta episoder.

Var uppmärksam på varningssignaler:

• vanföreställningar och hallucinationer

• personen slutar ta sina läkemedel

• stress

• sömnproblem

• konflikt med närstående

• missbruk av droger eller alkohol.

I samband med en psykos kan det vara svårt att bemöta en person med schizofreni på ett bra sätt. Därför kan det ibland hjälpa att göra en krisplan tillsammans med läkare och närstående, så att alla vet vad som gäller vid tecken på psykos. Du kan till exempel ge vissa personer tillåtelse att avgöra om du behöver vård – ofta är det lättare för närstående att se varningssignaler om du själv är på väg in i en psykos.

Om du inte mår bra av dina läkemedel eller vill sluta ta din medicin är det viktigt att du rådgör med din läkare istället för att själv justera dosen av din medicin. Ibland kan det finnas anledning att byta till ett annat sorts läkemedel för att du ska må bättre.

Då bör du söka vård

Om du misstänker att du har utvecklat schizofreni eller är på väg in i en psykos ska du söka vård – kontakta läkare eller en psykiatrisk mottagning. Tidig behandling ger bättre förutsättningar att hantera akuta episoder.

Hör du röster som uppmanar dig att utföra olika handlingar ska du vända dig till en psykiatrisk akutmottagning eller i andra hand en vanlig akutmottagning. Om du har självmordstankar, eller är rädd att skada andra, ska du också söka vård akut.

Närstående som känner oro över att en person vill ta sitt liv eller skada någon annan bör kontakta vården omgående – ring 112. Ibland kan en läkare fatta beslut om tvångsvård om det finns anledning att vara mycket orolig för en persons mående.

Så kan Kry hjälpa till

Vid psykos eller schizofrenliknande tillstånd bör du uppsöka en psykiatrisk akutmottagning. Om du eller dina närstående känner oro över dina besvär eller behöver råd och information om psykos eller schizofreni kan vi på KRY hjälpa dig. Legitimerad vårdpersonal gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under mötet. Du kan därefter bli ordinerad fortsatt kontakt, bli hänvisad till mer lämplig vårdinstans, alternativt remitterad till vidare vård. Vi kan i vissa fall erbjuda uppföljande kontakt med psykolog eller läkare. För att konstatera och behandla schizofreni krävs en fysisk undersökning i kombination med en psykiatrisk utredning.