Laktosintolerans

Vad är laktos och laktosintolerans?

Laktosintolerans kännetecknas av att slemhinnan i tunntarmen har svårt att bryta ner och ta upp mjölksockret laktos. Det beror på att du har för lite av ett enzym som kallas laktas. Brist på laktas innebär att mjölksockret passerar rakt igenom tunntarmen och hamnar i tjocktarmen där sockret drar åt sig vätska. Då reagerar magen med symptom som gaser, diarré och magsmärtor.
 
Det är viktigt att skilja på intolerans mot laktos och allergi mot mjölkprotein. Allergin betyder inte att tarmen har svårt att bryta ner mjölksocker utan att du har en födoämnesallergi mot protein som finns i mjölk. En allergi kan orsaka såväl magbesvär som utslag och andningsbesvär. Vid laktosintolerans kan du äta och dricka laktosfria mejeriprodukter. Vid mjölkproteinallergi måste du avstå helt från mejerivaror och i stället välja ersättningsprodukter som innehåller exempelvis soja eller havre.
 

Symptom vid laktosintolerans

Laktosintolerans kännetecknas av symptom från mag-tarmkanalen när du till exempel har druckit mjölk eller ätit mat med yoghurt, grädde och andra mejeriprodukter som innehåller laktos. Du kan känna dig uppblåst, gasig i magen och höra att magen kurrar. Tunn och vattnig diarré är också ett typiskt symptom. Många får även ont i magen av laktos.
 
Vanliga symptom vid laktosintolerans: 

• gaser i magen

• uppsvälld mage

• lös avföring eller diarré

• magont

• illamående och kräkningar.
    

Andra tänkbara förklaringar

Vissa kan få ont i magen av för mycket laktos och må bättre av att äta laktosfritt utan att ha en uttalad intolerans. IBS eller känslig tarm brukar också ge symptom i form av uppblåsthet och gaser. Då kan du ha både diarré och förstoppning.
 
Glutenintolerans, så kallad celiaki, kan ge liknande symptom som laktosintolerans med bland annat uppsvälldhet och diarré.
 
Om du har en födoämnesallergi mot mjölkprotein kan du få allergiska reaktioner om du äter livsmedel som innehåller mjölkprotein. Då kan du utöver magbesvär även få hudreaktioner och klåda och svullnad i munnen.

Orsaker till laktosintolerans

Laktosintolerans kännetecknas av brist på enzymet laktas i tunntarmen. Laktas har till uppgift att bryta ner de dubbla sockermolekylerna så att kroppen kan ta upp det uppdelade mjölksockret. När inte mjölksockret kan brytas ner i tunntarmen fortsätter laktosen till tjocktarmen – då startar en jäsningsprocess som bland annat innebär en utsöndring av vatten. Då uppstår även symptom som magont, gaser eller tunn diarré.
 
Laktasbristen i tarmen kan ha olika förklaringar. Medfödd laktosintolerans är en mycket ovanlig orsak till besvären. Laktosintolerans är ovanligt hos barn – om du har en bebis eller ett litet barn som får besvär av mejeriprodukter beror det oftast på mjölkproteinallergi som de flesta växer ifrån efter ett par år. 

Produktionen av enzymet laktas minskar med åldern. Det kallas för primär laktosintolerans. Alla får inte laktosintolerans, även om enzymet minskar. I Sverige är besvären mindre vanliga än i världen i stort. Du som blir laktosintolerant brukar tidigast få problem i tonåren. 

Ibland beror besvären på så kallad sekundär laktosintolerans. Då är det en inflammation i tunntarmen som är grundorsaken till besvären, inte bristen på enzymet laktas. Inflammationen kan bero på exempelvis celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom. Laktosintoleransen försvinner om du får rätt medicinering mot bakomliggande besvär.

Utredning och behandling vid laktosintolerans

Kontakta sjukvården om du misstänker att du är laktosintolerant. Det är viktigt att utesluta sekundär laktosintolerans som beror på inflammation i tunntarmen.
 
För att kunna ställa diagnosen är det vanligt att först utesluta mjölkprodukter i kosten för att sedan göra en så kallad laktosprovokation. Laktosintolerans kan även diagnostiseras genom blodprov.
 
Det finns inte någon medicin som botar laktosintolerans – för att bli symptomfri behöver du utesluta laktos i kosten. 

Vad kan jag göra själv?

Vid misstanke om laktosintolerans ska du kontakta sjukvården. Ibland beror laktosintolerans på något bakomliggande tillstånd som kräver behandling.  
 
Om du vet att du är laktosintolerant får du mindre besvär om du lägger om kosten genom att utesluta mat och dryck som innehåller laktos. När det gäller mejeriprodukter finns det många laktosfria alternativ. Tänk på att laktos eller mjölksocker kan finnas i andra livsmedel också – ta för vana att läsa innehållsförteckningen. Laktos förekommer även i vissa mediciner. Rådgör gärna med en dietist för att få detaljerad information om vilken mat du bör undvika och hur du kan hitta bra alternativ.

På apotek finns enzymtabletter som tillfälligt kan minska besvären.
 

När bör jag söka vård?

Sök vård för utredning om du tror att du är laktosintolerant. Du bör även kontakta vården om du har en bebis eller ett barn som reagerar med magont eller utslag i samband med intag av exempelvis mjölk.
 

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid laktosintolerans. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt bli remitterad till vidare vård. För att konstatera laktosintolerans krävs en fysisk undersökning.
 
Tänk på att ditt barn behöver närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.