Panikångest

Allmänt om ångest och panikångest

Ångest och panikångest är en sorts varningssignal från kroppens autonoma nervsystem. Det är den del av nervsystemet som ansvarar för funktioner som vi inte kan styra över med den fria viljan. Dit hör exempelvis hjärtslag, andning, matsmältning och den så kallade kamp-flyktreaktionen som aktiveras vid ångestreaktioner.

Symptomen som uppstår under en panikångestattack är en naturlig överlevnadsreaktion – kroppen gör sig redo att hantera ett hot genom att kämpa eller fly från faran. Det kan handla om en verklig fara, en upplevd fara eller tankar som sätter igång oroliga och obehagliga känslor.

Panikångest är vanligt och helt ofarligt. Det kan däremot vara mycket obehagligt. En panikattack kan drabba både barn och vuxna, men debuterar som regel tidigast under de sena tonåren.

Paniksyndrom

Paniksyndrom kännetecknas av återkommande panikattacker, men också av en ihållande oro över att drabbas igen. Rädslan att förlora kontrollen kan göra att du börjar övertolka naturliga, kroppsliga symptom. Så kallad förväntansångest kan leda till att du förändrar ditt beteende för att undvika situationer som eventuellt skulle kunna utlösa en panikattack. Du kan också utveckla säkerhetsbeteenden för att försöka minska risken för en attack, exempelvis genom att alltid sitta nära utgångar.

Symptom vid panikångest

Panikångest utlöser en lång rad olika kroppsreaktioner. Andningen blir snabbare och du kan hyperventilera. Du får hög puls eftersom hjärtat slår hårt och fort för att pumpa ut blod och syre till musklerna. Kanske får du en obehaglig känsla av tyngd eller stickningar i bröstet. Blodet omdirigeras till de stora muskelgrupperna vilket gör att du får mindre blod i exempelvis fingrar och tår. Musklerna spänns och du svettas för att kyla ner kroppen.

Utöver de fysiska besvären kan du uppleva känslor av panik, rädsla eller skräck. En panikångestattack kan kännas överväldigande – som att du är på väg att förlora kontrollen eller förståndet. Vissa får dödsångest. Hur det än känns kommer panikångesten att avta efter ungefär tio minuter. Sedan normaliseras andningen, hjärtslagen och dina övriga besvär klingar av. Efter en panikattack kan du känna dig trött och matt.

Vanliga fysiska symptom vid en panikångestattack:

• hjärtklappning och hastig puls

• svettningar eller frossa

• skakningar eller darrningar

• kvävningskänsla eller känsla av att tappa andan

• smärta eller obehag i bröstet

• yrsel eller känsla av ostadighet

• domningar eller stickningar, särskilt i händer och fötter

• illamående eller obehag i magen.

Vanliga psykiska symptom vid en panikångestattack:

• overklighetskänslor

• rädsla för att tappa kontrollen

• dödsskräck.

Andra tänkbara förklaringar

Om du plötsligt får ont i bröstet ska du alltid ta det på allvar eftersom det ibland kan vara tecken på allvarliga sjukdomstillstånd som kräver akuta vårdinsatser. Akut hjärtinfarkt kännetecknas ofta av plötsliga bröstsmärtor som varar i mer än 15 minuter. Andfåddhet, illamående, svettningar och yrsel är också vanligt vid en hjärtinfarkt. Kärlkramp, hjärtmuskelinflammation, förmaksflimmer och vissa lungsjukdomar kan ge liknande symptom.

Vissa sjukdomar som exempelvis lågt blodsocker vid diabetes och hypertyreos kan ibland ge liknande symptom som panikångest, till exempel hjärtklappning och svettningar.

Orsaker till paniksyndrom

Ångest och panikångest kan utlösas av en lång rad faktorer som upplevs hotfulla. Ibland är hotet tydligt, som ett fysiskt eller psykiskt trauma. Men eftersom hjärnan inte kan skilja på ett verkligt och ett upplevt hot kan du även få panikångest utan att riktigt förstå varför. Skrämmande tankar, oro över framtiden och obehagliga minnen är exempel på saker inom dig som kan orsaka panikångest.

Vissa faktorer kan göra dig mer sårbar för såväl ångest som panikångest, till exempel sömnbrist och stress. Koffein, vissa läkemedel, alkohol och andra droger kan också utlösa ångest. Även ärftlighet är en faktor.

När du väl har upplevt panikångest kan du bygga upp en oro för att drabbas igen. Det är till exempel vanligt att övertolka eller feltolka kroppsliga signaler. Då ökar risken för nya attacker.

Psykiska faktorer som skapar en ökad sårbarhet för panikångest:

• upplevda hot – skrämmande tankar, rädslor, obehagliga minnen eller påfrestande livshändelser som inte utgör en faktisk fara

• feltolkning av kroppsliga signaler – hjärtklappning kan till exempel tolkas som hjärtfel trots att det finns en naturlig förklaring, till exempel ökad puls när du har gått uppför en trappa

• livsomständigheter – stress, sorg och kris

• psykiska sjukdomstillstånd – exempelvis utmattningssyndrom, depression, ångestsyndrom, posttraumatisk stress och psykossjukdom

• missbruk – alkoholmissbruk och andra drogmissbruk, både vid användning och abstinens.

