Diarré

Vad är diarré?

Diarré innebär att du har lös eller tunn avföring. Ibland kan bajset till och med ha vattenliknande konsistens.

Diarré kan bero på att tjocktarmen inte kan absorbera vätska på samma sätt som den brukar göra. Då rör sig både mat och vätska för fort genom tarmen och du får mer lättflytande avföring. Du kan även få vattnig diarré efter en måltid. Det kan till exempel bero på infektioner, intoleranser eller bakomliggande tarmsjukdomar. Ibland beror diarré på kostens sammansättning eller stress – magen är känslig och kan reagera med lös avföring i många olika sammanhang.

Symptom vid diarré

Diarré innebär att du har lös eller vattnig avföring. Besvären kan komma plötsligt och du måste antagligen gå på toaletten många gånger på kort tid. Många får magsmärtor, andra känner sig svaga och skakiga, ibland i kombination med illamående och kräkningar. Vid diarré kan du även få symptom som gaser i magen, uppblåsthet och feber.

Diarré brukar gå över efter några dagar, men var uppmärksam på ditt allmäntillstånd och tecken på vätskebrist – kräkningar och lös avföring orsakar rubbningar i kroppens saltbalans.

Symptom vid vätskebrist:

• minskad urinmängd

• mörk urin

• hög puls

• torra läppar

• torr hud

• stark törst.

Om du har långvarig diarré med avvikande färg kan det i vissa fall vara ett av flera symptom vid bakomliggande sjukdom. Det kan exempelvis gälla ljus, grön eller gul avföring hos vuxna. Vid inflammatoriska tarmsjukdomar kan du även få feber och blod i avföringen.

Orsaker till diarré

Diarré kan vara ett symptom på överkänslighet, infektion eller olika sjukdomar. Diarréer orsakas ofta av virus eller bakterier och kan vara ett av flera symptom i samband med exempelvis matförgiftning, maginfluensa eller annan magsjuka. Diarré är även ett vanligt symptom vid covid-19, som orsakas av viruset corona. I samband med utlandsresor kan du få så kallad turistdiarré som gör dig lös i magen länge och orsakar ett försämrat allmäntillstånd.

Vanliga orsaker till diarré:

• Infektioner – besvären kan utlösas av såväl virus som bakterier

• läkemedel – tarmens goda bakterieflora kan påverkas av exempelvis antibiotika

• födoämnesallergi och intoleranser – exempelvis laktos, gluten och komjölksprotein

• kost – för lite fett, för mycket fibrer, fruktos och artificiella sötningsmedel kan också göra dig dålig i magen.

Vissa tarminfektioner eller inflammatoriska tarmsjukdomar kan visa sig i form av diarré, magsmärtor eller feber och ibland även illamående och kräkningar. IBS ger ofta upphov till långvariga besvär med både diarré och förstoppning, men även uppblåsthet och gaser i magen.

I vissa fall kan långvarig förstoppning vara orsak till diarré. Om det har samlats en stor klump avföring som blockerar ändtarmsöppningen kan lös eller slemmig avföring vara det enda som kan passera när du försöker bajsa.

Ibland kan diarré bero på allvarliga, bakomliggande sjukdomstillstånd men också på parasiter eller intag av giftiga ämnen.

Diarré hos barn

Små barn kan få diarré av samma orsak som vuxna, men barn får ofta kraftigare symptom med snabbare sjukdomsförlopp. Var särskilt uppmärksam på barnets allmäntillstånd vid diarré och kräkningar, till exempel i samband med magsjuka. Barn är mer känsliga för uttorkning än vuxna, särskilt barn under ett år. Om ditt barn får mörk urin, kissar mindre och har torr hy eller torra läppar kan det vara tecken på vätskebrist.

Barn som utöver diarré besväras av exempelvis feber och kräkningar kan precis som vuxna ha drabbats av en smittsam tarminfektion.

Ibland kan färgen på barnets avföring vara tecken på något som bör utredas. Grönt bajs hos nyfödda är oftast helt normalt, men lite äldre barn som har grönt bajs behöver undersökas av läkare. Vid gul eller ljus diarré eller gult bajs hos barn i alla åldrar bör du också söka vård.

