Glutenintolerans – celiaki

Vad är celiaki?

Celiaki och glutenintolerans är samma sak i dagligt tal. För att vara medicinskt korrekt handlar det egentligen inte om en intolerans – celiaki är en autoimmun sjukdom som drabbar tunntarmen, men i den här texten använder vi båda termerna synonymt. Glutenallergi eller allergi mot gluten är däremot inte samma sak. Då har du i stället en födoämnesallergi mot ett specifikt spannmål, ofta vete. Spannmålsallergi kan utöver magbesvär orsaka plötsliga hudutslag, svullnad i luftvägarna och i svåra fall andnöd.

Celiaki eller glutenintolerans kan utvecklas i alla åldrar – vissa barn föds med tydliga symptom, hos andra visar sig besvären först i vuxen ålder. Gluten finns i sädesslagen vete, råg och korn – om du är glutenintolerant och äter eller dricker livsmedel som innehåller gluten kommer din kropp att reagera på olika sätt. Det är vanligast att få magbesvär, men du kan också reagera med exempelvis hudbesvär eller ledvärk.

Symptom vid glutenintolerans

Många har celiaki utan att veta om det. Diffusa symptom som magont eller annorlunda avföring kan vara tidiga tecken på glutenintolerans. När du reagerar mot gluten är det vanligt med symptom som uppblåsthet eller magsmärtor. Både barn och vuxna brukar få vissa besvär med sin avföring i form av diarré eller förstoppning. Du kan också känna att du blir trött eller nedstämd av gluten i kosten. 

Ibland kan glutenintolerans ge symptom i form av utslag – din hud kan reagera med klåda och en särskild typ av blåsor som ibland kan misstas för eksem.

Vanliga symptom vid glutenintolerans: 

• uppsvälld mage

• magsmärtor

• långvarig diarré eller tvärtom förstoppning

• illamående och kräkningar

• sår i munnen

• långvarig trötthet

• påverkat humör och nedstämdhet 

• viktminskning

• ibland klåda och blåsor på huden

• ibland ledvärk.

Obehandlad celiaki kan leda till näringsbrist och benskörhet eftersom kroppens reaktion mot gluten till slut leder till en kraftig inflammation i tunntarmen som gör det svårt för kroppen att ta upp näring. Glutenintolerans hos små barn kan leda till att tillväxtkurvan stannar av. Hos äldre barn kan glutenintolerans leda till att puberteten blir fördröjd. Som glutenintolerant kan du även uppleva symptom som menstruationsrubbningar och svårigheter att bli gravid.

Andra tänkbara förklaringar

Mat som innehåller gluten kan även orsaka besvär om du har en allergi mot vissa födoämnen. Symptom vid spannmålsallergi, exempelvis vete, kan inkludera magbesvär men även plötsliga hudreaktioner eller svullnad i läppar och hals. Spannmålsallergi kan i svåra fall även ge andningsbesvär vid intag av mat eller dryck som innehåller ett visst sädesslag. 

IBS kan ge symptom i form av uppblåsthet och gaser, men du kan också  få ont i magen av gluten och olika födoämnen – utan att ha den autoimmuna sjukdomen som orsakar intolerans. 

Laktosintolerans kan ge liknande symptom som glutenintolerans, med uppsvälldhet och besvär från tunntarmen. Då är orsaken till besvären en oförmåga att bryta ner mjölksocker, som finns i mejeriprodukter.

Eksem och insektsbett kan ibland likna hudbesvären som kan känneteckna glutenintolerans.

Orsaker till glutenintolerans

Glutenintolerans eller celiaki beror på en autoimmun reaktion som orsakar en inflammation i tunntarmen.

På insidan av tunntarmen finns en veckad slemhinna. På vecken sitter ett lager av celler som kallas för tarmludd. De fångar upp näringen i kosten. Vid glutenintolerans reagerar immunförsvaret med att bilda antikroppar om kroppen utsätts för livsmedel som innehåller gluten. Antikropparna attackerar tarmens slemhinna och förstör det viktiga tarmluddet. Då tar tarmen skada och blir inflammerad. Dessutom försämras förmågan att ta upp viktiga näringsämnen och vitaminer – därför kan celiaki leda till näringsbrist. 

Det är inte helt kartlagt varför vissa personer har glutenintolerans, men ärftlighet är en faktor. Du har alltså en ökad risk att bli glutenintolerant om besvären redan finns i familjen.  

Eftersom celiaki är en autoimmun sjukdom innebär det att du är extra sårbar för andra autoimmuna reaktioner i kroppen. Dit hör exempelvis diabetes typ 1 och hypotyreos.

Utredning och behandling vid glutenintolerans

Om du misstänker att du är glutenintolerant bör du kontakta sjukvården. Om du har celiaki och äter gluten producerar kroppen antikroppar som kan mätas genom blodprov. Läkaren gör även en kroppsundersökning och kontrollerar tecken på relaterade sjukdomar och eventuell näringsbrist. En så kallad tunntarmsbiopsi fastställer om du har celiaki. Det är ett vävnadsprov som tas från tunntarmens slemhinna genom gastroskopi.

Det finns inte någon läkemedelsbehandling mot celiaki – för att bli symptomfri behöver du själv utesluta gluten från din kost. Du kan få hjälp av en dietist som går igenom vilken sorts mat du ska undvika. Det brukar ta ungefär 6–12 månader för tarmslemhinnan att läka.

Vad kan jag göra själv?

Innan du gör någonting själv är det viktigt att få en diagnos – vid misstanke om celiaki ska du alltid kontakta sjukvården. Celiaki som inte utreds och behandlas med strikt glutenfri kost kan leda till näringsbrist.

Om du har fått en celiakidiagnos ska du lägga om kosten och helt utesluta gluten. Det handlar till exempel om att utesluta bröd och bakverk som innehåller vete, korn eller råg. Men gluten finns även i många andra livsmedel – från pasta till såser och halvfabrikat. Rådgör gärna med en dietist så att du med säkerhet vet vilken mat du bör undvika och hur du kan hitta bra alternativ.

Vid celiaki är det viktigt att du följer läkarens rekommendationer och alltid går på dina återbesök för att minska risken för komplikationer.

Så här kan du minimera besvär vid celiaki:

• välj glutenfri kost ‒ läs innehållsförteckningarna när du köper mat, gluten är en vanlig tillsats i många livsmedel

• lär dig mer om din sjukdom – ökad kunskap gör det lättare att hantera dina besvär och känna igen symptom som kan tyda på försämring.

När bör jag söka vård?

Sök vård för utredning om du tror att du eller ditt barn har glutenintolerans. 

Sök vård om du har kliande hudutslag med blåsor som inte läker.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid glutenintolerans. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt bli remitterad till vidare vård. För att konstatera celiaki krävs alltid en fysisk undersökning.

Tänk på att ditt barn behöver närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.