KOL – kroniskt obstruktiv lungsjukdom – kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Allmänt om KOL

KOL, en förkortning av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som blir allt vanligare – minst en halv miljon människor lever med KOL. Både kvinnor och män drabbas, men numera är det fler kvinnor som insjuknar. Symptomen är sällan tydliga före 40 års ålder och eftersom sjukdomen utvecklas långsamt är det många som inte vet om att de har KOL. Risken att drabbas ökar med stigande ålder.

KOL är en permanent inflammation i luftrör och lungor som oftast är en följd av att du under många år har inandats skadliga ämnen. För det mesta handlar det om rökning, men upp till var femte person som drabbas har aldrig varit rökare.

Inflammationen orsakar skador i lungor och luftrör som leder till slembildning och trånga luftvägar. Skadorna innebär att luftflödet till och från lungorna minskar och det blir svårare att ta upp syre och andas ut restprodukten koldioxid. Den nedsatta lungfunktionen försämras gradvis, men sjukdomsförloppet kan ofta hejdas och din livskvalitet förbättras med hjälp av bland annat rökstopp, motion och läkemedel. Tidig upptäckt är också avgörande för att bromsa sjukdomsutvecklingen, men de skador som redan uppstått kan inte repareras.

Symptom vid KOL

KOL leder till trånga luftrör och slembildning. Men eftersom symptomen ofta utvecklas långsamt kan det ta tid innan du själv uppmärksammar dina besvär. Tidiga symptom brukar vara långvarig hosta, med eller utan förkylning, och täta luftrörsinfektioner. Andfåddhet även vid liten fysisk ansträngning är också ett typiskt symptom. Besvären försämras gradvis och varierar från lindriga till allvarliga beroende på hur mycket sjukdomen har hunnit utvecklas.

Tidiga symptom:

• återkommande luftvägsinfektioner

• långvarig slemhosta

• pipljud och väsningar

• andfåddhet

• nedsatt fysisk prestationsförmåga

• andningsbesvär.

Symptom vid mer utvecklad KOL:

• andnöd (dyspné)

• påtaglig trötthet

• fysisk orkeslöshet

• muskelsvaghet

• benskörhet

• ofrivillig viktnedgång och undernäring.

Kronisk bronkit, som brukar kallas rökhosta, uppstår ofta tillsammans med KOL. Det betyder som regel att du hostar slem i minst tre månader per år under minst två års tid. Sjukdomen innebär även en ökad risk att drabbas av andra sjukdomar samtidigt. Hälften av alla som får en KOL-diagnos har även hjärt-kärlsjukdomar. Ångest och depression är också vanligt.

Andra tänkbara förklaringar

Andningsbesvär och slemhosta beror inte alltid på KOL. Kronisk bronkit och astma ger liknande symptom, även om astma ofta ger tydligare besvär med andnöd. Det kan också röra sig om luftvägsinfektioner, hjärtsvikt eller allvarliga sjukdomar som exempelvis cystisk fibros eller lungcancer.

Orsaker till KOL

Rökning är den främsta riskfaktorn – ungefär hälften av alla som rökt under många år har KOL vid 75 års ålder. Men KOL drabbar ibland även personer som inte röker eller har rökt tidigare. Passiv rökning eller långvarig exponering för andra luftvägsirriterande ämnen, exempelvis luftföroreningar eller gaser, ökar risken att drabbas. Yrkesgrupper som byggnadsarbetare och svetsare som arbetar i dammiga miljöer är särskilt utsatta.

Genetiska faktorer kan också spela in. För tidig födsel med försämrad lungutveckling, svår astma eller återkommande luftvägsinfektioner i barndomen är andra riskfaktorer.

Vid KOL har luftvägarna blivit permanent trängre. Inflammationen gör även att slemhinnan i luftvägarna svullnar och producerar mer slem. Då blir det svårare för luften att passera. Den så kallade obstruktionen beror på inflammatoriska förändringar i de små luftrören. Skador i lungblåsorna skapar hålrum i lungorna, så kallat lungemfysem, som gör det svårare att få tillräckligt med syre och andas ut slaggprodukter. Med tiden blir lungorna mindre elastiska vilket ytterligare försvårar andningen.

