Bihåleinflammation – sinuit, rinosinuit

Allmänt om bihåleinflammation

Bihåleinflammation heter sinuit eller rinosinuit på läkarspråk. Akut bihåleinflammation är vanligast och brukar gå över utan läkemedelsbehandling inom tio dagar, men ibland tar det längre tid. Om du har haft bihåleinflammation i mer än tre månader kallas den för kronisk sinuit.

Bihålorna är luftfyllda hålrum i ansiktet som mynnar ut i näsan. De är täckta av slemhinnor som håller dem fuktiga och transporterar bort smuts, virus och bakterier. Om slemhinnorna i bihålorna eller näsan svullnar – till exempel i samband med en förkylning eller allergisk reaktion – bildas tjockare slem som är svårare för kroppen att göra sig av med. Då kan virus och bakterier få fäste och orsaka en bihåleinflammation.

Sjukdomen är vanligast hos lite äldre barn och vuxna. Bihåleinflammation smittar inte. Det gör däremot en förkylning eller andra luftvägsinfektioner som ibland kan leda till bihåleinflammation.

Symptom vid bihåleinflammation

Bihåleinflammation börjar ofta med en förkylning eller någon annan luftvägsinfektion. Om bihålorna blir inflammerade brukar det kännas som ett tryck och en svullnad i ansiktet. Trycket kan kännas värre när du lutar ansiktet framåt. En bihåleinflammation gör dig även täppt i näsan och det är vanligt med gult eller grönt snor som luktar illa. Feber kan också vara ett symptom vid bihåleinflammation och barn kan dessutom få hosta.

Vanliga symptom vid bihåleinflammation:

• smärta, ömhet och svullnad i kinderna, pannan eller överkäken

• tjock snuva

• täppt näsa

• försämrat luktsinne

• ibland feber

• hosta hos barn.

En bihåleinflammation kan ibland ge allvarligare symptom. Det gäller till exempel om inflammationen sätter sig i de så kallade silbenshålorna, mellan näsroten och ögonen. Sjukdomen kallas för etmoidit och kräver vård akut. Barn under sex år, som annars sällan får besvär med bihålorna eftersom de inte är fullt utvecklade, kan också drabbas. Det beror på att silbenshålorna är de bihålor som utvecklas först.

Allvarliga, mer ovanliga symptom vid bihåleinflammation:

• hög feber med allmänpåverkan och trötthet

• kraftig smärta, svullnad och ömhet mellan näsan och ögat

• rodnad och svullnad runt ena ögat.

Andra tänkbara förklaringar

Du kan bli öm i bihålorna utan att ha en bihåleinflammation. Både näsans och bihålornas slemhinnor svullnar ofta i samband med exempelvis en förkylning, utan att det leder till en bihåleinflammation.

Om du har ont i ansiktet kan det även bero på en vanlig förkylning med huvudvärk eller svårare besvär som migrän eller Hortons huvudvärk. Allergisk nästäppa, polyper i näsan eller exempelvis en tandinfektion kan också ge liknande symptom som bihåleinflammation. Även bältros kan orsaka smärta i ansiktet.

Snuva, feber, hosta och försämrat luktsinne kan vara tecken på covid-19 som orsakas av coronavirus.

Orsaker till bihåleinflammation

Bihåleinflammation orsakas ofta av virus, men ibland även av bakterier eller svamp. Besvären brukar bero på att slemhinnorna i näsan och bihålorna redan är infekterade och har bildat tjockare slem än vanligt, som vid en luftvägsinfektion eller allergisk reaktion. Det tjocka slemmet är svårare för kroppen att göra sig av med och när slem blir kvar i bihålorna kan det samlas virus och bakterier där.

Faktorer som ger en ökad sårbarhet för bihåleinflammation:

• luftvägsinfektioner – orsakar svullna slemhinnor och ökad slemproduktion

• astma och allergi – orsakar också svullna slemhinnor och ökad slemproduktion

• små bihålor – vissa personer har lite mindre bihålor som lättare kan svullna igen

• tandinfektioner – kan ibland sprida sig till bihålorna intill överkäken

• graviditet – hormonförändringarna leder ofta till svullna slemhinnor

• rökning – orsakar svullna slemhinnor och skadade flimmerhår som gör det svårare för kroppen att transportera bort slem.

