Pollenallergi

Allmänt om pollenallergi

Pollenallergi kallas även hösnuva eller allergisk snuva. I Sverige är ungefär var femte person pollenallergiker. Allergin brukar visa sig redan i skolåldern.

Pollenallergi kan göra dig trött och hängig. Det är ofta svårare att orka med jobb, skola och aktiviteter när allergin är som mest besvärande. Vid höga pollenhalter kan du må bättre av att stanna inomhus – håll dig gärna uppdaterad om aktuella halter via pollenrapporter som numera är en självklar del av de dagliga väderprognoserna.

Symptom vid pollenallergi

Pollenallergi ger symptom som påminner om förkylning – ögonen kliar, näsan rinner, du nyser, blir täppt i näsan och känner dig trött och hängig. Ibland kan din allergi orsaka rethosta och göra att det även kliar eller gör ont i halsen. Feber och tjock snuva brukar däremot inte vara kännetecknande för allergi utan hör mer ihop med förkylning och infektioner.

Besvären varierar beroende på hur mycket pollen som finns i luften och hur allergisk du är. Personer som har astma blir ofta sämre av pollen. Andra kan få astma under pollensäsongen, men är symptomfria resten av året – det brukar kallas allergisk astma eller pollenastma.

Vanliga symptom vid pollenallergi:

• kliande, rinnande och svullna ögon

• nysningar, rinnsnuva och nästäppa

• huvudvärk

• trötthet

• klåda och svullnadskänsla i halsen

• hosta

• andningssvårigheter

• ökat sömnbehov och ibland sömnproblem.

Två av tre pollenallergiker drabbas av så kallad korsallergi – om du är allergisk mot ett visst allergen kan du få en allergisk reaktion även mot andra ämnen som innehåller snarlika allergener. Är du allergisk mot björkpollen kan du till exempel även reagera på nötter eller äpplen som kan ge klåda eller svullnad i läpparna, munnen och halsen.

Orsaker till pollenallergi

Allergi orsakas av att kroppens immunförsvar reagerar mot vissa ämnen som den egentligen borde tåla. Ärftlighet är en väsentlig faktor, men trots att allt fler drabbas finns inga andra tydliga förklaringar till varför så många är allergiska.

Vid pollenallergi reagerar kroppens immunförsvar mot allergen som finns i luften under pollensäsongen. När du får en allergisk reaktion bildas antikroppar som placerar sig på näsans, luftrörens och ögonens slemhinnor. Då frigörs bland annat histamin som leder till svullnad och irritation.

Det finns ett tydlig samband mellan pollenallergi, astma och atopiskt eksem. Du som är allergisk mot pollen är alltså mer sårbar för att utveckla just astma eller atopiskt eksem.

Pollensäsongen börjar tidigt på våren i södra Sverige, ibland redan under sen vinter, och brukar nå de norra delarna av landet några veckor senare. När just du får besvär beror på var i landet du bor och vilka pollen du är allergisk mot. Vissa är överkänsliga mot ett slags pollen under en begränsad tid, andra påverkas under stora delar av året.

Pollenperioder i södra Sverige:

• hassel – kan finnas redan i februari

• al – brukar komma i mars

• björk – släpper pollen från april till juni

• gräs – blommar från maj till september

• gråbo – har sin tid i juli och augusti.

Sporer i exempelvis ormbunkar, mossa och svampar kan också orsaka allergiska reaktioner.

Pollenhalten i luften brukar styra hur allvarliga besvären är från dag till dag. Om våren är sen och många träd spricker ut samtidigt får den som är allergisk mot flera typer av pollen särskilt svåra besvär. En regnig dag kan det kännas bättre – då är det ofta lägre halter i luften.

Behandling av pollenallergi

Om du har återkommande besvär ungefär samma tid på året kan du vara ganska säker på att du är allergisk mot just pollen. Är du däremot osäker på vad som orsakar din allergi kan du behöva göra en allergiutredning. Då får du bland annat göra ett test med fokus på just pollenallergi.

Receptfria antihistamintabletter brukar hjälpa mot luftburna allergener. Nässpray och ögondroppar kan också lindra vid allergi. Dessutom finns receptbelagda läkemedel som även kan innehålla kortison. Vid pollenastma kan du få läkemedel som inhaleras.

Vid svår pollenallergi kan det ibland vara aktuellt med behandling i form av allergivaccination. Det kallas för allergen immunterapi eller hyposensibilisering.

Vad kan jag göra själv?

På apotek finns receptfri medicin med antihistamin som kan lindra besvären vid pollenallergi. Vissa läkemedel behöver du börja ta i god tid, innan pollensäsongen har börjat och innan slemhinnan har blivit för irriterad. Ibland kan det hjälpa att skölja näsan med saltlösning för att minska pollenhalterna i slemhinnan.

Håll gärna koll på pollennivåerna genom pollenprognoserna som ger uppskattningar om hur mycket pollen som finns i luften från dag till dag. När pollenhalten är särskilt hög kan du må bättre av att försöka hålla dig inomhus.

Så här kan du minska dina pollenbesvär:

• låt fönster och dörrar vara stängda på dagen

• vädra på natten eller tidigt på morgonen när pollenhalterna brukar vara lägre

• motionera helst inte utomhus när det är mycket pollen i luften

• undvik närkontakt med husdjur som kan ha pollen i pälsen

• ta inte in växter och blommor med pollen

• häng inte tvätt på tork utomhus

• byt kläder när du har varit ute och duscha innan du går och lägger dig för att skölja bort pollen

• förvara om möjligt ytterkläder i en separat del av bostaden

• använd allergimedicin dagligen.

Självtest vid pollenallergi

I vårt enkla självtest om pollenallergi kan du svara på några vanliga frågor som visar om du kan behöva hjälp av sjukvården. Det är inte ett diagnostiskt test utan bara en vägledning inför vidare vårdkontakt.

När bör jag söka vård?

Rådgör med sjukvården för att få bättre lindring mot dina besvär om du inte blir hjälpt av receptfria läkemedel.

Sök vård om du har andningsbesvär eller hosta. Det gäller även om du får allergiska utslag som sprider sig över kroppen.

Sök vård akut om du plötsligt svullnar upp i ansiktet, munnen eller svalget och får svårt att andas. Vid yrsel och svimningskänsla i samband med allergi behöver du också vård akut.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid pollenallergi. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.