Klimakteriet

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet eller övergångsåldern hos en kvinna brukar börja något år innan den sista menstruationen och pågår för det mesta några år efter det att mensen har försvunnit helt, men ibland betydligt längre än så. Perimenopaus är tiden före den sista mensen. Denna period kallas även för förklimakteriet. Menopaus betyder att mensen upphör helt. Perioden just efter menopausen kallas postmenopaus. 

De flesta kvinnor får sin sista mens mellan 45 och 55 års ålder. Men den kan upphöra både tidigare och senare. Tidig menopaus inträffar i ovanliga fall redan innan eller vid 40 års ålder och kan till exempel bero på att äggstockarna av någon anledning har opererats bort.  

Klimakteriet kännetecknas av att nivåerna av de kvinnliga könshormonerna progesteron och östrogen sjunker. Vissa känner inte av några klimakteriebesvär, men tre av fyra kvinnor påverkas negativt av hormonförändringarna, fysiskt eller psykiskt. 

Klimakteriet och livet efter klimakteriet kan röra upp många känslor. När mensen upphör kan du inte längre bli gravid – det är en ny fas som kan kännas svårt för vissa. Tvärtom kan det också vara en lättnad att inte längre ha mens, mensvärk och PMS.

Symptom vid klimakteriet

Klimakteriet kan kännetecknas av en lång rad fysiska och psykiska symptom. Ett tidigt tecken på att du är på väg in i klimakteriet brukar vara att din mens förändras, ibland med mindre eller tvärtom rikligare mens och efter hand mer oregelbundna blödningar. Du kan känna dig öm i brösten under klimakteriet och uppleva att kroppen förändras.

När du uppnår menopaus är ditt främsta symptom att mensen upphör helt.

Utöver annorlunda eller oregelbunden mens är det typiskt att få så kallade vallningar – att du plötsligt blir varm och börjar svettas. Under klimakteriet får många även besvär i underlivet. Torra slemhinnor, klåda, smärta vid samlag och ett behov av att kissa ofta kallas för atrofisk vaginit. Du kan även känna dig mer sårbar psykiskt. Det är vanligt att ditt humör förändras, till exempel att lättare bli arg eller ha nära till gråt. Trötthet och nedstämdhet är andra vanliga besvär. Vissa upplever också plötslig viktuppgång under klimakteriet, andra kan få en mer långsamt uppåtgående viktkurva.

Klimakteriebesvär – några vanliga symptom:

• humörsvängningar, exempelvis irritation och gråt

• nedstämdhet och trötthet

• torra slemhinnor i slidan

• värmevallningar och svettningar

• hjärtklappning

• sömnproblem

• urinvägsbesvär

• huvudvärk

• minskad sexlust

• viktuppgång.

Övergångsåldern kan även bidra till många andra symptom. Det är svårt att täcka in alla besvär eftersom det kan variera stort mellan olika personer – biverkningar kan exempel vara att du får ont i kroppen, ledvärk, försämrad hårkvalitet med håravfall och svårigheter att gå ner i vikt är vanligt i samband med klimakteriet.

Andra tänkbara förklaringar

Klimakteriebesvär varierar kraftigt från person till person och därför är det viktigt att vara uppmärksam på symptom som kan ha en helt annan förklaring. Ibland kan det till exempel handla om depression, utmattningssyndrom, fibromyalgi eller om sköldkörtelproblem som hypotyreos.

Orsaker till klimakteriet

Orsaken till att mensen upphör är att äggstockarna med tiden slutar producera såväl ägganlag som könshormon. Nivåerna sjunker successivt inför klimakteriet, blödningarna blir oregelbundna och du får allt svårare att bli gravid. Under förklimakteriet har du fortfarande mens men du börjar märka att kroppen förändras. Till slut finns inga ägganlag kvar, produktionen av progesteron och östrogen är mycket låg och menstruationen upphör helt.

