Missfall

Allmänt om missfall

Missfall är vanligt och något som många går igenom. Faktum är att upp till hälften av alla graviditeter avbryts spontant. Ofta beror det på kromosomavvikelser eller andra utvecklingsproblem hos fostret. Ibland kan det röra sig om en infektion, men i många fall finns ingen tydlig förklaring. De flesta missfall inträffar tidigt, före vecka 12. Kroppen brukar inte ta skada, men ett missfall kan vara känslomässigt svårt att hantera.

Den medicinska definitionen av missfall är ett avslutande av graviditeten fram till vecka 22. Därefter brukar fostret vara så pass utvecklat att det har en liten chans att överleva utanför livmodern. Då handlar det om en för tidig förlossningsstart, så kallad förtidsbörd, och behandling sätts in för att försöka få fostret att fortsätta utvecklas.

Symptom vid missfall

Om du drabbas av missfall kan du få ont i magen och underlivet. Magsmärtorna brukar kännas långt ner i buken och vara krampliknande eller påminna om kraftig mensvärk. Det är också vanligt att det blöder från slidan – blodet kan vara blandat med vätska, slem eller blodklumpar. Vissa kvinnor får även ont i ländryggen.

De flesta får först en kraftig blödning när livmodern stöter ut resterna av graviditeten och sedan blöder du lite mindre under några dagar. Om livmodern inte lyckas stöta ut alla rester fortsätter blödningarna – då behöver kroppen hjälp att avsluta missfallet. Vid så kallat fördröjt missfall eller ”missed abortion” får du kanske bara en brunaktig flytning och kroppen behöver även då hjälp att stöta ut resterna av graviditeten. I samband med missfallet avtar känslan av att vara gravid.

Andra tänkbara förklaringar

Tänk på att blödningar och mensliknande värk under graviditeten inte alltid är tecken på missfall. Blödningar är vanligt och behöver inte vara farligt. Det kan till exempel röra sig om en så kallad genombrottsblödning från livmodern som är en naturlig följd av att graviditeten utvecklas. Livmodertappen blöder lättare under graviditeten, till exempel i samband med samlag. Ibland kan även polyper på livmoderhalstappen, vaginala infektioner eller hemorrojder kring ändtarmen orsaka små blödningar.

I mer ovanliga fall kan det handla om allvarliga tillstånd som kräver vård direkt. Ett utomkvedshavandeskap, som innebär att embryot växer utanför livmodern, brukar orsaka intensiva magsmärtor långt ner i magen, ofta i kombination med en blödning.

Mot slutet av graviditeten kan det ibland uppstå problem med moderkakan som orsakar kraftiga blödningar. Ibland kan blödningar uppstå i samband med exempelvis cellförändringar, men det är ovanligt och brukar upptäckas i samband med tidiga graviditetskontroller.

Orsaker till missfall

Missfall beror i allmänhet inte på något som du själv kan påverka och ibland finns ingen tydlig förklaring. Forskning visar att det ofta handlar om kromosomavvikelser eller utvecklingsfel hos fostret. Ibland beror det på defekter i spermier eller ägg, andra gånger har det blivit något fel under själva befruktningen eller tidigt under celldelningen. Då kan inte embryot växa och graviditeten avslutar sig själv.

Det kan också handla om infektioner i livmodern eller att ägget inte har fäst ordentligt i livmodern. Sena missfall, efter vecka 12, beror ibland på problem med livmoderhalstappen. I vissa fall kan även defekter i moderkakan leda till att fostret inte kan överleva. En allvarlig, yttre skada kan också orsaka missfall, även om det är mer ovanligt.

Utomkvedshavandeskap, som innebär att embryot försöker växa utanför livmodern, orsakar alltid missfall eftersom det är omöjligt för kroppen att fullfölja en graviditet någon annanstans.

Riskfaktorer i samband med missfall:

• alkohol, rökning och droger

• stigande ålder

• kraftig övervikt

• hormonella besvär (som sköldkörtelproblem eller brist på gulkroppshormon)

• kroniska sjukdomar (exempelvis diabetes och SLE)

• infektioner (som orsakas av till exempel röda hund, parasiten toxoplasmos eller bakterien listeria)

• missbildningar eller avvikelser i livmodern.

