Ont i magen hos barn

Allmänt om magont hos barn

Mag-tarmkanalen har många viktiga funktioner. Den tar emot, bryter ner och transporterar mat och dryck. I mag-tarmkanalen finns också 75 procent av kroppens immunförsvar. Det är många funktioner som ska fungera tillsammans – ibland rubbas balansen.

Magsmärtor hos barn är ofta diffusa och det kan vara svårt att veta just var barnet har ont. Tydliga besvär som diarré och kräkningar brukar vara kroppens sätt att rena tarmen eller göra sig av med något som den inte tål, till exempel bakterier, virus och infektioner. Magbesvär som inte går över ska alltid tas på allvar och utredas, precis som hos vuxna.

Symptom vid magbesvär hos barn

Magsmärtor visar sig på en mängd olika sätt hos barn – att ha ont i magen kan kännas molande, pulserande eller som plötsliga, kraftiga hugg. Kramp i magen eller magknip är också vanligt. Vid magsjuka, vinterkräksjuka och andra infektioner mår barn ofta illa och kräks. För det mesta handlar det om tillfälliga besvär som snart går över.

Vanliga symptom i samband med magont:

• diarré eller förstoppning

• halsbränna

• gaser i magen

• illamående och kräkningar

• feber.

Kraftiga kräkningar och lös avföring kan orsaka rubbningar i kroppens saltbalans. Var uppmärksam på barnets allmäntillstånd och tecken på vätskebrist. Barn drabbas fortare och värre av vätskebrist än vuxna.

Orsaker till magbesvär hos barn

Smärta i magen, illamående och diarré uppstår ofta i samband med något som barnet har ätit eller druckit. Magen kan även reagera på exempelvis stress och läkemedel.

Magsjuka, vinterkräksjuka och matförgiftning är vanliga orsaker till plötsligt illamående, kräkningar, diarré och magont – oavsett om det är virus eller bakterier som orsakar besvären. Magont, illamående och diarré är även vanliga symptom hos barn i samband med exempelvis influensa och corona.

Om ditt barn har magont och kräks utan någon tydlig anledning kan det till exempel bero på förstoppning, stress eller magkatarr. Det är relativt vanliga förklaringar till magsmärta hos både barn och vuxna.

Vanliga förklaringar till magsmärtor och magbesvär hos barn:

• infektioner – bakterier eller virus som orsakar exempelvis matförgiftning, magsjuka, vinterkräksjuka, influensa eller covid-19

• stress – stress, oro och psykisk obalans sätter sig ofta i magen

• mag-tarmproblem – exempelvis förstoppning, refluxbesvär eller magkatarr

• födoämnesallergi och intoleranser – exempelvis laktos, gluten och komjölksprotein

• kost – för lite fett, för mycket fibrer, fruktos och artificiella sötningsmedel

• mensvärk – hos flickor som har fått mens kan ägglossning och mensvärk förklara besvären

• läkemedel –  ibland kan antiinflammatorisk medicin, antibiotika eller andra läkemedel göra att ditt barn blir dålig i magen.

Magbesvär och magramper hos barn kan ha många andra förklaringar också. Det kan handla om allt från muskelvärk till urinvägsinfektion, körtelfeber och blindtarmsinflammation. Små barn som får snabbt stigande feber kan ibland kräkas och få ont i magen.

I ovanliga fall kan magont bero på allvarliga sjukdomar som orsakar smärtor från exempelvis tarmarna eller andra organ.

Behandling vid magbesvär hos barn

Magbesvär hos barn går ofta över utan behandling inom några timmar eller dagar. Vid magbesvär som inte går över eller om barnet har andra symptom bör en läkare utreda om det krävs någon behandling. Om det går att avgöra om ditt barn har ont i övre eller nedre delen av magen ger det ofta viktig information vid diagnostisering. Ibland krävs avföringsprov och blodprov för att vara säker på vad som orsakar besvären.

En läkarundersökning kan resultera i allt från kostråd och receptbelagda läkemedel till en undersökning av tarmarna och ibland operation. Vid exempelvis oro eller stressrelaterade besvär kan ibland psykologstöd vara en del av behandlingen.

Vad kan jag göra själv?

Magont kan ha många förklaringar och därför är det svårt att ge generella råd som passar alla. Om barnet har diagnostiserade, magrelaterade besvär är det förstås viktigt att följa läkarens råd och ordination. 

Vid tillfälligt magont kan det hjälpa barnet att ha något varmt på magen, till exempel en värmedyna eller en varm vetekudde. Om du tror att ditt barn kan ha ont i magen på grund av stress eller oro är det särskilt viktigt med en lugn och avkopplande miljö. Var uppmärksam på barnets allmäntillstånd och om barnet exempelvis har både feber och ont i magen.

Diarré och kräkningar kan göra kroppen uttorkad. Barn är känsliga för vätskebrist och därför behöver du se till att barnet får i sig vätska, små mängder i täta intervaller. Efter kräkningar är det bra att välja skonkost i små portioner. Om ditt barn har förstoppning kan du behöva anpassa kosten för att få magen i bättre balans.

På apotek finns receptfria produkter som hjälper mot såväl illamående som förstoppning, diarré och halsbränna hos barn.

Tänk på att effekten av vissa läkemedel kan påverkas vid kraftiga kräkningar eller diarré. Det gäller exempelvis antibiotika – prata med en läkare om du känner dig osäker. Om ditt barn har diabetes kan du också behöva anpassa barnets behandling i samband med diarré och kräkningar.

 Vid diarré eller kräkningar som kan bero på virus eller bakterier är det viktigt att alla i hemmet tvättar händerna ofta. Var även noga med att rengöra toaletten för att förhindra smittspridning.

 Allmänna råd som är bra för magen

Magen mår bra av rutiner, sunda levnadsvanor, lugn och ro. Det är även viktigt att gå på toaletten regelbundet – förstoppning eller svårigheter att bajsa hos barn kan ibland betyda att det finns behov av mer fysisk aktivitet eller ändrade kostvanor.

Vardagsrutiner som minskar risken för  magproblem hos barn:

• hälsosam kost

• regelbundna måltider, 3 huvudmål och 1–2 mellanmål är en bra regel

• mindre stress i vardagen

• fysisk aktivitet

• goda sömnrutiner.

När bör jag söka vård?

Rådgör med sjukvården om ditt barn har haft kraftig diarré eller kräkts i mer än 48 timmar. Det gäller även om ditt barn har ont i magen ofta eller har magsmärtor som inte ger med sig.

Sök vård om barnet har ont i magen och

• går ner i vikt utan tydlig anledning

• det gör ont att kissa

• ofta kräks på morgonen

• symptom på vätskebrist som mörk urin, yrsel, huvudvärk och stark törst

• verkar vara sjuk, trött och svag.

Sök vård akut om barnet har

• kraftiga eller akuta magsmärtor, med eller utan feber

• blodiga kräkningar

• blod i urinen

• svart eller blodig avföring

• hög puls och andningssvårigheter

• stel nacke och kraftig huvudvärk

• fått i sig ett giftigt ämne.

Spädbarn med plötsliga kräkningar, uppsvälld mage, feber och allmänpåverkan behöver också vård akut.

Vid misstanke om smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp om ditt barn har ont i magen. Vi gör en individuell bedömning baserat på barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Barnet kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid besvär och smärta i magen krävs oftast en fysisk undersökning.

Tänk på att ditt barn behöver närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.