Artros

Vad är artros?

Artros är en vanlig ledsjukdom som drabbar upp till var fjärde vuxen i Sverige, men även unga kan få problem. Två av tre är kvinnor.

Kroppens alla ben möts i lederna där det finns en skyddande hinna som kallas för ledbrosk. Ledbrosket gör att benen inte skaver mot varandra. Där finns även ledvätska som förser brosket med syre och näring. Vid fysisk aktivitet produceras mer ledvätska – därför är det viktigt med rörelse.

Om du får artros bryts ledbrosket ner fortare än kroppen kan skapa nytt. Det leder till en obalans som orsakar så kallad ledsvikt.

Symptom vid artros

Artros ger främst symptom i form av stela och värkande leder. Det kan vara svårt att komma upp ur sängen på morgonen och du kan känna dig stel när du har suttit ner och ska resa dig upp igen. Du kan också känna dig svag i musklerna vid artros eller uppleva allmän trötthet. 

Symptomen växer ofta fram långsamt genom åren. Artros kan även uppstå sekundärt efter en ledskada eller i samband med reumatiska sjukdomar som ledgångsreumatism. Värken och stelheten varierar från person till person och kan komma och gå i skov – det är vanligt att ha tydliga besvär ibland och lindrigare symptom i perioder.

Vanliga symptom vid artros:

• smärta

• stelhet i den sjuka leden

• minskad rörlighet

• muskelsvaghet

• trötthet.

Begynnande artros är ofta begränsad till symptom i exempelvis fingrar, tår och knän. Så småningom kan du få artros i fler leder. Du kan till exempel få höftledsartros och artros i ryggen, axeln eller käken. Smärtan vid artros brukar först komma i samband med rörelse och belastning, men när sjukdomen försämras kan du känna av din värk även vid vila. Vid inflammation i ledbrosket blir lederna röda och varma. Du kan också se små knutor eller benutväxter på de yttersta fingerlederna, så kallade Heberdens knutor. De är inte farliga, men kan göra ont.

Andra tänkbara förklaringar

Ledvärk kan bero på tillfällig överansträngning, men kan även vara ett av flera symptom vid olika typer av infektioner, exempelvis i samband med borrelia. I mer ovanliga fall kan en bakteriell infektion göra leden akut röd, svullen och varm. Då behöver du vård direkt.

Reumatiska besvär ger också ledvärk, till exempel ledgångsreumatism (RA) och psoriasisartrit.

Orsaker till artros

Artros är en ledsjukdom där nedbrytningen av brosket går fortare än uppbyggnaden. Det kan finnas ett ärftligt inslag, men besvären kan också ha kopplingar till exempelvis långvarig överbelastning eller övervikt. Idrottsskador är en annan vanlig orsak – många svåra knäskador leder till artros. Du kan alltså få besvär med artros när du blir äldre om du tidigare har fått en skada som ung. Yrken som innebär tung, upprepad eller långvarig belastning kan också orsaka artros, inte minst i höftleder och knäleder. 

Risken att utveckla artros ökar med din ålder eftersom ledbrosket blir skörare med åren. 

Vanliga riskfaktorer som gör dig mer sårbar för artros:

• ärftlighet

• övervikt och fetma

• tung och långvarig belastning på leder

• muskelsvaghet och fysisk inaktivitet

• ledskador, medfödda eller förvärvade.

Behandling vid artros

Det finns ingen behandling som kan bota eller förebygga artros, men det finns goda möjligheter att lindra din smärta och öka rörligheten. Först och främst handlar det om en kombination av information, viktnedgång vid behov, fysisk aktivitet och genomtänkta övningar. På många platser i landet finns möjlighet att delta i så kallad artrosskola under ledning av sjukgymnast eller fysioterapeut.

Motion efter förmåga är en viktig del av din artrosbehandling – du kan även bli ordinerad fysisk aktivitet på recept, FaR. Smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel används också för att behandla artros. Vid behov finns olika typer av hjälpmedel som kan förenkla vardagen och lindra dina besvär.

I vissa fall måste leden till slut bytas ut, men de flesta behöver inte genomgå en operation och få en ny ledprotes.

Vad kan jag göra själv?

Du kan lindra din artros genom att vara fysiskt aktiv, träna styrka och motionera. Det kanske tar emot, eftersom fysisk aktivitet ibland gör extra ont i lederna, men smärtan är inte farlig. Svaga muskler blir i stället starka och lederna blir mindre stela. Att cykla, simma eller åka längdskidor brukar vara bra träningsformer. Då engagerar du stora muskelgrupper och får en mer skonsam träning än vid exempelvis löpning. Pröva dig fram – vilken aktivitet som fungerar för dig beror på vilka leder som drabbats och dina egna förutsättningar.

Om du är överviktig bör du försöka gå ner i vikt – då minskar du belastningen på dina leder och får bättre förutsättningar att leva ett rörligt liv. 

På apotek finns receptfria läkemedel, både smärtstillande och antiinflammatoriska, som kan användas mot artros för att lindra dina besvär och hjälpa dig att klara av fysisk aktivitet.

När bör jag söka vård?

Rådgör med sjukvården om du har haft ont i lederna eller känt dig stel en längre tid. Kontakta främst en sjukgymnast eller fysioterapeut för bedömning, träning och eventuell fortsatt handläggning inom sjukvården.

Sök vård akut om lederna är röda, svullna och varma, inte minst om du samtidigt har feber och ett påverkat allmäntillstånd.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid artros. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. För att konstatera artros krävs ofta en fysisk undersökning.