Håravfall

Varför tappar jag hår?

Håret produceras i ett cykliskt förlopp. Som regel är 85–90 procent av håret i så kallad tillväxtfas och växer i genomsnitt en centimeter per månad. Tillväxtfasen pågår i minst tre år och följs av en kort övergångsfas som varar i några veckor. Därefter kommer en tremånadersperiod som kallas vilofasen. Det är efter vilofasen som dina hårstrån lossnar och hamnar i hårborsten eller duschen – de flesta tappar ungefär 100 hårstrån om dagen. 

Om det cykliska förloppet rubbas kan det leda till håravfall, som heter alopeci på läkarspråk. 

Diffust håravfall betyder att du tappar ovanligt mycket hår, exempelvis till följd av infektioner, hormonförändringar, vitaminbrist eller stress. Håret växer ofta ut igen när balansen i kroppen har normaliserats. Så kallat manligt och kvinnligt håravfall, som är genetiskt betingat, kallas också för diffust håravfall. Likaså håravfall som brukar komma med hög ålder, när de aktiva hårsäckarna blir allt färre. Då växer inte håret tillbaka.

Fläckvist håravfall betyder att det uppstår kala fläckar, till exempel på huvudet. Det beror ofta på en sjukdom som kallas alopecia areata. Stress kan vara en utlösande faktor, men det kan också röra sig om olika infektioner och sjukdomar. Hårväxten kommer ofta tillbaka inom ett par år. I mer ovanliga fall kan håravfallet vara permanent och ibland leda till att allt hår på huvudet eller kroppen försvinner.

Symptom vid håravfall

Håravfall kan visa sig på olika sätt. Håret kan bli tunnare, det kan bildas en kal fläck eller också kan håret försvinna helt på vissa områden.

Vanliga symptom vid håravfall:

• ärftligt håravfall hos män – hårfästet förflyttas successivt bakåt och uppåt, men det kan även bildas en kal fläck på huvudet som ibland resulterar i total hårlöshet på hjässan

• ärftligt håravfall hos kvinnor – tunnhårighet som ofta gör att hårbotten lyser igenom

• åldersrelaterat håravfall – tunnhårighet i högre ålder som också kan göra att hårbotten lyser igenom

• fläckvist håravfall – kala fläckar med normal hårväxt runt omkring i exempelvis håret, skägget eller på underbenen, det brukar ofta handla om plötsligt håravfall

• totalt eller universellt håravfall – då försvinner allt hår på huvudet och i ovanliga fall på hela kroppen, vilket betyder att du även tappar till exempel ögonbryn och ögonfransar.

Ibland kan olika hudreaktioner ge tillfälliga fläckar som orsakar klåda i hårbotten eller röda, torra och fjällande utslag.

Orsaker till håravfall

Det finns många orsaker till håravfall. Allra vanligast är genetiska faktorer, särskilt ärftligt håravfall hos män. I medelåldern har mer än hälften av alla män håravfall, men ärftligt håravfall kan börja redan i de sena tonåren. Ärftligt håravfall hos kvinnor drabbar ungefär var tionde kvinna och brukar visa sig i samband med klimakteriet, ibland många år tidigare. I båda fallen beror det på en ökad känslighet för könshormonet testosteron.

Som äldre får nästan alla människor tunnare hår eftersom antalet aktiva hårsäckar minskar med åldern.

Håravfall kan även orsakas av exempelvis stress, hormonförändringar, en brist i kroppen, infektioner eller olika sjukdomar. Ofta rör det sig om diffust håravfall, som innebär att håret blir tunnare. Det är till exempel vanligt att tappa hår efter en graviditet eller en svår infektion. En näringsfattig kost och psykisk stress kan vara andra förklaringar till att du tappar hår.

Fläckvist håravfall orsakar kala fläckar. Tillfälliga fläckar kan bero på hudreaktioner i samband med exempelvis svampinfektioner i hårbotten, eksem, ringorm eller psoriasis.

Alopecia areata är en sjukdom som kan göra att både barn och vuxna tappar hår fläckvis, ofta i form av en kal fläck på huvudet. Kala fläckar kan även uppstå i skäggbotten eller exempelvis på underbenen. Håret växer ofta tillbaka inom ett par år, men i upp till tio procent av fallen blir håravfallet bestående. I mer ovanliga fall kan fläckarna breda ut sig och göra att hela hjässan blir kal eller att all hårväxt på kroppen försvinner. Det beror antagligen på en autoimmun reaktion som resulterar i att tillväxtprocessen i hårsäckarna hämmas, men orsaken är inte klarlagd. Stress kan vara en utlösande faktor, men alopeci kan även uppstå efter olika sjukdomar och infektioner.

