Kärlkramp

Vad är kärlkramp?

Kärlkramp heter angina pectoris på läkarspråk. Det är ett vanligt tillstånd som orsakar ett tryck över bröstet och ofta även kramande bröstsmärtor. Besvären orsakas av en tillfällig blockering i något av hjärtats kranskärl. Kranskärlen förser hjärtat med syrerikt blod – vid kärlkramp uppstår därför tillfällig syrebrist som orsakar smärta i hjärtmuskeln och försämrad blodcirkulation. Blockeringen eller förträngningen beror oftast på åderförfettning som bland annat kan bero på högt blodtryck och höga blodfetter. Rökning är också en vanlig förklaring till kärlkramp.

Kärlkramp uppstår oftast i samband med fysisk ansträngning eller psykiska påfrestningar som trauma, ilska eller stress. Ibland kan kärlkramp uppstå även vid vila, till exempel på natten eller morgonen, utan någon tydlig utlösande faktor.

Smärtan vid kärlkramp kan ibland likna bröstsmärtorna vid en hjärtinfarkt, men tillståndet går ofta över vid vila eller med läkemedelsbehandling och orsakar ingen bestående skada på hjärtmuskeln. Så kallad stabil kärlkramp är vanligast och ger övergående symptom som kan komma och gå under en längre tid. Instabil kärlkramp kan komma utan förvarning, snabbt bli sämre och ibland vara livshotande.

Symptom vid kärlkramp

Kärlkramp kan ge olika symptom hos olika personer. Typiska tecken på kärlkramp är bröstsmärtor och ett tryck över bröstet. Andfåddhet och andnöd är andra vanliga symptom. Smärtan kan kännas kramande eller åtstramande, som ett band över bröstkorgen. Den strålar ofta ut mot halsen, käken, axeln, armen eller ryggen. Vissa upplever bara andningssvårigheter och ett diffust obehag i bröstet – det är särskilt vanligt hos kvinnor, äldre och personer med diabetes.

En smärtattack brukar pågå i högst 10 minuter. Symptomen brukar gå över efter några minuters vila eller efter intag av läkemedel. 

Vanliga symptom vid kärlkramp

• tryck över bröstet

• bröstsmärtor

• smärta som strålar ut från bröstet mot exempelvis armen eller käken

• andfåddhet

• andningssvårigheter

• ångest

• illamående.

Andra tänkbara förklaringar

Kärlkramp och hjärtinfarkt kan ha liknande symptom med ett tryck över bröstet och bröstsmärtor som strålar ut i armen. Kärlkramp går ofta över vid vila – en attack varar sällan längre än tio minuter. Vid hjärtinfarkt kan smärtorna vara mer intensiva och håller som regel i sig under en längre tid.

Bröstsmärtor kan även bero på andra hjärt-kärlproblem som exempelvis hjärtmuskelinflammation. Vid lungsjukdomar, till exempel lunginflammation eller blodpropp i lungan kan du också få bröstsmärtor och andningsproblem, ibland med feber. Andningsbesvär och tryck över bröstet kan även bero på astma eller KOL.

Vissa typer av bröstsmärtor har mindre allvarliga förklaringar. Du kan få ont i bröstet av exempelvis matsmältningsbesvär, träningsvärk, stress och panikångest. Ibland kan det vara svårt att avgöra om smärtan kommer från musklerna i bröstkorgen eller från hjärtat.

Orsaker till kärlkramp

Kärlkramp beror på att hjärtat inte får tillräckligt med syre. Någonstans i ett eller flera av hjärtats kranskärl finns det en förträngning som gör att det syrerika blodet inte rinner igenom i vanlig takt. När hjärtat inte får tillräckligt med syre reagerar det med smärta, precis som andra muskler.

Den vanligaste orsaken till kranskärlsförträngning eller blockeringar i hjärtats kranskärl är åderförfettning – pålagringar i kärlen som gör att det blir en för trång passage. Då har blodet svårare att passera. Rökning är också en vanlig orsak till kärlkramp. Det beror bland annat på att blodkärlen drar ihop sig och blodcirkulationen försämras. 

Andra riskfaktorer som gör dig mer sårbar för kärlkramp inkluderar bland annat diabetes, och ärftlighet. Hög ålder betyder att du blir allt mer sårbar för höga blodfetter eftersom kärlen brukar bli stelare med tiden och blodtrycket stiger.

