Demenssjukdomar

Vad är demens?

Demens är ett samlingsnamn för olika symptom som kan bero på sjukdomar och skador i hjärnan. Gemensamt för alla demenssjukdomar är att förändringarna gör att hjärnans funktioner successivt avtar. På läkarspråk kallas demens för kognitiv sjukdom. Kognitiva nedsättningar är kopplade till minne, lärande, koncentration och andra intellektuella förmågor. 
 
Problem med minnet hör oftast till den tidiga sjukdomsbilden, men demens kan även visa sig på många andra sätt – från oro och nedstämdhet till oväntade beteenden och personlighetsförändringar. De flesta demenssjukdomar utvecklas långsamt under många år. Ju längre sjukdomen pågår, desto tydligare blir besvären. Med tiden behöver en dement person alltmer hjälp att klara sitt dagliga liv. Anhöriga tar ofta ett stort ansvar innan sjukvården och socialtjänsten kan kopplas in för att avlasta eller helt ta över vårdansvaret.
 
I Sverige har upp till 150 000 personer en demenssjukdom. Ungefär två av tre har Alzheimers sjukdom. De allra flesta som får en demensdiagnos är äldre än 65 år – efter 80 år drabbas var femte person av demens. Ibland debuterar sjukdomen tidigare. Ungefär 10 procent av personer som har Alzheimers sjukdom är under 65 år. Vid demenssjukdom som kallas Lewy-Body kan sjukdomen debutera före 50 års ålder.

Olika typer av demenssjukdomar

Demenssjukdomar delas in i olika typer – primärdegenerativa, vaskulära eller sekundära demenssjukdomar. Primärdegenerativa kännetecknas av att hjärnceller stegvis förtvinar i olika delar av hjärnan. Vaskulär demens beror på skador som uppstår efter syrebrist i hjärnan. Sekundär demenssjukdom är en följd av bakomliggande sjukdomar.
 
Alzheimers sjukdom är den allra vanligaste diagnosen, men även vaskulär demens är en relativt vanlig diagnos. Båda kännetecknas alltid av bland annat minnessvårigheter. Det finns även demenstyper som inte påverkar just minnet till en början. Dit hör bland annat frontotemporal demens och Lewykroppsdemens.
 
Vanliga demenssjukdomar:

• Alzheimers sjukdom – Alzheimer är en primärdegenerativ sjukdom och den allra vanligaste typen av demens. Tidiga tecken kan vara minnesstörningar, svårigheter att hitta rätt ord och sämre förmåga att exempelvis lösa problem och hantera situationer under stress.

• Vaskulär demens – Kallas ibland för blodkärlsdemens. Det är den näst vanligaste formen av demens som har kopplingar till skador efter hjärt-kärlsjukdomar, ofta stroke som orsakas av blodproppar eller blödningar i hjärnan. Även här är problem med minnet ett typiskt kännetecken. Sjukdomsförloppet vid vaskulär demens kan gå betydligt fortare än vid andra demenssjukdomar.

• Frontotemporal demens, FTD – Kallades tidigare även för frontallobsdemens. En primärdegenerativ sjukdom där inte minnesstörningar hör till de första symptomen – mest typiskt i en tidig fas är beteendeförändringar eller språkliga svårigheter. 

• Lewykroppsdemens – Kallas även för Lewy Body demens. Det här är också en primärdegenerativ sjukdom där minnessvårigheter kan komma långt efter andra kognitiva symptom, bland annat synhallucinationer och störd sömn med muskelryckningar. Kan förekomma i samband med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen debuterar ibland före 50 års ålder.

• Blanddemens – Många har mer än en demenssjukdom, särskilt om demensen blir tydlig sent i livet. Vaskulär demens och Alzheimers sjukdom är en relativt vanlig kombination.
   

Sekundära demenssjukdomar, som alltså är en följd av någon annan sjukdom, finns i många olika former. Sekundär demens kan ibland förekomma efter en skallskada eller i samband med olika sjukdomar som exempelvis HIV och syfilis. Stora mängder alkohol under lång tid kan också leda till demens. Det finns även andra, mer ovanliga demenssjukdomar som Huntingtons sjukdom och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.

Symptom vid demens

Som vi tidigare har nämnt finns det olika demenssjukdomar som kan ge olika symptom. Här fokuserar vi främst på symptomen vid Alzheimer för att ge en tydligare bild av den vanligaste demenssjukdomen. Liknande symptom förekommer vid alla demenssjukdomar, men vid exempelvis Lewykroppsdemens brukar till exempel personlighetsförändringar uppstå före minnessvårigheter.
 
