Matförgiftning

Allmänt om matförgiftning

Matförgiftning drabbar de allra flesta någon gång i livet. Du kan känna dig riktigt sjuk, men besvären brukar gå över snabbt utan behandling. Om matförgiftningen däremot har orsakas av parasiter eller gifter, till exempel giftig svamp, kan du behöva hjälp av sjukvården.

Symptom vid matförgiftning

Vid matförgiftning brukar du få symptom snabbt, ofta inom någon eller några timmar. I vissa fall kan matförgiftning ha en längre inkubationstid – ibland tar det flera dagar innan du blir sjuk. De vanligaste besvären är diarré, illamående och kräkningar. Vid matförgiftning kan du även få magsmärtor och feber.

Symptomen brukar i de flesta fall gå över efter något dygn, men var uppmärksam på ditt allmäntillstånd och tecken på allvarlig vätskebrist. Barn drabbas fortare och värre av vätskebrist än vuxna.

Andra tänkbara förklaringar

Diarré, illamående och kräkningar kan bero på många olika saker. Vinterkräksjuka och annan magsjuka eller maginfluensa kan ha ett liknande förlopp som matförgiftning. Virus som orsakar exempelvis influensa eller covid-19 kan också ge illamående och diarré, även om andra symptom brukar vara mer framträdande. IBS och magkatarr ger oftast mer långvariga magbesvär.

Orsaker till matförgiftning

Matförgiftning har ofta en tydlig orsak. Symptomen brukar vara kopplade till mat som inte har förvarats tillräckligt kallt eller mat som inte har tillagats i tillräckligt hög temperatur. Då frodas bakterier och virus. Du kan till exempel drabbas av matförgiftning om du har ätit livsmedel som är smittade av salmonella. Även giftämnen, så kallade toxiner, kan orsaka besvär – de kan bland annat finnas i jordrester på ris och grönsaker. Matförgiftning kan även orsakas av parasiter, kemikalier och gifter.

Vanliga orsaker till matförgiftning:

• kylvaror som stått framme för länge i rumstemperatur

• mat som inte har hettats upp ordentligt

• förorenat dricksvatten och mat som sköljts i förorenat vatten

• livsmedel som innehåller bakterier

• smittade personer som har hanterat maten

• bristande hygien vid hantering av livsmedel.

Behandling vid matförgiftning

Vid matförgiftning är det viktigt att ersätta den vätska som kroppen förlorar, men som regel krävs ingen annan behandling. Besvären går ofta över inom 12–24 timmar. I vissa fall, om symptomen inte är övergående, kan det krävas en utredning med exempelvis avföringsodling. Ibland behöver du behandlas med antibiotika. Om matförgiftningen har orsakats av parasiter, gifter eller kemikalier krävs ibland akuta sjukvårdsinsatser.

Vad kan jag göra själv?

Kräkningar och diarré kan göra kroppen uttorkad. Därför behöver du få i dig vätska, små mängder i täta intervaller. Det är särskilt viktigt för barn och om du drabbas av matförgiftning i samband med graviditet. När du har slutat kräkas kan du börja äta igen. Välj gärna skonkost i små portioner – buljong, blåbärssoppa, kokt fisk, ris och vitt bröd är lättsmält. Vänta med mjölkprodukter tills magen har återhämtat sig och kan bryta ner mjölksockret igen.

Effekten av vissa läkemedel kan påverkas vid kraftiga kräkningar eller diarré. Det gäller exempelvis p-piller och antibiotika. Vid diabetes kan du behöva anpassa din behandling i samband med diarré och kräkningar.

Så här kan du minska risken att drabbas av matförgiftning:

• hetta upp maten ordentligt

• låt inte mat och matrester stå framme i rumstemperatur

• undvik bufféer där många kommer i kontakt med maten

• tvätta händerna innan du lagar mat

• diska knivar och skärbrädor om du först har skurit rått kött och sedan grönsaker.

När bör jag söka vård?

Boka en tid hos oss om du vill få råd och hjälp i samband med matförgiftning. Vi gör alltid en individuell bedömning baserat på dina symptom och det du berättar. Vi börjar med ett videosamtal, men ofta behövs även en fysisk undersökning vid svår matförgiftning. 

Då bör du söka vård:

• Du har kraftiga diarréer eller kräkningar som inte går över.

• Du har kraftiga magsmärtor.

• Du har hög feber.

• Du känner dig fortfarande sjuk, trött och svag efter ett par dygn.

• Du har allvarliga symptom på vätskebrist, till exempel mörk urin, yrsel och stark törst.

Sök vård akut om du:

• har blod i avföringen eller kräks blod.

• har svåra magsmärtor som inte går över

• Har hög feber och frossa.

Kontakta giftinformationscentralen eller en akutmottagning om du misstänker att du har fått i dig ett giftigt ämne.

Så bokar du tid på Kry

1. Boka ett videosamtal eller chatt
Logga in med BankID i appen eller på kry.se. Berätta vad du söker vård för, välj sedan en tid som passar dig och bekräfta din bokning.

2. Ring och boka tid på din vårdcentral
Vi har vårdcentraler i flera delar av Sverige, som listad patient hos oss kan du få tillgång till alla. Hitta din närmaste vårdcentral nedan och boka tid. 

3. Boka tid på Lättakuten
Flera av våra vårdcentraler har en lättakut som är öppen för alla våra listade patienter. Du bokar enkelt en tid via appen eller på kry.se. Nya tider släpps vardagar klockan 08:30.