Avföringsinkontinens

Vad är avföringsinkontinens?

Avföringsinkontinens kallas ibland även för anal inkontinens – ofrivilligt läckage av gas eller avföring. Det kan alltså läcka bajs eller komma pruttar utan att du själv kan styra över det. Inkontinens kännetecknas av återkommande besvär som inte är kopplade till exempelvis tillfällig diarré vid magsjuka.
 
Avföringsinkontinens är ett vanligt besvär som kan förekomma i alla åldrar. Orsaken till avföringsläckage varierar – från barn med förstoppningsdiarré till förlossningsskador och neurologiska sjukdomar. Risken att drabbas ökar med stigande ålder eftersom muskulaturen i bäckenbotten försvagas över tid.
 
Utöver de fysiska symptomen kan läckaget leda till oro eller känslor av skam. Det kan kännas svårt att delta i olika aktiviteter och för många kan rädslan över att bajsa på sig påverka livskvaliteten negativt. Därför är det viktigt att söka vård, så att du inte känner dig begränsad i din vardag.

Symptom vid avföringsinkontinens

Avföringsinkontinens kännetecknas av att det läcker gas eller avföring från ändtarmsöppningen utan att du kan hålla emot. Det kan läcka både lös och fast avföring. Besvären ger ofta trängningar akut där du plötsligt inser att du inte hinner fram till toaletten. Vid så kallat passivt läckage får du inga signaler om att det kommer bajs. Många har en kombination av båda typerna.
 
Vanliga symptom vid avföringsinkontinens:

• ofrivilligt läckage av lös eller hård avföring

• gas och pruttar som ibland även kan orsaka läckage

• rodnad, klåda och sveda runt ändtarmsöppningen.
    

Andra tänkbara förklaringar

Vid exempelvis matförgiftning och magsjuka kan diarré tillfälligt läcka ut under själva infektionen. Det är ett tillfälligt symptom och betyder inte att du är inkontinent. Vid förstoppning kan du få så kallad förstoppningsdiarré som kan göra det tillfälligt svårt att kontrollera tarmtömningen.

Ibland kan hemorrojder eller sprickor i ändtarmsöppningen göra att ändtarmsöppningen inte kan sluta tätt.

Orsaker till avföringsinkontinens

En vanlig orsak till avföringsinkontinens är att slutmuskeln i ändtarmen, den yttre ringmuskeln, inte är tillräckligt stark. Då kan du inte knipa och hålla tätt. Försvagad muskulatur kan till exempel uppstå efter en förlossning eller en operation i eller nära analöppningen. Avföringsläckage kan också vara en följd av långvarig diarré som orsakas av exempelvis inflammatoriska tarmsjukdomar. Ibland är läckaget kopplat till nedsatta, neurologiska funktioner som exempelvis ryggmärgsskador, multipel skleros eller demens.

Avföringsinkontinens är vanligt hos äldre eftersom muskulaturen i bäckenbotten blir svagare med tiden. Inkontinens i allmänhet är även vanligt i samband med demens och vissa andra sjukdomstillstånd som kommer med åldrandet.

Barn med långvarig förstoppning kan ibland ha besvär med avföringsinkontinens, så kallad enkopres. 
 
Vanliga orsaker till avföringsinkontinens:

• svag slutmuskel ­– kan bero på exempelvis åldrande, förlossningsskador, operationer nära yttre ringmuskeln som vid hemorrojder, fissurer eller bölder 

• långvarig diarré – kan bero på mag-tarmsjukdomar som celiaki, IBS, IBD eller ulcerös kolit men också på exempelvis kost och stress

• nervskador – avföringsinkontinens är vanligt i samband med diskbråck, ryggmärgsskador och multipel skleros liksom vid exempelvis stroke och demenssjukdomar

• anatomiska förändringar – dit hör exempelvis missbildningar och ändtarmsframfall
  

• läkemedel – vissa läkemedel kan ha diarré som biverkan vilket ibland kan göra det svårare att hålla emot avföringen.
  

 
Faktorer som gör dig mer sårbar för avföringsinkontinens:

• hög ålder

• övervikt och fetma

• urininkontinens

• vaginal förlossning

• framfall eller anal prolaps

• nervsjukdom eller nervskada

• kirurgi  eller strålbehandling i underlivet

• rökning.
   

Utredning och behandling

Om du besväras av avföringsläckage får du berätta om dina besvär och om du upplever att vissa situationer ger dig särskilda problem att kontrollera din avföring. Läkaren undersöker området i och runt analöppningen för att utesluta bakomliggande sjukdomstillstånd och för att avgöra hur din slutmuskel fungerar. Det är vanligt att behöva göra så kallad rektoskopi eller koloskopi för att undersöka tarmen. Ibland krävs större tarmutredningar med olika röntgenundersökningar.
 
Vid konstaterad avföringsinkontinens som inte har kopplingar till något annat tillstånd finns det olika typer av behandling som kan lindra besvären. Du kan själv stärka muskulaturen i ändtarmen genom bäckenbottenträning. Ibland kan det vara viktigt att se över kosten. När det gäller medicinsk behandling finns det läkemedel som kan lindra försvårande symptom, till exempel förhindra diarré och minska gasbildning. Det finns också hjälpmedel i form av exempelvis analpropp och inkontinensskydd. Vid svårare besvär kan det vara aktuellt med operation. Då finns det olika kirurgiska alternativ.
 

Vad kan jag göra själv?

Precis som vid urinläckage är det bra med så kallad bäckenbottenträning. Då stärker du musklerna vid både ändtarmen och urinröret. Prata gärna med sjukvården så att du förstår hur övningarna går till. Om du är överviktig bör försöka gå ner i vikt eftersom bukfett gör dig mer sårbar för avföringsinkontinens.
 
Allmänna råd vid avföringsinkontinens:

• träna bäckenbotten – träning i form av knipövningar hjälper till att stärka muskulaturen i din bäckenbotten, bland annat musklerna vid anus

• undvik förstoppning – vid förstoppning kan du få förstoppningsdiarré som försvårar vid inkontinens

• minska risken för gaser – om du upplever att du har mycket gaser som du inte kan kontrollera kan du välja bort livsmedel och produkter som tuggummi, kolsyrade drycker och bönor

• gå ner i vikt om du behöver – bukfett belastar bäckenbotten och ökar trycket mot musklerna kring analöppningen 

• sluta röka – rökning kan skada nerverna och nikotinet ökar tarmrörelserna.
   

På apotek finns det olika typer av skydd och hjälpmedel som minskar risken för synligt läckage. Dit hör inkontinensskydd i form av diskreta bindor eller blöjor för olika behov vid avföringsinkontinens. Det finns även skydd som hindrar avföringen från att komma ut, så kallad analpropp. Rådgör med apotekspersonalen eller din vårdcentral. 

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har problem med avföringsläckage. 

Så kan Kry hjälpa till

Vid avföringsinkontinens krävs en fysisk undersökning. 

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid avföringsinkontinens. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. 
 
Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.