Vid tidiga tecken på demens är det vanligt att själv försöka dölja sina symptom eller funktionsnedsättningar. Därför kan en demenssjuk person ibland verka förhållandevis frisk under kortare samtal eller möten.
 
Tidiga tecken på Alzheimers sjukdom:

• nedstämdhet, oro och depression – hör ofta till de allra första symptomen när den drabbade själv upplever att minnet försämras eller att det är svårt att genomföra även enkla saker som tidigare var självklara

• minnessvårigheter – glömska är ofta den tydligaste varningssignalen för närstående, närminnet påverkas först vilket kan leda till många upprepningar under ett kort samtal eller svårigheter att minnas vad som hänt tidigare under dagen

• problem med talet och språket – afasi eller svårigheter att hitta rätt ord är ett vanligt, tidigt symptom vid demens

• personlighetsförändringar – nya sidor av personligheten och förändrat beteende, även humöret och omdömet kan förändras 

• svårigheter att klara sig själv – tidsuppfattningen förändras och det kan bli svårare att lösa vardagliga problem, hitta hem, betala räkningar och hålla ordning i hemmet.
   

Alla demenssjukdomar går gradvis in i olika faser där funktionsnedsättningarna successivt blir allt tydligare och mer invalidiserande. Även långtidsminnet försvinner stegvis och det kan bli svårt eller omöjligt att prata. Personligheten brukar också förändras allt mer, ofta med större inslag av oro, ilska, aggression, förvirring och misstänksamhet mot omgivningen. Kroppsliga symptom vid demens kan inkludera en motorisk oro – vissa vill vara i ständig rörelse, andra fastnar i att plocka eller packa olika föremål. Hjärnans samarbete med kroppen blir allt sämre och kan påverka allt från att gå, äta och gå på toaletten.
 
Till slut behöver en demenssjuk hjälp med allt i sitt dagliga liv. Ibland kan det finnas en viss medvetenhet kring den egna sjukdomsbilden, även när demensen är långt gången. Det kan också finnas stunder av klarhet med en undran eller oro över varför tankarna inte lyder som tidigare.
 

Andra tänkbara förklaringar

Minnessvårigheter och svårigheter att exempelvis hitta rätt ord kan ha helt andra förklaringar. Det kan till exempel bero på depression, utmattningssyndrom eller hjärntrötthet efter en stroke. Alkoholproblem kan ibland också misstas för vissa tecken på tidig demens med symptom som glömska och personlighetsförändringar.
 
Begynnande demens kan i tidiga stadier även likna normalt åldrande där exempelvis minnet, initiativkraften och förmågan att fungera under stress förändras.

Vid psykisk sjukdom, tumörer i hjärnan och bakteriella infektioner i hjärnan som påverkar det centrala nervsystemet kan demensliknande symptom vara en del av sjukdomsbilden.  

Orsaker till demens

Demenssjukdomar beror på skador i hjärnan som bland annat påverkar minnet, språket och tankeförmågan. Många gånger finns det ingen tydlig orsak till varför skadorna uppstår, till exempel vid Alzheimer, men demens har ofta ett ärftligt inslag. Intensiv forskning pågår för att bättre förstå mekanismerna bakom demens och möjligheterna att förhindra eller behandla symptomen.
 
Det finns vissa kända riskfaktorer som gör dig mer sårbar för demenssjukdom. Dit hör främst hög ålder och ärftlighet, men också till exempel kärlsjukdomar som högt blodtryck och höga blodfetter.
 
Förändringar i hjärnan vid olika demenssjukdomar:

• Plack vid Alzheimers sjukdom – Proteininlagringar kan bilda plack i hjärnan. Plack gör att nervcellerna förtvinar, bland annat vid minnescentrum. Ärftlighet och hög ålder är två viktiga riskfaktorer. Upprepade skallskador, som till exempel vid boxning, gör dig också mer sårbar för Alzheimer.

• Syrebrist vid vaskulär demens – Orsakas av hjärt-kärlproblem, oftast stroke. Skadan leder till ett försämrat blodflöde i vissa blodkärl. Då får delar av hjärnan för lite syre. Diabetes och rökning är andra vanliga riskfaktorer.

• Nervpåverkan vid frontotemporal demens – En sjukdom som bryter ner nerverna i hjärnans främre delar. Ärftlighet är ofta en bidragande faktor, även ALS kan ha kopplingar till sjukdomen.

• Skadligt protein vid Lewykroppsdemens – Lewykroppar är en skadlig samling protein som är typisk vid Parkinsons sjukdom. Om proteinet finns i hjärnans vita substans eller vissa delar av nervsystemet orsakar Lewykropparna inte Parkinson utan demens. Om även andra delar av kroppen är angripen av Lewykroppar kan du drabbas av både Parkinson och demens.
   