Fysisk eller psykisk ansträngning är de vanligaste utlösande faktorerna vid kärlkramp, särskilt i kombination med kyla. Om tillståndet uppstår vid vila finns det teorier om att det kan bero på tillfälliga spasmer i kärlen.

Det finns två typer av kärlkramp: stabil och instabil. Stabil kärlkramp pågår under en längre tid och orsakas som regel av åderförfettning som gör det svårare för blodet att passera genom kärlen. Instabil kärlkramp kan antingen uppstå enskilt eller bero på en försämring vid stabil kärlkramp. Det kan röra sig om en plötslig sammandragning eller en skada i kärlet som gör att blodet levrar sig. Ibland uppstår en blodpropp som täpper till kärlet eller orsakar hjärtinfarkt och ibland stroke.

 Vanliga riskfaktorer:

• höga blodfetter

• rökning

• högt blodtryck

• diabetes

• ärftlighet

• hög ålder

• övervikt och fetma

• brist på fysisk aktivitet. 

Utredning och behandling vid kärlkramp

Vid misstanke om kärlkramp ger dina egna erfarenheter viktig information, till exempel i vilka situationer du har känt obehag eller smärtor från hjärtat, hur länge smärtan pågått och om besvären lindras vid vila. Det är även viktigt att veta om du har någon nära anhörig som varit hjärtsjuk. 

Vid en undersökning lyssnar läkaren på hjärtat för att avgöra om det finns arytmier eller exempelvis blåsljud. Undersökningen inkluderar ofta blodprov, blodtryck och EKG-test. Ofta ingår även en ultraljudsundersökning av hjärtat och ett arbetsprov.

Den vanligaste behandlingen i samband med kärlkramp är medicinering med läkemedel som innehåller exempelvis nitroglycerin, betablockerare, blodförtunnande eller kolesterolsänkande preparat. Det handlar dels om att hejda åderförfettning, öka blodflödet i kärlen, lindra smärtorna vid en attack och minska risken för hjärtinfarkt.

Livsstilsförändringar i form av motion och förändrad kost brukar också vara en viktig del för effektiv behandling av kärlkramp eftersom de kan bidra till att sänka ett högt kolesterolvärde och minska risken för hjärtinfarkt. Vid behov kan du få hjälp av en dietist. Med stigande ålder behöver de flesta som har högt kolesterol läkemedelsbehandling, trots hälsosamma vanor.  

Om läkemedel inte har tillräcklig effekt eller om risken för hjärtinfarkt är hög kan det ibland krävas kirurgiska åtgärder, exempelvis ballongvidgning eller bypassoperation av kranskärlen.

Vad kan jag göra själv?

Om du har fått diagnosen kärlkramp är det viktigt att du tar de läkemedel som du har blivit ordinerad och går på dina kontroller. De flesta mår även bättre av att göra olika livsstilsförändringar för att minska risken för nya besvär. Det gäller även förebyggande åtgärder. Välj hälsosam kost, gör motion till en återkommande rutin och sluta röka om du är rökare. Övervikt och exempelvis stress kan också vara riskfaktorer, därför är det bra att försöka gå ner i vikt och fokusera på stresshantering för att minska påfrestningar på hjärtat. 

Så här kan du minska risken för åderförfettning och kärlkramp:

• motionera regelbundet

• välj hälsosam kost

• sluta röka

• gå ner i vikt om du är överviktig

• försök att undvika stress.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården för provtagning om du vet att höga blodfetter förekommer i släkten. Det gäller även vid misstanke om höga blodfetter, exempelvis på grund av övervikt, rökning eller högt alkoholintag

Sök vård om du har bröstsmärtor som du inte känner igen eller om du känner dig orolig.

Sök vård om du upplever tryck över bröstet eller andfåddhet vid fysisk eller psykisk ansträngning. 

Ring 112 eller sök vård akut vid en misstänkt hjärtinfarkt. Det gäller även akuta bröstsmärtor, tryckande eller krampartad smärta eller en obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter. Har du ont i bröstet och samtidigt känner dig andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag behöver du också vård akut.

Så kan Kry hjälpa till

Vid misstanke om kärlkramp bör du i första hand uppsöka en akutmottagning.

Du kan alltid vända dig till oss på Kry för att få medicinsk rådgivning på någon av våra vårdcentraler. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. På våra fysiska vårdcentraler kan du som redan har diagnosen kärlkramp få hjälp med uppföljning av symptom som inte är akuta.