Utredning och behandling

För att kunna konstatera ett missfall görs ofta en gynekologisk undersökning med ett vaginalt ultraljud. Ett tidigt missfall kräver ibland ingen behandlas alls, men kroppen kan också behöva hjälp att avlägsna alla rester av graviditeten. Då får du antingen medicinsk behandling i form av tabletter eller så genomförs en skrapning av livmodern under en kort operation.

Personer som har drabbats av flera missfall med samma partner kan behöva göra en utredning för att försöka hitta en orsak. Då kontrolleras bland annat livmoder, ägg och spermier. Vid missfall som inträffar sent i graviditeten brukar livmoderhalsen undersökas och vid en eventuell ny graviditet kan den ibland behöva förstärkas med hjälp av ett band som fästs runt livmoderhalstappen.

Vad du själv kan göra

Ibland kan det vara svårt att veta om du faktiskt har fått missfall. Får du en blödning tidigt under graviditeten, som varar under några veckor tillsammans med mensliknande smärtor, har du sannolikt fått ett missfall. Då bör du kontakta MVC för en bedömning. Så länge du blöder är du särskilt känslig för infektioner i livmodern och bör undvika att bada, använda tampong/menskopp eller ha penetrerande sex. Efter en månad brukar kroppen vara helt återställd. För att vara säker på att du inte längre är gravid är det bra att göra ett graviditetstest.

Om du misstänker att du har drabbats av missfall men inte får en kontinuerlig, långvarig blödning kan du alltid vända dig till vården. Det gäller även om du känner dig osäker eller orolig över vad som händer i kroppen. Du kan också behöva hjälp att avlägsna eventuella rester av graviditeten.

Är du frisk och vill bli gravid igen efter ett missfall brukar kroppen kunna anpassa sig snabbt. I normala fall får du ägglossning igen några veckor efter missfall. Däremot är det inte alla som är känslomässigt redo lika snabbt – en graviditet som plötsligt avslutas kan kännas som en sorg och vara svår att hantera. Ofta är det bra att prata med till exempel en kurator eller psykolog som kan hjälpa dig att bearbeta dina känslor.

För att öka dina chanser att bli gravid och i möjligaste mån undvika missfall finns det några saker som är bra att tänka på:

• ta folsyra som vitamintillskott

• undvik koffein, alkohol, rökning och droger

• försök att gå ner i vikt om du är kraftigt överviktig

• undvik om möjligt läkemedel (många mediciner kan inverka negativt – läs bipacksedeln, fråga din läkare eller apotekspersonalen).

Har du en kronisk sjukdom som till exempel diabetes är det bra att rådgöra med en läkare under eller inför en graviditet eftersom det kan finnas en förhöjd risk för missfall.

Då bör du söka vård

Om du är gravid och får en långvarig blödning har du sannolikt drabbats av missfall. Om du bara har mensliknande smärtor och blödningen avtar efter ungefär en vecka, behöver du i allmänhet inte söka vård. Det är normalt att fortsätta blöda, men i en mindre mängd, under ytterligare ett par veckor. Om blödningen istället tilltar bör du söka vård. Det gäller även vid blödningar eller flytningar som luktar särskilt illa.

Känner du dig osäker på om det verkligen handlar om ett missfall bör du också vända dig till vården. I första halvan av graviditeten kan du få hjälp av en gynekologisk mottagning eller MVC. Blödningar efter vecka 22+0 ska alltid följas upp av en förlossningsavdelning, även om du inte blöder så mycket.

Är du är gravid eller tror att du genomgår ett missfall och får kraftiga magsmärtor eller blödningar ska du uppsöka en akutmottagning. Om du blöder mindre men känner dig allmänt sjuk med yrsel eller feber bör du också söka vård direkt.

Så kan Kry hjälpa till

Vid misstanke om missfall ska du alltid kontakta mödravårdscentralen, MVC eller uppsöka en gynekologmottagning. Vid starka magsmärtor, kraftiga blödningar och feber ska du söka vård akut.