Utredning och behandling vid demenssjukdomar

Tecken på demens kan vara svåra att upptäcka själv – ofta är det anhöriga som reagerar och tar kontakt med sjukvården eller socialtjänsten för utredning. Det kan bero på att personen inte längre verkar klara sig själv. Kanske visar det sig genom minnesproblem, sämre kontroll vid bilkörning, svårigheter att hitta hem eller en plötslig oförmåga att betala räkningar. Det kan också vara vanligt att personen i fråga ofta försöker dölja att något har hänt eller gått fel.
 
Under en demensutredning eller minnesutredning är det viktigt att först utesluta sjukdomar och sjukdomstillstånd som kan likna demens, exempelvis höga kalkvärden, anemi eller hjärntumör. Utredningen består av både en medicinsk och en allmän del som kan involvera såväl patienten själv som nära anhöriga. Det handlar om att ringa in symptomen, i vilka sammanhang de visar sig och hur snabbt beteendet har utvecklats över tid. Den allmänna delen inkluderar minnestest som rör demens. Den medicinska utredningen baseras på blodprover och som regel även datortomografi av hjärnan. Det är ofta lättare att ställa en diagnos i ett tidigt skede – med tiden kan det ibland vara svårt att skilja mellan olika demenssjukdomar.
 
Demensutredningen används för att om möjligt kunna välja läkemedel som kan lindra vissa symptom. Utredningen fungerar också som ett underlag till behovet av vårdplanering och eventuellt kommunal vård i form av hemtjänst, dagverksamhet eller särskilt boende. Den kan också väcka frågor om indraget körkort eller till exempel god man.
 
Demenssjukdomar går ännu inte att bota. Vid vissa demenssjukdomar finns det läkemedelsbehandling som kan stabilisera exempelvis minnet under en begränsad tid. Andra läkemedel kan hjälpa vid oro och vissa personlighetsförändringar. Men den huvudsakliga behandlingen fokuserar på individualiserad vård och omsorg vid demenssjukdomar. Insatserna varierar i takt med att sjukdomen förändras.
 
Det pågår intensiv forskning för att försöka förhindra uppkomsten av de bakomliggande orsakerna till demens och stoppa eller hejda sjukdomsförloppet. 

Vad kan jag göra själv?

Du kan inte själv förebygga eller förhindra demens – alla kan drabbas och forskningen vet ännu inte varför. Genetiska faktorer kan du inte påverka. Inte heller skador i hjärnan som uppstår efter exempelvis en stroke. Det finns däremot vissa riskfaktorer som du själv kan styra över – motion, hälsosam kost och minskad stress gör dig mindre sårbar för både hjärt-kärlsjukdomar, som högt blodtryck eller höga blodfetter, och demenssjukdomar. Att sluta röka förbättrar alltid kroppens funktioner, bland annat syretillförseln i hjärnan.


Till dig som är anhörig

Demenssjukdomar drabbar inte bara den som insjuknar. Ofta är det anhöriga som får ta ett stort ansvar för vård och omhändertagande, särskilt de första åren när demensen blir allt mer tydlig.
 
Att ansvara över och ta hand om en demenssjuk person är tidskrävande och ofta påfrestande psykiskt. Det medför ofta en ständig oro eftersom det kan kännas farligt att lämna personen ensam, ens under korta stunder. Personlighetsförändringar, humörsvängningar och andra beteenden kan också göra det svårt att orka med omvårdnaden som anhörig. Samtidigt pågår ett sorgearbete när du inte längre känner igen din familjemedlem.
 
Vänd dig till sjukvården om du upplever att demensen blir för krävande att hantera i hemmiljön. Du behöver som regel även kontakta kommunens demenssköterska och biståndshandläggare som kan hjälpa till med avlastning i form av exempelvis hemtjänst eller dagverksamhet. Kommunen hanterar även frågor om särskilt boende för dementa.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du själv tycker att du har problem med minnet eller inte känner igen ditt eget beteende i olika situationer.
 
Sök vård om du har en anhörig som visar tecken på misstänkt demenssjukdom, till exempel i form av minnesproblem, nedsatta funktioner eller beteendeförändringar.
 
Sök vård om du som anhörig behöver hjälp och avlastning när du själv vårdar en person med misstänkt eller diagnostiserad demenssjukdom. 

Så kan Kry hjälpa till

En demensdiagnos kräver en fysisk undersökning. 

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid demenssjukdomar. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina eller din familjemedlems symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt bli hänvisad eller remitterad till vidare vård.