Mässling

Vad är mässling?

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom med feber, hosta och hudutslag som först brukar synas i ansiktet och sedan sprider sig över kroppen. Sjukdomen är vanligast hos barn världen över, men även vuxna kan drabbas.

Mässling förekommer sällan i Sverige eftersom vaccination mot mässling ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan sent 70-tal och tidigt 80-tal. Första dosen brukar ges vid 18 månaders ålder och den andra under första eller andra skolåret. Om du som vuxen är osäker på om du har haft mässling som barn eller blivit vaccinerad kan du behöva se över ditt skydd, särskilt i samband med utlandsresa.

I Sverige händer det att ovaccinerade barn insjuknar och ibland även ovaccinerade vuxna. Därför förekommer det i enstaka rapporterade fall lokala utbrott av mässling. 

Vaccin ger ett effektivt, förebyggande skydd mot mässling. Som regel behöver du två doser. Utan vaccination kan mässling orsaka följdsjukdomar som i svåra fall kan ge hjärninflammation och ibland dödsfall. Spädbarn och personer med nedsatt immunförsvar är särskilt sårbara.

Mässling omfattas av smittskyddslagen

Om du misstänker att du eller ditt barn har smittats av mässling ska du kontakta sjukvården – dels för att minska risken för allvarliga symptom, dels för att förhindra smittspridning.

Symptom vid mässling

Inkubationstid vid mässling, det vill säga perioden från smittotillfället till symptom, brukar vara 1–2 veckor.

Mässling börjar ofta med snabbt stigande feber, torrhosta, irriterade ögon och allmän sjukdomskänsla. Det är typiskt att även få så kallade Kopliks fläckar i munnen, små vita fläckar på slemhinnan. Efter någon dag uppstår små utslag på kroppen. Utslagen brukar först synas i ansiktet och sprider sig sedan över huden. Utseendet förändras efter hand – utslagen mörknar och flyter ihop. På mörkare hy kan utslagen vara svåra att se.

Vanliga symptom vid mässling:

• feber 

• hosta

• irritation och ljuskänslighet i ögonen

• vita fläckar på slemhinnan i munnen

• så småningom utslag på kroppen som ändrar form, mörknar och sedan flyter ihop.

Var uppmärksam på om du eller ditt barn insjuknar igen med en ny febertopp när mässlingen har gått över. Sjukdomen kan ge komplikationer som exempelvis bihåleinflammation, öroninflammation och lunginflammation. I svåra fall kan mässling leda till hjärninflammation som kan ge bestående och ibland livshotande skador.

Andra tänkbara förklaringar

Både barn och vuxna kan få hudutslag av många olika anledningar. Andra virusutslag som kan påminna om hudreaktionen vid mässling kan till exempel vara röda hund, tredagarsfeber eller femte sjukan. Även då brukar feber höra till symptombilden. Scharlakansfeber, som orsakas av bakterier, kan också ge utslag och feber men även halsont och så kallad smultrontunga.

Nässelutslag, värmeutslag och reaktioner som orsakas av läkemedel kan visa sig i form av röda fläckar, prickar eller knottror. Då brukar hudreaktionen komma plötsligt, ibland med klåda.

Orsaker till mässling

Mässling orsakas av ett RNA-virus som lätt kan smitta genom luften, ofta via hosta eller nysningar, så kallad droppsmitta. Om du inte är vaccinerad eller immun från tidigare sjukdom blir de flesta smittade som varit i närheten av en person med mässling.

Om du blir smittad av mässling kan du sprida smittan vidare innan du själv har fått några symptom – det vill säga innan du själv vet om att du är sjuk. 

Har du haft mässling betyder det immunitet mot framtida insjuknande. Du kan bara få mässling en gång och efter tillfrisknande kan du aldrig orsaka någon spridning av smittan.

Utredning och behandling vid mässling

För att få rätt diagnos krävs ofta undersökning och provtagning från sekret i munnen, blodprov eller urinprov.

Det finns ingen behandling mot mässling – sjukdomen får läka ut av sig själv. Vid misstanke om biverkningar, eller så kallade komplikationer, behöver du direkt ta kontakt med sjukvården för att få råd och hjälp.

Vad kan jag göra själv?

Om du eller ditt barn inte är vaccinerade mot mässling bör du vända dig till sjukvården för vaccination. I Sverige får barn som regel sin första dos vid 18 månaders ålder – kontakta vården om du ska resa utomlands med ovaccinerade barn som är yngre än 18 månader. Då kan det i vissa fall vara klokt att vaccinera mot mässling tidigare. Om du själv är född tidigare än 1980 kan du också behöva vaccinera dig inför vissa utlandsresor – kontakta vården för mer information.

I samband med graviditet bör du rådgöra med din barnmorska om du inte vet om du har haft mässling eller om du är ovaccinerad.

Vid hög feber ska du försöka dricka ordentligt – vätska minskar risken för uttorkning. På apotek finns receptfria, febernedsättande läkemedel. De kan lindra besvären, men gör inte att infektionen går över fortare. Tänk på att barn och ungdomar under 18 år inte ska använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården vid misstanke om mässling – det är en anmälningspliktig sjukdom som kräver smittspårning. Du bör även kontakta vården om du är osäker på vad som orsakat utslagen eller känner oro över dina besvär.  

Sök vård akut om du har utslag och är kraftigt allmänpåverkad eller har hög feber.  

Vid misstanke om smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Vid misstanke om mässling ska du i första hand kontakta en infektionsmottagning.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få rådgivning vid mässling. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina eller barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli hänvisad eller remitterad till vidare vård. 

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.