Migrän

Vad är migrän?

Migrän är en vanlig form av huvudvärk som uppstår periodvis i mer eller mindre kraftiga attacker. Besvären brukar utlösas av så kallade triggerfaktorer som stress, spänningshuvudvärk, sömnbrist och fysisk eller psykisk ansträngning. Starka sinnesintryck eller vissa livsmedel kan också utlösa ett anfall. Ibland har migrän kopplingar till hormonförändringar i samband med exempelvis mens.

Migrän brukar delas in i två typer – med eller utan aura. Aura innebär att du upplever synfältsbortfall eller ljusfenomen i dina ögon i samband med migrän. Symptomen kan ibland vara en sorts förvarning om att ett migränanfall är på väg.

Migrän börjar ofta under tonåren, men även yngre barn kan få migrän. Vissa har bara besvär med migrän i ungdomsåren. Om besvären kvarstår eller uppstår i vuxen ålder kan anfallen bli kraftigare under ett antal år för att sedan avta eller försvinna helt med stigande ålder.

Symptom vid migrän

Det vanligaste symptomet är en bultande eller pulserande huvudvärk som kommer i attacker. Migrän är oftast enkelsidig, men vissa får dubbelsidig värk. Det kan till exempel göra ont i tinningen, pannan eller bakhuvudet. Värken vid migrän brukar förvärras av fysisk ansträngning och kan vara så intensiv att det är svårt att fungera i vardagen.

Migrän kan även kännetecknas av andra symptom som exempelvis yrsel, illamående och kräkningar. Det är vanligt att bli särskilt ljudkänslig eller ljuskänslig i samband med ett migränanfall. Trötthet och koncentrationssvårigheter är kända besvär både före och efter ett anfall.

Om du har migrän med aura kan du uppleva olika synfenomen eller synfältsbortfall. Vissa får enbart aurasymptom vid migrän, utan huvudvärk. Det kallas för ögonmigrän och är en mer ovanlig form av auramigrän.

Hur länge anfallet varar i samband med migrän kan variera. Vissa har ont i huvudet i några timmar, andra har migrän i flera dagar. Migrän som är kopplad till menstruationscykeln kan pågå under längre tid. Migränattacker kan komma med olika täta mellanrum – de flesta får besvär någon gång i månaden. Mellan anfallen är du ofta helt symptomfri.

Vanliga symptom vid ett migränanfall:

• bultande eller pulserande huvudvärk, ofta ensidig

• illamående och kräkningar

• känslighet för ljud och ljus

• trötthet och koncentrationssvårigheter

• ljusa fläckar, blixtar eller flimmer i synfältet

• synfältsbortfall, dubbelseende eller tunnelseende

• ibland talsvårigheter

• ibland domningar eller stickningar i ansiktet.

Andra tänkbara förklaringar

Migrän kan ibland förväxlas med andra typer av huvudvärk. Huvudvärk är ett vanligt symptom vid olika infektioner – från förkylning och influensa till borrelia och hjärnhinneinflammation. Hög feber kan också orsaka huvudvärk, men vid migrän brukar inte feber höra till symptombilden. Sekundär huvudvärk kan bero på att du exempelvis gnisslar tänder eller har ett förhöjt tryck i ögat.

Spänningshuvudvärk kan likna lindrig migrän, men värken är ofta dubbelsidig och brukar beskrivas som tryckande istället för pulserande. Cervikogen huvudvärk kan precis som migrän orsaka en ensidig värk. Smärtan är oftast molande och utgår från nackens leder och muskler. Kraftig, ensidig huvudvärk bakom eller runt ena ögat kan vara tecken på Hortons huvudvärk. Har du i stället ont i tinningen eller tuggmuskulaturen kan det bero på blodkärlsinflammation.

Ibland kan migränliknande huvudvärk uppstå i samband med en bakomliggande sjukdom eller skada mot nacken eller huvudet. I allvarliga fall kan huvudvärk bero på en stroke eller tumör som skapar en tryckökning i huvudet.

Orsaker till migrän

Det är inte helt klarlagt varför så många drabbas av migrän, men ärftlighet är en känd orsak – i ungefär två tredjedelar av fallen finns migrän även hos en nära släkting.

Vid ett migränanfall påverkas blodkärl och nerver i huvudet – smärtan kan bero på snabba förändringar i blodkärlen. Kärlen intill hjärnan och hjärnhinnorna drar först ihop sig och när de sedan vidgas igen upplever du kraftig värk. Samtidigt frigörs olika kemiska ämnen. Ibland påverkas hjärnans funktion på ett sätt som tillfälligt drabbar synen och känseln. Migrän verkar innebära att hjärnan har svårare att filtrera sinnesintryck. Därför blir du ofta extra känslig för ljus och ljud under en migränattack.

Stress är en vanlig utlösande faktor vid migrän, men det kan också handla om andra typer av fysisk eller psykisk ansträngning. Ibland kommer ett migränanfall efter olika ansträngningar, när du till slut slappnar av. Migrän kan även triggas av exempelvis hormonförändringar och vissa födoämnen.

Exempel på faktorer som kan utlösa migrän:

• spänningshuvudvärk

• fysisk och psykisk stress

• sömnbrist eller för mycket sömn

• starka sinnesintryck

• hormonförändringar, ofta östrogenrelaterade under mens eller vid användning av p-piller

• hunger

• vissa ämnen i exempelvis choklad, ost och alkohol

• överanvändning av smärtlindrande läkemedel.