Fysiska faktorer som skapar en ökad sårbarhet för panikångest:

• ärftlighet – psykisk ohälsa i släkten

• tillfälliga fysiska besvär – exempelvis sömnbrist, hyperventilering, lågt blodsocker

• fysiska sjukdomstillstånd – allvarliga sjukdomar som exempelvis cancer

• stimulerande substanser – överkonsumtion av koffein, nikotin eller alkohol

• läkemedel – exempelvis vissa antidepressiva läkemedel.

Panikångest hos barn och unga

Panikångest drabbar sällan barn utan debuterar oftast först i de sena tonåren. Det är relativt vanligt att barn och unga tror att de har drabbats av panikångest när det i själva verket rör sig om påtaglig, ihållande ångest och oro. Panikattacker är intensiva, uppstår plötsligt och är övergående.

Panikångest som ändå drabbar barn och unga ger i regel samma symptom som hos vuxna, exempelvis hjärtklappning och snabb andning. Unga kan även känna att de ska kräkas eller svimma – eller att de har drabbats av en sjukdom.

Utredning och behandling vid panikångest

Alla människor upplever ångest ibland – det är inte farligt och varken bör eller behöver behandlas. Om du däremot upplever panikångest som påverkar din vardag och livskvalitet negativt kan du behöva hjälp av vården. Det gäller även om din panikångest gör dig nedstämd, deprimerad eller utvecklas till exempelvis fobier. Ju tidigare du söker hjälp, desto snabbare och mer effektiv blir behandlingen.

För att ställa diagnosen panikångest räcker det ofta att du berättar om din livssituation för en läkare eller psykolog. Du får beskriva hur länge du har haft besvären, när de brukar uppstå och hur de påverkar dig. Det är viktigt att veta om du har några kroppsliga eller psykologiska besvär utöver känslan av panikångest. Om du använder läkemedel kan det också ge värdefull information.

Ibland finns det anledning att utesluta bakomliggande sjukdomar. Därför är det vanligt att även kontrollera exempelvis puls, blodtryck och blodprover.

Behandling av panikångest beror på hur kraftiga dina besvär är och vad som utlöser din ångest. Kognitiv beteendeterapi, KBT, rekommenderas som förstahandsval för att behandla och bota panikångest. Då ingår bland annat så kallad exponering som innebär att du gradvis utsätter dig för det som väcker ångest. Ju mer du övar, desto mindre skrämmande kommer det att bli. I vissa fall används läkemedel som komplement till KBT.

Internetbaserad KBT
På Kry jobbar vi bland annat med en metod som kallas iKBT. iKBT står för internetbaserad kognitiv beteendeterapi och går ut på att förändra beteenden, tankemönster och känslor för att du ska må bättre. iKBT är precis som vanlig KBT, förutom att behandlingen sker online.Vi har tagit fram olika behandlingsprogram för dig med ångest, stress och depression/nedstämdhet. Du bestämmer själv när och var du vill göra dina uppgifter. Under programmets gång har du regelbunden kontakt med din psykolog via videosamtal och chatt i vår app.

Vad kan jag själv göra?

Det är naturligt att vilja fly och snabbt försöka bli av med panikångest, men det gör inte att dina panikkänslor försvinner. Ett flyktbeteende kan istället förstärka din ångest – du kan till exempel börja undvika situationer där du är rädd att få en ångestattack, vilket gör att livet begränsas.

Ett bra sätt att hantera panikångest är istället att försöka stanna kvar i känslan och påminna dig själv om att det inte är farligt. Då kommer du upptäcka att besvären alltid går över och att du faktiskt kan hantera situationen. På så sätt får ångesten mindre kontroll över dig.

Så här kan du lindra besvären under en panikångestattack:

• försök att andas lugnt – fokusera på din andning istället för ditt bultande hjärta och andra symptom

• stanna kvar i känslan – utforska känslan istället för att fly eller undvika det som skapar obehag

• kom ihåg att det går över – panikångest är en tillfällig reaktion som brukar avta inom 10 minuter.

Så här kan du minska risken att drabbas av panikångest:

• rör på dig – motion och fysisk aktivitet ger dig större motståndskraft mot ångest och panikångest

• prioritera sömnen – goda sömnrutiner gör dig mindre sårbar för panikångest

• undvik stress – se över din livssituation och försök att hitta en bra balans i vardagen

• var försiktig med alkohol – alkohol och andra droger används ibland som så kallad självmedicinering för tillfällig ångestlindring, men leder på sikt till ännu större besvär.

Självtest vid ångest och panikångest

Om du har stora besvär med ångest eller panikångest kan du göra vårt test – då får du lära dig mer om din ångest och när du kan behöva professionell hjälp.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du upplever panikångest som gör det svårt att hantera vardagen.

Sök vård om du har återkommande bröstsmärtor eller andra smärtor som du är osäker på om de är kopplade till ångest eller kan vara tecken på någonting annat.

Sök vård akut eller ring 112 om du får akuta bröstsmärtor, tryckande eller krampartad smärta eller en obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter. Det gäller även om du har andningsbesvär som inte är övergående.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid panikångest. Legitimerad vårdpersonal gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under mötet. Du kan därefter bli rekommenderad en behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid behandling av panikångest och andra ångestrelaterade besvär kan vi ofta erbjuda uppföljande kontakt med psykolog eller läkare.

Om du bokar ett digitalt möte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under mötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.