Klåda

Allmänt om klåda på kroppen

Om det kliar och kanske sticker i huden kan det finnas många förklaringar. Du kan få plötslig klåda, återkommande klåda eller klåda som hör ihop med en större symptombild. Om det kliar i huden utan synliga utslag eller andra symptom kan vanliga orsaker vara torr vinterhud eller uttorkad hud till följd av att du duschar lite för ofta. 

Klåda med hudreaktioner kan till exempel bero på eksem, psoriasis, insektsbett eller nässelutslag. Klåda med hudutslag i kombination med exempelvis feber och förkylningssymptom kan bero på olika barnsjukdomar. I den här texten har vi samlat några vanliga orsaker till klåda.

Allergier, eksem och nässelutslag

Här följer några vanliga exempel på hudreaktioner som kan orsaka klåda.

• Allergi – Överkänslighet mot ett eller flera ämnen. Klåda, snuva och svullna luftvägar är typiska symptom. Födoämnesallergi kan både orsaka hudreaktioner och ge problem med magen. Kontaktallergi skapar irritation i huden. Försök att undvika orsaken till dina besvär och behandla enligt läkares ordination. 

• Eksem – Vanlig hudreaktion som beror på en inflammation i hudens yttersta lager. Typiska symptom är röd, fjällande och kliande hud. Besvären orsakas av torr och skadad hud, allergier eller hudirriterande ämnen. Eksem behandlas främst med mjukgörande salva och kortisonsalva. 

• Nässelutslag – Kliande, upphöjda, ljusröda eller hudfärgade utslag som kommer plötsligt. Utslagen kan till exempel vara en reaktion på kyla, värme eller stress. Födoämnen som nötter eller fisk kan också orsaka hudutslag liksom vissa läkemedel. Nässelutslag försvinner som regel av sig själva, men vid mer långvariga besvär kan du behöva behandling med läkemedel.

Virus, bakterier och svamp

Här följer några exempel på virusinfektioner, bakterieangrepp och svampinfektioner som kan orsaka klåda.

Vanliga virusutslag som orsakar klåda:

• Vattkoppor – Kännetecknas av flera symptom, men särskilt av röda, vätskefyllda koppor som kan ge kraftig klåda på huden. Det börjar ofta med små röda koppor som orsakar klåda på bröstet eller magen, sedan brukar vattkopporna sprida sig till ryggen och andra delar av kroppen. Sjukdomen är vanligast hos barn och brukar läka av sig själv. Tonåringar och vuxna som får vattkoppor kan behöva virushämmande läkemedel som minskar risken för komplikationer.

• Bältros – Orsakas av samma virus som vattkoppor – då kan det kännas som om huden bränner och kliar. De vätskefyllda blåsorna brukar sitta som ett bälte på ena sidan av kroppen. De läker som regel av sig själva inom tre veckor, men smärtan kan pågå under längre tid. Sök vård om du är över 50 år eller om du är gravid eller har nedsatt immunförsvar.

• Höstblåsor – Ger symptom i form av feber och halsont med blåsor i och runt munnen, ibland även på händerna och fötterna. Dålig aptit och trötthet är andra vanliga symptom. Besvären brukar försvinna efter en vecka. Höstblåsor är vanligast hos barn. Smittan uppstår ofta på sensommaren och hösten.

• Vårtor – Små utväxter i huden som orsakar lokala besvär, ibland i form klåda och sveda på exempelvis händerna och fingrarna. Vårtor försvinner av sig själva, men det kan ta lång tid. Du kan behandla med receptfria läkemedel.

 Bakterier och svamp som kan orsaka klåda på kroppen:

• Svinkoppor – Smittsam, ytlig bakterieinfektion i huden som främst drabbar barn i samband med värme och bad. Infektionen börjar ofta med röda små prickar som utvecklas till vätskefyllda blåsor. Vätskan övergår till var och slutligen torkar blåsan och får då en honungsfärgad sårskorpa. Kopporna behandlas med noggrann hygien.

• Fotsvamp – Huden brukar klia, fjälla och ibland kan det uppstå sprickor eller blåsor i huden. Fotsvamp smittar ofta i allmänna omklädningsrum, simhallar eller duschar där många går barfota. Använd receptfria läkemedel som finns på apotek.

• Ringorm – En svampinfektion som ger kliande, ringformade utslag som fjällar i kanten. De flesta blir smittade av husdjur. Du kan ofta behandla ringorm själv med hjälp av svampdödande salva som finns på apotek.

• Hudsvamp – Svampinfektioner kan orsaka klåda i exempelvis ljumsken eller på benen och armarna. Pityriasis versicolor kan orsaka fläckar i huden som fjällar och ibland kliar. 

Klåda i hårbotten

Det finns flera förklaringar till klåda i hårbotten. Här kan du läsa om de vanligaste orsakerna. 

• Huvudlöss – Besvären kännetecknas av att det kliar i hårbotten och om du tittar noga kan du se små löss eller lusägg som sitter fast i dina hårstrån. Löss är vanligast hos barn. Det mest effektiva sättet att bli av med löss är att kombinera kamning med lusmedel. 

• Mjälleksem – Gör att huden blir röd, kliar och fjällar. Hos små barn kallas mjälleksem för skorv. Du kan till exempel få klåda i hårbotten, bakom öronen och i olika hudveck, som armhålan eller ljumskarna. Det finns receptfria produkter som lindrar symptomen. 