Tidig menopaus kan ibland bero på rökning, låg kroppsvikt eller kirurgiska ingrepp. Ärftlighet spelar också in. En fysiskt aktiv livsstil kan liksom övervikt göra att menopausen kommer senare.

Besvär under klimakteriet beror främst på den minskade mängden östrogen. Östrogenbrist påverkar många delar av kroppen, bland annat slidan, livmodern, hjärnan och skelettet. Fallande nivåer av östrogen bidrar till exempel till en skörare benstomme och därmed en ökad risk för frakturer. Bristen på progesteron spelar också in och kan bland annat leda till exempelvis sömnproblem.

Behandling mot klimakteriebesvär

Eftersom klimakteriebesvär varierar kraftigt från person till person varierar även behovet av behandling under klimakteriet. Vissa behöver ingen hjälp alls medan andra har stora besvär som kan lindras på olika sätt. Som regel krävs inga tester för att konstatera att du har hamnat i klimakteriet, men ibland kan ett så kallat FSH-värde bekräfta tidiga tecken på klimakteriet.

Kvinnor som har problem med torra slemhinnor i slidan under klimakteriet kan behandlas lokalt med hormonpreparat. Om du även besväras av exempelvis värmevallningar och svettningar kan du få hormonbehandling som påverkar hela kroppen. Det är vanligt att tillföra östrogen via plåster, tabletter, gel eller spray, oftast i kombination med progesteron i form av exempelvis syntetiskt gestagen. Vissa vårdgivare erbjuder bioidentiskt progesteron. Ibland kan det även vara aktuellt att tillföra testosteron som kan hjälpa vid trötthet och minskad sexlust. Hormonbehandlingen kallas för hormone replacement therapy (HRT). Den brukar pågå 5–10 år, men behandlingstiden kan variera. 

Om din mens har upphört när du är 45 år eller yngre finns det ofta anledning att behandla med hormoner, bland annat för att minska risken för benskörhet.

Du som har klimakteriebesvär och behandlas med hormoner bör göra en hälsokontroll vartannat år som inkluderar blodtrycksmätning och mammografi – ibland kan din läkare behöva justera mängden hormoner för att du ska må så bra som möjligt.

Om du främst känner dig påverkad i ditt psykiska mående finns det annan hjälp att få. Samtalsstöd och läkemedel mot sömnproblem och depression kan lindra vissa besvär under klimakteriet.

Vad kan jag göra själv?

Att vara fysiskt aktiv kan lindra många besvär hos kvinnor i klimakteriet – från vallningar och svettningar till nedstämdhet och sömnproblem. Det kan också hjälpa att bara vara medveten om att hormonförändringarna kan påverka dig både fysiskt och psykiskt. Förändringarna är helt naturliga, men kan vara jobbiga att gå igenom.

Så här kan du lindra klimakteriebesvär:

• behandla torra slemhinnor i slidan – på apotek finns receptfri medicin mot underlivsbesvär

• var fysiskt aktiv – motion lindrar många klimakteriebesvär och motverkar dessutom risken för benskörhet som annars kan öka efter menopausen

• sov i ett svalt rum – då brukar sömnkvaliteten förbättras och du får mindre besvär med svettningar och värmevallningar

• prova avslappningsövningar – många upplever att exempelvis akupunktur och mindfulness kan ha positiv effekt

• acceptera dina känslor – tänk på att hormonförändringar orsakar stora förändringar i kroppen och kan göra dig känsligare än tidigare

• sök hjälp om du mår dåligt – ibland hjälper det inte med egenvård, då kan kontakt med läkare eller psykolog lindra dina besvär.

Du som röker har mycket att vinna på att sluta röka – rökning påverkar kroppen negativt, förstärker dina klimakteriebesvär och ökar risken för benskörhet.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har klimakteriebesvär som påverkar ditt liv negativt – oavsett om det är fysiska eller psykiska besvär. 

Om du är 45 år eller yngre och din menstruation har upphört bör du kontakta en gynekolog eftersom du ofta kan behöva hormonbehandling. 

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp i samband med klimakteriet. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.