Migrän hos barn

Migrän debuterar oftast i tonåren, men även små barn kan få migrän. Om båda föräldrarna har migrän är risken stor att även barnet får besvär. Ungefär hälften av alla barn som har migrän blir symptomfria efter några år, andra har återkommande besvär även som vuxna.

Migrän hos barn ger symptom i form av bultande eller pulserande huvudvärk som blir värre vid fysisk ansträngning. Hos små barn kan skrik och gråt, blek hy och kräkningar vara tecken på migrän. Hälften av alla migränanfall hos barn brukar bli bättre inom ett par timmar, men ibland kan attackerna vara mer långvariga. Besvären varar sällan mer än 12 timmar.

I samband med ett migränanfall kan barn precis som vuxna känna sig trötta, uppleva koncentrationssvårigheter eller påverkas av humörsvängningar.

Vanliga symptom hos barn med migrän:

• bultande eller pulserande huvudvärk, ofta ensidig

• illamående och kräkningar

• känslighet för ljud, ljus och dofter

• tillfälliga synfältsbortfall eller ljusfenomen som blixtar eller sicksacklinjer i synfältet

• ibland känselbortfall, stickningar eller domningar.

Hos vissa barn kan ett förstadium till migrän visa sig som episoder med svåra magsmärtor med eller utan illamående och kräkningar. Då kan det röra sig om så kallad bukmigrän som med tiden kan utvecklas till migrän.

Migrän hos barn kan ibland förebyggas med hjälp av regelbundna vanor kring mat och sömn och genom att undvika utlösande faktorer. Men även migrän hos barn kräver ibland behandling med receptbelagd medicin.

Utredning och behandling

Vid kraftig och återkommande huvudvärk kan du behöva hjälp av vården. Då får du beskriva värken och eventuella andra symptom, exempelvis illamående eller synfältsbortfall. Det är viktigt att veta i vilka sammanhang och hur ofta du brukar få besvär. Du får även berätta om du har några andra fysiska eller psykiska besvär och om du brukar behöva smärtlindring mot värken.

När du träffar en läkare får du som regel göra en kroppsundersökning som inkluderar neurologiska funktioner. Ibland finns det anledning att kontrollera blodtryck, blodprover och urinprov för att utesluta bakomliggande sjukdomstillstånd. I vissa fall krävs även en röntgenundersökning.

Om din huvudvärk visar sig vara just migrän finns det olika typer av behandling beroende på hur ofta och hur svåra dina migränanfall brukar vara. En del känner sig hjälpta av receptfria läkemedel. Vid svårare migrän kan du behöva medicin med så kallade triptaner som finns i såväl receptfria som receptbelagda läkemedel. Du kan även få behandling i förebyggande syfte – betablockerare eller läkemedelsinjektioner kan ibland lindra besvären vid migrän. Om du har migrän när du är gravid kan du behöva anpassad behandling i samråd med barnmorska eller läkare.

En sjukgymnast eller fysioterapeut kan vid behov hjälpa till med övningar eller avslappningsteknik som ibland kan lindra och förebygga migrän. Om din huvudvärk är kopplad till ditt psykiska mående kan du få stöd av en psykolog – kognitiv beteendeterapi, så kallad KBT, kan även ge dig verktyg för stress- och smärthantering.

Vad kan jag göra själv?

Du blir mindre sårbar för migrän om du äter och dricker regelbundet under dagen. Försök att stressa mindre, vara fysiskt aktiv och se till att få tillräckligt med sömn. Det är även viktigt att skapa utrymme för avslappning och återhämtning i vardagen.

Du kan minska risken att drabbas av migrän genom att försöka undvika så kallade triggers, det vill säga utlösande faktorer. Det kan handla om allt från fysiska aktiviteter till sömnproblem eller olika stressmoment i vardagen. Var uppmärksam på vad det är som utlöser din migrän – kanske har du besvär under menscykeln eller finns det kopplingar till mat och dryck? En huvudvärksdagbok kan hjälpa dig att upptäcka eventuella mönster eller aktiviteter som orsakar värken.

Så här kan du lindra besvären vid ett migränanfall:

• försök att sova eller vila, gärna i ett mörkt och tyst rum

• prova avslappningsövningar

• använd smärtlindrande läkemedel när du märker att ett migränanfall är på väg

• ta eventuell receptbelagd medicin enligt ordination.

På apotek finns receptfria, smärtlindrande läkemedel som kan lindra migrän. Fråga gärna apotekspersonalen om råd. Du ska däremot inte använda tabletter mot huvudvärk slentrianmässigt – då kan det finnas risk att du förvärrar dina besvär. Har du migrän ofta bör du istället vända dig till vården.

Ibland kan p-piller förstärka besvären vid migrän – rådgör med en läkare eller barnmorska. Om du har migrän med aura bör du inte använda kombinerade p-piller utan istället välja andra preventivmedel.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har återkommande, långvarig eller ständig huvudvärk. Du bör även kontakta vården vid smärta i tinningen eller käkmusklerna. Om du brukar vakna med migrän bör du också söka vård.

Sök vård akut vid plötslig och kraftig huvudvärk som du inte känner igen, med eller utan kräkningar, eller om du har fått ett slag mot huvudet. Du bör även söka vård akut om du för första gången upplever synpåverkan, ljusfenomen i synfältet eller om du har huvudvärk och stel nacke.

Ring 112 om du har huvudvärk och svaghet eller domningar i armen eller benet. Det gäller även vid talsvårigheter eller ansiktsförlamning. Om du har huvudvärk och svårigheter att hålla dig vaken behöver du också vård omedelbart.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid migrän. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt bli hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid migrän krävs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.