• Svamp i hårbotten – En infektion som främst drabbar barn. Svampinfektionen ger ofta symptom i form av hårlösa fläckar som kan klia och fjälla. För att bekräfta diagnosen och ge effektiv behandling krävs provtagning.

Klåda i underlivet

Klåda i exempelvis slidan eller runt ändtarmsöppningen ha många olika förklaringar. Här kan du läsa om några vanliga besvär. 

• Analfissur – Spricka i huden vid ändtarmsöppningen. En analissur kan klia, svullna och det kan göra ont att bajsa. Behandla med tarmreglerande medel och mild kortisonsalva – fråga på apoteket vilket läkemedel som passar bäst.  

• Flatlöss – Kan smitta vid samlag eller till exempel föras över från en person till en annan vid kontakt med samma lakan. Då kliar det ofta på huden på och intill könsorganen, men lössen kan också finnas i ögonbryn och skägg. Du kan behandla flatlöss själv med parasitdödande medel som finns receptfritt på apotek.

• Hemorrojder – Sitter antingen inne i ändtarmen eller just utanför. De uppstår ofta i samband med förstoppning. Symptomen varierar från klåda och sveda i stjärten till små knutor som kan blöda och göra ont. Besvären brukar försvinna av sig själva, men ibland kan du behöva receptfria läkemedel som finns på apotek. I svåra fall kan du behöva hjälp av sjukvården. 

• Springmask– Smittsam infektion som ger klåda runt anus. Den drabbar oftast barn som har fått maskägg på händerna och stoppar fingrarna i munnen. Den här typen av klåda i underlivet brukar vara mest framträdande på natten. Infektionen stoppas främst genom noggrann hygien, annars kan det krävas läkemedelsbehandling. 

• Svamp i underlivet– Svampinfektion som är vanlig i slidan, men ovanlig på penis. Infektion i slidan gör att det kliar i underlivet runt slidöppningen och på blygdläpparna. Infektionen kan behandlas med receptfria läkemedel. 

• Sexuellt överförbara sjukdomar – Klamydia och herpes är exempel på sjukdomar som kan orsaka såväl klåda som sveda och irritation i underlivet.

Andra orsaker till klåda

• Psoriasis – Autoimmun, inflammatorisk sjukdom som kännetecknas av röda utslag täckta med fjäll, ibland med klåda. Infektion, stress, rökning och vissa läkemedel kan utlösa psoriasis. Besvären kräver olika typer av läkemedelsbehandling.

• Insektsbett – Myggor, getingar, fästingar och andra djur kan orsaka klåda på din hud där de biter eller suger blod. På apotek finns receptfria läkemedel som lindrar klåda och smärta. I vissa fall krävs receptbelagda läkemedel och vid en allergisk reaktion kan du behöva vård akut.

• Skabb – Ger intensiv klåda under huden, ofta mellan fingrarna, runt handlederna, i armhålorna och runt könsorganen. Säkrast diagnos får du via sjukvården där skabbdjur analyseras i mikroskop. På apotek finns receptfritt läkemedel mot skabb och klåda.

• Stress – Kan ge upphov till många olika symptom, bland annat huvudvärk, magont och klåda på kroppen. Ibland kan det kännas som om det kliar på hela kroppen vid stress. Det är särskilt vanligt att du uppmärksammar klåda på kvällen eller natten när det är lugnt runt omkring dig. Eksem kan försämras vid exempelvis stress och infektioner.

• Vissa läkemedel – Antibiotika och p-piller är exempel på läkemedel som ibland kan orsaka klåda.

• Invärtes sjukdomar – Vissa invärtes sjukdomar som leversjukdomar, njursjukdomar och blodsjukdomar kan orsaka klåda i kroppen.

Behandling av klåda

Det finns ingen universalbehandling mot klåda – ibland krävs ingen behandling alls, andra gånger finns det anledning att behandla klåda med exempelvis kortison eller andra läkemedel. Orsaken styr vilken typ av läkemedel du behöver.  

Vad kan jag göra själv?

Klåda som har en tydlig, bakomliggande orsak kan behandlas på olika sätt, antingen i form av egenvård eller med hjälp av olika läkemedel. När huden kliar är det ofta bra att smörja in med mjukgörande kräm eller använda olja vid dusch och bad istället för tvål.

Generella råd som kan lindra klåda:

• tvätta inte huden för ofta – tvål och vatten torkar ut huden  

• smörj in huden – mjukgörande salva och krämer skyddar huden

• undvik att klia – kliande förvärrar besvären och kan orsaka infekterade sår

• använd bomullshandskar på natten – då minskar du risken att klia sönder huden

• välj luftiga kläder i naturmaterial – värme, syntet och åtsittande kläder kan förvärra klådan

• undvik orsaken till klådan – försök att undvika exempelvis stress, vissa födoämnen och håll fysiskt avstånd för att undvika exempelvis virussjukdomar.

När bör jag söka vård?

Sök vård vid långvarig klåda som inte lindras med hjälp av mjukgörande salva. Det gäller även om klådan har orsakat en infektion i huden.

Sök vård om du har klåda i kombination med andra symptom, till exempel magbesvär, långvarig trötthet, ofrivillig viktminskning eller nedsatt allmäntillstånd.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid klåda. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. I vissa fall krävs ett fysiskt vårdmöte för diagnos och behandling.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.