Utredning och behandling

För att konstatera att det rör sig om just KOL behöver du först göra tester som mäter lungfunktionen genom så kallad spirometri. Lungröntgen, provtagning och EKG kompletterar sjukdomsbilden tillsammans med din sjukdomshistorik och hur du upplever att dina besvär påverkar dig i vardagen.

KOL går inte att bota, men det går ofta att förhindra fortsatt försämring. Sjukdomsförloppet kan bromsas, besvären kan lindras och lungfunktionen förbättras med hjälp av livsstilsförändringar. Rökstopp och regelbunden motion är grundläggande – vid lindrig KOL behövs ingen behandling med läkemedel. Om du behöver behandling styrs den av hur allvarliga dina symptom är, hur ofta besvären förvärras och hur pass nedsatt din lungfunktion är. Det är vanligt att få luftrörsvidgande och inflammationshämmande läkemedel som inhaleras.

Vid kronisk andningssvikt kan du behöva syrgas som både ger bättre livskvalitet och minskar risken för allvarliga följdsjukdomar. I vissa fall kan det vara aktuellt med kirurgi och ibland kan lungtransplantation vara ett alternativ.

Behandlingen kan även inkludera stödsamtal för dig eller närstående eftersom ett besked om kronisk sjukdom kan röra upp många tankar och känslor. Du kan även få stöd genom olika patientföreningar och organisationer.

Vad du själv kan göra

För att förebygga och lindra KOL måste du som röker först och främst sluta röka – annars kan du inte hejda sjukdomens utveckling. Om du har svårt att sluta kan du få professionell hjälp av sjukvården. Det finns även receptfria läkemedel på apotek som kan hjälpa dig att sluta röka.

Du som har slutat röka, eller kanske aldrig har rökt, kan även lindra dina symptom med hjälp av fysisk aktivitet. KOL leder ofta till sämre kondition och du kan göra mycket för att stärka dig fysiskt – då får du samtidigt hjälp att må bättre psykiskt. Vänd dig gärna till en sjukgymnast eller fysioterapeut som kan ge dig särskilda råd i samband med KOL.

Så här kan du lindra besvär i samband med KOL:

• sluta röka – rökstopp är den enskilt viktigaste faktorn för att förhindra snabb försämring

• motionera och styrketräna – fysisk aktivitet bromsar sjukdomens utveckling

• välj hälsosam kost – undervikt och ofrivillig viktnedgång är typiskt vid KOL

• fyll på med D-vitamin – D-vitaminbrist är vanligt vid KOL så försök att vara ute i solen, ät till exempel fet fisk som är rik på D-vitamin eller prata med din läkare om eventuella kosttillskott

• lär dig rätt andningsteknik – vänd dig gärna till en fysioterapeut som kan hjälpa dig med andningsövningar och tekniker som underlättar andningen

• undvik infektioner – KOL innebär att du har ett sämre försvar mot infektioner, därför bör du vaccinera dig mot influensa och pneumokocker för att minska risken för lunginflammation och vara noga med att tvätta händerna för att minimera risken att smittas av virus och bakterier.

Då bör du söka vård

Sök vård om du misstänker att du har KOL. Det gäller även om du har mindre tydliga symptom och upplever att du blir ovanligt andfådd eller får andningsbesvär vid ansträngning.

Om du redan har en KOL-diagnos och får en luftvägsinfektion eller symptom på lunginflammation bör du också söka vård.

Sök vård akut om du har svårt att andas.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid KOL. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid KOL krävs en fysisk undersökning.

Om du redan har fått en diagnos och har behov av att prata med någon eller få hjälp att bearbeta dina känslor kan du tala med en psykolog hos oss. Vi erbjuder kontinuerlig uppföljning och återbesök för både dig och dina närstående.