Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry
Kondylom är ofarliga, genitala vårtor eller könsvårtor som orsakas av virus. Vårtorna uppstår främst i huden och slemhinnorna i och runt slidan, penis eller ändtarmsöppningen. Vårtor i underlivet sprids lätt i samband med sex och nära hudkontakt. Kondylomvårtor försvinner som regel av sig själva, men det kan ta långt tid. Behandling med receptbelagda läkemedel påskyndar läkningen.
Kondylom är en mycket vanlig infektion som kännetecknas av vårtor i underlivet. Ungefär hälften av alla som är sexuellt aktiva har någon gång varit infekterade, men alla får inte synliga vårtor. Besvären är vanligast i tidiga 20-årsåldern.
Kondylomvårtor orsakas av ett virus som hör till gruppen HPV, humant papillomvirus. Besvären brukar försvinna av sig själva, men det kan ta lång tid. Med receptbelagda läkemedel blir du som regel av med vårtorna fortare. Det är särskilt vanligt att behandla vårtor som gör ont, skaver eller känns besvärande utseendemässigt. Du ska däremot inte använda läkemedel mot kondylom om du är gravid eller försöker bli gravid.
Viktigt att veta om HPV
Det finns många olika virus som ingår i gruppen HPV. Vårtorna vid kondylom är som regel inte farliga och brukar inte orsaka cancer. Kondylom beror oftast på HPV 6 eller HPV 11, som liknar de virustyper som kan ge ofarliga vårtor på andra delar av kroppen. HPV med andra namn är virus som ibland kan orsaka cellförändringar och i vissa fall livmoderhalscancer eller andra typer av cancer i underlivet. Därför ingår HPV-vaccin mot många olika HPV-typer i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige, även HPV som orsakar kondylom. Både flickor och pojkar i årskurs 5 vaccineras sedan år 2020 mot HPV.
Så kallad screening med fokus på livmoderhalscancer visar om det finns HPV i underlivet. Provet ger utslag för många sorters HPV, även kondylom. Vid ett positivt provsvar analyseras provet närmare. Om det visar sig vara exempelvis HPV 6 eller 11 behövs ingen ytterligare åtgärd. Andra HPV-sorter kan kräva uppföljning och ibland utredning.
Om du inte har blivit vaccinerad mot HPV som barn kan du välja att vaccinera dig som ungdom eller vuxen. Är du sexuellt aktiv kan du däremot redan ha kommit i kontakt med HPV-typer som orsakar just kondylom och bära på smittan utan att vara medveten om det själv.
Kondylom lyder inte under smittskyddslagen. Du är alltså inte skyldig att rapportera infektionen.
Kondylom ger inte alltid symptom och om du får synliga vårtor kan det vara svårt att avgöra när smittan överfördes. Kondylom kan ha en mycket lång inkubationstid – det dröjer oftast flera månader och ibland flera år från smittotillfället till första symptom.
Kondylom kan orsaka små vårtor i underlivets hud och slemhinnor. Vid inre kondylom vet du oftast inte om att du är infekterad – då kan små vårtor sitta dolda inuti slemhinnan i exempelvis slidan, livmoderhalsen, urinröret eller ändtarmen. Ibland kan du även få små kondylomvårtor i munnen.
Yttre kondylom kännetecknas av vårtor som du både kan se och känna. De brukar vara 1–3 millimeter stora och kan synas runt slidan, på klitoris eller blygdläpparna. Vårtor kan även uppstå på pungen eller penis, till exempel på förhuden eller penisskaftet, och ibland även på ollonet. Vårtor kan även sitta runt analöppningen. Utöver vårtor kan även klåda och sveda eller obehag vid samlag och när du ska kissa vara tecken på kondylom, oavsett om du är man eller kvinna.
Vårtorna är ofta lite upphöjda och kan antingen vara spetsiga eller runda. Färgen kan variera. Vårtorna kan ha samma färg som huden, men de kan också vara ljusare eller mörkare än huden i övrigt. Det är vanligt att få flera vårtor samtidigt.
Vårtorna brukar försvinna inom några månader, men ibland tar det längre tid. Det är även vanligt att få nya kondylomvårtor några månader eller till och med år efter första symptom – även om du har behandlats vid ett tidigare tillfälle.
Vanliga symptom vid kondylom:
vårtor i underlivet
klåda eller sveda i underlivet
ibland små blödningar från vårtorna
obehag eller smärta när du kissar
smärta eller obehag vid samlag eller om vårtan skaver mot hud eller kläder.
Det är vanligast att få utstående kondylomvårtor, men det finns även så kallade plana kondylom. Plana kondylom är platta hudförändringar i underlivets hud eller slemhinnor som är svårare att upptäcka själv eftersom de ibland bara orsakar en annan färgnyans eller en något förändrad struktur.
Andra tänkbara förklaringar
Hudreaktioner som liknar vårtor i underlivet är inte alltid kondylom. Mollusker i underlivet är små, runda knottror på huden som ibland kan misstas för könsvårtor. Mollusker brukar ha en liten grop eller ”navel” i mitten. De sitter ofta runt könsorganet och ändtarmsöppningen eller på angränsande hud som övre delen av låren eller nedre delen av magen. Om du får mollusker som vuxen är det vanligast att smittas i samband med sex – men mollusker räknas inte som en sexuellt överförbar sjukdom utan är enbart en hudreaktion efter nära hudkontakt.
Ibland kan det uppstå små knottror på ollonet eller yttre delen av slidan.På penis kallas det corona glandis och i slidan heter det vulva papillomatos på läkarspråk. Det är inte kondylomvårtor utan små hudknottror i slemhinnan. Du kan även få små hudflikar i underlivet, så kallade skin tags, precis som på andra delar av kroppen.
