Benskörhet ‒ osteoporos

Allmänt om osteoporos

Skelettet är uppbyggt av benvävnad som i sin tur består av olika celler. Skelettets benceller har en pågående omsättning, vilket betyder att de byts ut hela tiden. Nya celler bildas och gamla bryts ner ‒ på så sätt förnyas skelettet. Benmassan byggs upp under din ungdom, ungefär upp till cirka 20 års ålder.

Vid osteoporos bryts cellerna ner snabbare än det bildas nya, vilket minskar din benmassa. Eftersom en minskad benmassa försvagar skelettet är risken att bryta benen förhöjd när du faller. Men även lättare skador kan orsaka benbrott.

Eftersom benmassans täthet minskar vid osteoporos kan det också leda till att du sjunker ihop. Ryggradens kotor kan bli kilformade ‒ då förändras din hållning. I samband med det kan du också bli mindre rörlig.

Symptom

Bensköhet har sällan några symptom. Därför upptäcks det i samband med att du brutit eller fått en spricka i något av dina ben.

Långvariga ryggbesvär kan vara ett tecken på benskörhet. Ryggbesvären kommer då från kotkompression, att kotorna i ryggen spricker och sjunker ihop i och med att benet är försvagat.

Orsaker

Det finns många faktorer som ligger till grund för benskörhet:

• Ålder ‒ nybildning av ben saktar naturligt ner med stigande ålder. Risken för osteoporos ökar efter 50 års ålder.

• Kön ‒ osteoporos är vanligare hos kvinnor, särskilt efter klimakteriet för de som har östrogenbrist.

• Ärftlighet ‒ har någon av dina föräldrar osteoporos ökar risken att du också utvecklar det.

Vissa läkemedel kan bidra till osteoporos:

• Kortikosteroider som kortison.

• Antihormonella läkemedel som används vid behandling av bröst- och prostatacancer.

• Långvarig användning av blodproppsförebyggande heparin.

• Vissa antiepileptiska läkemedel.

• Cytostatika som används vid behandling av cancer.

Sjukdomar kan påverka benets uppbyggnad eller störa upptaget av näringsämnen som är viktiga för bentätheten:

• Mag- och tarmsjukdomar som Chrons sjukdom och celiaki.

• Endokrina sjukdomar som diabetes typ 1, hypertyreos, hyperparatyroidism (överproduktion av bisköldkörtelhormon) och Cushings sjukdom (överproduktion av binjurehormonet kortisol).

• Ledsjukdomar som reumatism eller Bechterews sjukdom.

• Blodsjukdomar som myelom, lymfom och leukemi.

• Kronisk njursvikt, leversjukdom och HIV.

• Anorexi ger både näringsbrist och hormonrubbningar vilket försämrar bentätheten.

Övriga riskfaktorer för osteoporos är:

• rökning

• brist på kalcium eller D-vitamin

• stillasittande livsstil

• överkonsumtion av alkohol.

Utredning och behandling av osteoporos

För att utreda misstänkt osteoporos ställer din läkare frågor om livsstil, sjukdomar, medicinering och familjehistorik. Läkaren använder ett formulär som beräknar hur stor risken är för framtida frakturer. Att upptäcka osteoporos tidigt minimerar risken för skador.

Läkaren gör en kroppsundersökning om det behövs och kan också beställa en röntgenundersökning av skelettet. En särskild röntgenmetod ‒ så kallad DXA används för att mäta bentäthet. Ibland beställer läkaren olika blodprov eftersom osteoporos kan vara ett symptom på annan sjukdom.

Behandling av benskörhet kräver både läkemedel och livsstilsförändringar. Läkemedel hindrar nedbrytningen av benceller vid osteoporos. Du får också ta tillskott av D-vitamin och kalcium för att minska risken för ett urkalkat skelett.

Livsstilsförändringar innebär att öka fysisk aktivitet. Både styrka, koordination och balans förebygger frakturer. En fysioterapeut kan hjälpa med träningsråd. Finns det andra underliggande sjukdomar behöver de också behandlas.

Vad kan du själv kan göra

Du kan göra mycket för att förebygga benskörhet:

• Rör på dig varje dag, gärna utomhus för att få en högre dos D-vitamin från solexponering.

• Styrketräna för att stärka skelettet ‒ ta hjälp av fysioterapeut.

• Ät en varierad kost. Mejeriprodukter, nötter och gröna bladgrönsaker är bra källor till kalcium. Fet fisk, ägg och nötkött är bra källor för D-vitamin.

• Sluta röka.

• Begränsa alkoholintaget.

För att undvika fall och benbrott kan du göra olika anpassningar i ditt hem:

• Ta bort lösa mattor och sladdar.

• Gå inte inomhus i sockor eller tofflor.

• Använd halkskydd och handtag i badrum.

• Ha ordentlig belysning, även om natten.

• Använd broddar om du går ut och det är halt på marken.

• Be om hjälp om du ska städa högt upp eller byta glödlampor.

Då bör du söka vård

Om du får fraktur vid lättare skada eller får upprepade frakturer kan det röra sig om benskörhet.

Sök vård om du misstänker att du har benskörhet eller andra sjukdomar som kan orsaka benskörhet.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid misstanke om benskörhet. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt, hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid benskörhet behövs en fysisk undersökning.

Våra psykologer kan hjälpa till med stödjande samtal om du har fått diagnos och behöver någon att prata med.