Vanliga orsaker till håravfall:

• ärftlighet – den vanligaste orsaken till håravfall, förekommer ofta hos män men som kvinna kan du också tappa hår till följd av genetiska faktorer

• åldrande – antalet aktiva hårsäckar brukar minska med åldern och orsaka tunnhårighet hos både män och kvinnor

• stress och psykisk ohälsa – om kroppen inte är i psykisk balans kan även hårväxten påverkas

• naturliga hormonförändringar – det är vanligt att tappa mer hår än vanligt i samband med exempelvis puberteten, klimakteriet eller graviditet

• vitaminbrist och andra brister – håravfall kan till exempel bero på järnbrist, brist på zink, magnesium, olika vitaminer eller protein

• läkemedel – håravfall beror ibland på exempelvis blodförtunnande läkemedel, betablockerare, p-piller, antidepressiva läkemedel, litium och cytostatika

• skadande hårbehandling – hårblekning och andra kemiska processer, stark värme från exempelvis plattänger, liksom hårt åtdragna tofsar och flätor kan skada håret och leda till håravfall.

Exempel på sjukdomar som kan utlösa håravfall:

• infektioner – det är vanligt att tappa mer hår än vanligt ett par månader efter en infektion

• bristsjukdomar – anemi och exempelvis hypotyreos kan leda till diffust håravfall

• alopecia areata – en sjukdom som ger symptom i form av kala fläckar, orsaken kan till exempel vara stress, infektioner eller olika sjukdomar

• alopecia totalis – en ovanlig sjukdom som gör att allt hår på huvudet lossnar

• alopecia universalis – en ovanlig sjukdom som gör att all kroppsbehåring försvinner, till exempel ögonfransar, ögonbryn och könshår.

Utredning och behandling

Eftersom håravfall kan bero på många olika saker kan du behöva undersökas av läkare för att få veta om det handlar om en rubbning i hårsäckarna eller om håravfallet är ett symptom på någonting annat. Blodprov kan visa om håravfallet beror på exempelvis brister i kroppen. Om det finns en tydlig bakomliggande orsak till ditt håravfall brukar håret växa tillbaka när du har fått rätt behandling.

Om håravfallet har orsakats av läkemedel kan en läkare ibland behöva justera din dos eller välja ett annat preparat. Har du fått cytostatika, för att hämma tillväxten av cancerceller, brukar håret börja växa igen efter avslutad behandling.

I vissa fall orsakas håravfall av stress. Då behöver du kanske göra vissa livsstilsförändringar för att reducera din stressnivå. Du kan även få hjälp av exempelvis en psykolog.

Det finns läkemedel som i vissa fall kan förebygga, stoppa eller behandla ärftligt håravfall, men effekten är begränsad.

Alopecia areata läker ofta av sig själv. Håret börjar så småningom växa tillbaka i de kala fläckarna, ibland med hjälp av lokal steroidbehandling. Om håret inte börjar växa igen kan du remitteras till en hudläkare för utredning.

Vad kan jag göra själv?

Det är vanligt att tappa hår av stress. Därför kan du ibland minska risken för håravfall genom att försöka minska nivån av psykisk stress. Tunnhårighet eller kala fläckar på exempelvis huvudet som orsakats av stress betyder oftast att håret kommer tillbaka när du mår bättre.

Det är också viktigt att välja en näringsrik och välbalanserad kost, så att kroppen får tillräckligt med exempelvis vitaminer, mineraler och proteiner. Näringsbrist i samband med exempelvis bantning kan också göra att du tappar hår.

På apotek finns receptfria läkemedel som syftar till att motverka håravfall och stimulera hårväxten, men behandling mot håravfall brukar ha begränsad effekt. 

Om du upplever att det är känslomässigt svårt atttappa håretkan du vända dig till en psykolog som kan ge stöd. Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan ibland göra det lättare att hantera håravfall.

När bör jag söka vård?

Sök vård vid tydliga tecken på håravfall som inte har en naturlig förklaring. Det gäller även om du tror att ditt håravfall kan bero på läkemedel. Du bör också söka vård om du har röd, öm eller sårig hårbotten.

Sök vård om ditt håravfall är ett av flera symptom, för att utesluta brister i kroppen eller bakomliggande sjukdomar.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att råd och hjälp i samband med håravfall. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Om ditt håravfall leder till emotionella besvär kan vi också erbjuda kontinuerlig uppföljning hos psykolog.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär med håravfall så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

Vi erbjuder också hälsokontroller som ett alternativ till att upptäcka avvikande värden.