Behandling vid bihåleinflammation

Bihåleinflammation behöver som regel inte behandlas av läkare. Sjukdomen läker ofta av sig själv inom ett par veckor, oavsett om det är virus eller bakterier som har orsakat besvären. Det är viktigt att inte behandla med antibiotika i onödan. Virus är dessutom den vanligaste orsaken till besvären och då hjälper inte antibiotika.

Vid en långvarig bihåleinflammation kan du ibland behöva behandling med antibiotika eller kortison, ofta i form av nässpray. I vissa fall behöver bihålorna punkteras så att slem, var och vätska kan sköljas bort. Upprepade eller långvariga besvär kan även lindras genom ett kirurgiskt ingrepp, som underlättar flödet mellan bihålorna och näsan.

Svår bihåleinflammation, exempelvis i silbenshålorna intill ögonen, kan kräva akutvård på sjukhus. Då får du ofta antibiotika direkt i blodet och ibland krävs en akut operation för att tömma bihålorna.

Vad kan jag göra själv?

Eftersom bihåleinflammation ofta börjar med en förkylning eller någon annan luftvägsinfektion kan du försöka minska risken att bli smittad av virus och bakterier. Tvätta händerna ofta, rör inte vid ansiktet om du har tagit i till exempel dörrar eller ledstänger och undvik närkontakt med personer som har sjukdomssymptom. Försök också att undvika stora folksamlingar i förkylningstider och var noga med att hålla fysiskt avstånd till andra.

Så här kan du lindra besvären vid bihåleinflammation:

• lös upp segt slem – nässpray och nässköljning med koksaltlösning brukar hjälpa

• drick ordentligt – vätska tunnar ut segt slem

• halvsitt istället för att ligga – om du höjer upp huvudändan av sängen eller lägger extra kuddar bakom ryggen minskar svullnaden i näsan och bihålorna

• vila – kroppen behöver tid att återhämta sig om du känner dig sjuk och har du feber ska du alltid avstå från motion

• undvik rökning – rök leder till svullna slemhinnor.

På apotek finns produkter som du kan skölja näsan med. Du kan även blanda en egen koksaltlösning med en halv liter ljummet vatten och en tesked salt.

På apotek finns även olika sorters nässpray som kan lindra symptomen. Nässpray med kortison minskar svullnaden, men det kan ta upp till en vecka innan sprayen verkar. Växla gärna med vanlig, avsvällande nässpray utan kortison – men den bör du inte använda mer än 10 dagar i följd.

Det finns ingen speciell medicin för bihåleinflammation, men du kan använda receptfria, smärtstillande och febernedsättande läkemedel för att lindra besvären. Tänk på att barn under 18 år inte ska använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation. Det beror på att det finns risk för Reyes syndrom, ett ovanligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.

När bör jag söka vård?

Boka en tid hos oss  om du eller ditt barn har varit täppt i näsan och haft ont i bihålorna i 3–4 veckor. Sök vård direkt om du eller ditt barn snabbt blir sämre i samband med en bihåleinflammation och får hög feber eller frossa.

Vi gör alltid en individuell bedömning baserat på dina symptom och det du berättar. Vi börjar oftast med ett digitalt vårdmöte, men ibland kan du behöva en fysisk undersökning. 

Sök vård akut om du eller ditt barn drabbas av smärta, svullnad, rodnad eller ömhet runt ena ögat eller mellan näsan och ögat. Vid stelhet i nacken krävs också akutvård.

Så bokar du tid på Kry

1. Boka ett möte
Starta din bokning genom att logga in med BankID. Berätta vad du eller ditt barn behöver hjälp med och välj en tid som passar.

2. Få hjälpen du behöver
Vi kan behandla många symptom via ett videomöte i appen. Du får snabbt en tid på någon av våra vårdcentraler vid behov.

3. Vad händer sen?
Återbesök erbjuds och bokas när det finns behov av uppföljning. Vi förnyar recept på läkemedel, utfärdar intyg eller remitterar dig till vidare vård om du behöver.