Kondylom orsakas av ett mycket vanligt vårtvirus som kan infektera hud och slemhinnor. Det kallas HPV, humant papillomvirus.
Det finns fler än 200 olika sorters HPV. Vissa sorter kan orsaka fotvårtor eller vårtor på exempelvis händerna. Liknande virus kan ge kondylom med vårtor i underlivet. Andra typer av HPV kan ibland orsaka cancer, främst i livmoderhalsen men ibland även i könsorganen och svalget. HPV som orsakar kondylom och HPV som orsakar cancer är alltså inte samma virus, men de hör båda till gruppen HPV. De vanligaste virusvarianterna vid kondylom är godartade HPV 6 och HPV 11. Vid exempelvis livmoderhalscancer rör dig sig oftare om elakartade HPV 16 och 18.
HPV som orsakar kondylom smittar vid nära kroppskontakt i samband med sex eller när du rör vid kondylomvårtor. Du kan smittas utan att din sexpartner har några synliga vårtor. Om du är gravid och har kondylom kan infektionen i ovanliga fall överföras till barnet i samband med förlossningen, men det finns olika sätt att undvika smittöverföring.
Några faktorer som gör dig sårbar för genitala vårtor:
sexuellt umgänge med någon som har en HPV-infektion, med eller utan synliga könsvårtor
små hudskador, exempelvis eksem eller sår efter intimrakning
flera sexuella kontakter
graviditet
nedsatt immunförsvar.
Kondylom brukar vara lätt för sjukvårdspersonal att känna igen och det krävs som regel inte några prover för att ställa en diagnos. Inre könsvårtor i slemhinnan upptäcks ofta först i samband med en gynekologisk, urologisk eller rektal undersökning.
Kondylom läker som regel av sig själv, utan behandling. Det brukar däremot ta några månader och ibland flera år innan vårtorna vid kondylom helt försvinner. Du kan skynda på läkningen med hjälp av receptbelagda läkemedel som du penslar eller smörjer på vårtorna. Då försvinner vårtorna oftast inom en månad. Kondylomvårtor kan komma tillbaka vid ett senare tillfälle, men till slut förhindrar kroppens immunförsvar uppkomsten av nya vårtor.
Lokalbehandling mot kondylom ska inte användas i samband med graviditet. Då får du i stället särskild rådgivning av sjukvården för att säkerställa en smittsäker förlossning med eller utan kejsarsnitt. I vissa fall kan stora kondylomvårtor behöva tas bort under graviditeten.
Vid utbredda besvär med könsvårtor eller om du har en vårta som skaver eller smärtar kan det ibland finnas anledning att göra ett mindre kirurgiskt ingrepp, till exempel med hjälp av frysbehandling. Det är särskilt vanligt i samband med nedsatt immunförsvar. Rådgör med din läkare om vilken behandling som kan vara lämplig för dig.
När du har kondylom brukar sjukvården alltid rekommendera att du även undersöks eller testas för annan sexuellt överförbar smitta som exempelvis klamydia.
För att undvika smitta av olika HPV-infektioner, bland annat de virustyper som kan orsaka kondylom, finns HPV-vaccin i förebyggande syfte. Vaccinet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige och ges numera som regel till alla barn i skolåldern. Vuxna kan välja att vaccinera sig senare i livet. En vaccination ger inte ett fullständigt skydd mot HPV, men vaccin minimerar risken för smitta.
Om du har smittats av kondylom kan det vara svårt att förhindra smittspridning – många bär på viruset utan att själva veta om det och utan att ha några symptom. Vid sexuell kontakt kan kondom ge ett visst skydd, men eftersom kondylomvårtor inte bara uppstår på penis eller i slidan kan vårtorna smitta från andra delar av underlivet.
Kondylom kan ha en mycket lång inkubationstid och därför kan du få symptom till följd av HPV trots att du sedan länge bara har sex med en fast partner. Vid besvär i underlivet är det däremot som bra att du testar dig för sexuellt överförbara sjukdomar.
Vid kondylom finns det ingen behandling som du kan köpa receptfritt på apotek, som vid vårtor på andra delar av kroppen. Du kan alltså inte ta bort kondylom själv. För att vårtorna ska försvinner fortare än genom så kallad spontan läkning behöver du läkemedel på recept.
Så här kan du minska smittöverföring av kondylom:
vaccinera dig mot HPV – om du inte har fått HPV-vaccin som barn kan du själv välja att vaccinera dig som ungdom eller vuxen, helst innan du börjar vara sexuellt aktiv, rådgör med sjukvårdspersonal på exempelvis vårdcentral eller ungdomsmottagning
använd kondom eller slicklapp – de skyddar inte alla hudpartier men minskar risken för såväl kondylom som annan sexuellt överförbar smitta
informera och behandla – vid konstaterad kondylom bör du behandla infektionen och informera din sexpartner om att du bär på smittan
undvik att peta och klia på vårtorna – då minskar risken för spridning och infektion.
Om du får kondylom när du är gravid bör du kontakta mödravården, MVC, eller en vårdcentral. Då kan det krävas vissa förebyggande åtgärder för att inte smittan ska kunna föras över till barnet.
Kontakta sjukvården om du tror att du har kondylom och har besvär av dina vårtor. Om du har andra typer av utslag i underlivet och är osäker på orsaken bör du också kontakta vården.
Sök vård om du är gravid och misstänker att du har kondylom.
Sök vård om du har vårtor i ditt underliv som gör ont, skaver, blöder eller är såriga. Det gäller även hudreaktioner i allmänhet som inte läker.
Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid kondylom. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Kondylom kräver ibland en fysisk undersökning på någon av våra vårdcentraler.
Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.