Utredning och behandling

I de flesta fall av diarré behövs ingen behandling – besvären brukar upphöra av sig själva efter några dagar. För att tarminnehållet ska bli hårdare krävs generellt ett mindre intag av fibrer och ett större intag av stärkelse. Yngre barn kan ibland behöva mer fett i kosten för att bli av med sin diarré.

Läkemedel kan ibland hjälpa magen att komma i balans. Vid kraftig eller långvarig diarré är det viktigt att ersätta den vätska som kroppen har förlorat.

Vid svåra besvär som inte är övergående kan avföringsprov och blodprov ge viktig information för att kunna ställa en diagnos och ge rätt behandling. Ibland finns det anledning att undersöka ändtarmen, matstrupen eller magsäcken närmare vid diarré genom så kallad skopi. Då kan läkaren avgöra om din diarré orsakas av exempelvis en tarmsjukdom.

Om besvären uppstår tillsammans med andra symptom måste hela sjukdomsbilden vägas in för att avgöra vilken behandling som krävs.

Vad kan jag göra själv?

Vid diarré finns det risk att kroppen blir uttorkad. Därför behöver du få i dig vätska, små mängder i täta intervaller. Det är särskilt viktigt när det gäller små barn eller om du drabbas av diarré när du är gravid. Om du ammar ett barn som har diarré kan du fortsätta att amma, men samma sak gäller här – små mängder i täta intervaller.

Tänk på att effekten av vissa läkemedel kan påverkas vid kraftiga kräkningar eller diarré. Det gäller exempelvis p-piller och antibiotika. Vid diabetes kan du behöva anpassa din behandling i samband med diarré och kräkningar.

Så här kan du försöka stoppa din diarré och få fastare avföring:

• ät mindre portioner flera gånger om dagen – när du har diarré kan du underlätta för tarmen genom att äta små portioner mat med bara ett par timmars mellanrum

• lägg till mat som innehåller med stärkelse – ris, havre och blåbärssoppa är exempel på livsmedel som gör avföringen fastare

• undvik viss mat när du har lös mage – magen är ofta extra känslig för mjölkprodukter, alkohol, kaffe och svårsmält mat

• tillför vätska – det är viktigt att dricka ordentligt för att kompensera för den vätska som kroppen förlorar, vid tecken på uttorkning kan du behöva köpa eller blanda egen vätskeersättning.

Recept på vätskeersättning för vuxna och barn över ett år:

• 1 liter vatten

• 6 tsk strösocker

• 1/2 tsk salt

• ev. 2 tsk koncentrerad fruktjuice eller saft.
  Koka upp vattnet, låt det svalna och blanda i socker och salt.

På apotek finns såväl färdig vätskeersättning som receptfria läkemedel mot diarré. Tänk på att läkemedel mot diarré inte ska ges till små barn utan läkares ordination. Kontakta alltid sjukvården om du har ett spädbarn med diarré.

Diarré kan ibland kan vara tecken på smittsamma bakterier eller virus. Vid misstanke om exempelvis maginfluensa är det viktigt att undvika smittspridning. Du kan minska risken för smittspridning genom att tvätta händerna ofta, rengöra toaletten efter varje toalettbesök och hålla fysiskt avstånd till andra både inomhus och utomhus.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du har kraftig eller vattentunn diarré som inte går över inom ett par dygn. Små barn som har kraftig diarré behöver ofta komma i kontakt med sjukvården tidigare. Kontakta alltid sjukvården om du har spädbarn som drabbas av diarré.

Sök vård vid kraftiga magsmärtor, hög feber eller om du känner dig sjuk, trött och svag. Vid ofrivillig viktnedgång eller ändrade avföringsvanor ska du också söka vård. Det gäller även om du har diarré som pågår längre än fyra veckor.

Sök vård akut vid plötsliga magsmärtor, svart eller blodig avföring. Vuxna och barn som har diarré med ett försämrat allmäntillstånd och inte kan kissa eller få i sig vätska bör också söka vård akut.

Kontakta giftinformationscentralen eller en akutmottagning om du misstänker att du eller ditt barn har fått in ett giftigt ämne i kroppen.

Vid misstanke om smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid diarré. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid besvär och smärta i magen krävs ofta en fysisk undersökning på någon av våra vårdcentraler.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.