Infekterat sår

Allmänt om sår och sårinfektioner

Om huden skadas påbörjar kroppen genast en sårläkningsprocess. Blodkärlen vidgas och vita blodkroppar strömmar till såret för att skydda den skadade vävnaden. Då blir huden röd, öm och svullen. Inom några dagar eller veckor bildas nya hudceller och blodkärl som reparerar huden och slemhinnan – läkningsprocessen tar olika lång tid beroende på den ursprungliga skadan. Ibland bildas kvarstående ärr i huden.

Vid ett infekterat sår övergår inflammationen i en infektion som förhindrar och förlänger läkningsprocessen. Det beror oftast på att bakterier har kommit in i såret och ibland kapslas in i huden – därför är det viktigt att rengöra såret. Vissa infektioner behöver behandlas med läkemedel eftersom de annars kan leda till djupare infektioner eller bölder.

Symptom på ett infekterat sår

Ett infekterat sår kännetecknas av rodnad, svullnad och ömhet. Såret känns varmt och läker inte lika fort som det normalt skulle göra. Det kan även uppstå vätska eller var i såret.

Vanliga symtom vid en sårinfektion:

• rodnad, svullnad och värme i huden

• ömhet i och runt såret

• pulserande smärta

• vätska eller var i såret som ibland även luktar illa.

Vid större sår eller djupa infektioner kan du även få feber och bli allmänpåverkad.

I mycket svåra fall kan en infektion leda till bakterier i blodet, så kallad blodförgiftning eller sepsis. Sepsis påverkar hela kroppens allmäntillstånd och du blir snabbt allvarligt sjuk.

Orsaker till infekterade sår

Infektioner i ytliga sår beror ofta på stafylokocker eller streptokocker som antingen kommer utifrån eller finns naturligt i kroppen. I djupare sår eller i samband med olika sjukdomstillstånd kan det även röra sig om andra bakterier och svamp. Bakterier som orsakar stelkramp kan finnas i exempelvis saliv efter bitskador eller i jord och rost.

Vid skrubbsår och skavsår är det bara hudens yttersta lager som är skadat. Då är infektionen ytlig och efter rengöring brukar såret läka inom några dagar. Djupa sår som exempelvis svårare bitsår, skärsår, krossår eller brännskador kan ge en kraftigare infektion. Då kan såret gå igenom flera hudlager och ibland skada nerverna, musklerna eller skelettet vilket gör läkningen mer komplicerad och tidskrävande.

Försämrad blodcirkulation påverkar sårläkningsprocessen och ökar infektionsrisken. Därför tar det längre tid för kroppen att läka ju äldre du blir. Vissa sjukdomar kan också försvåra läkningen, bland annat diabetes. Livsstilsfaktorer som rökning, näringsfattig kost och för lite fysisk aktivitet påverkar också blodcirkulationen negativt.

Olika sårskador som kan leda till infektion:

• skrubbsår

• skavsår

• rivsår

• skärskador och sticksår

• bitsår

• krossår

• brännsår

• trycksår och liggsår

• bensår i samband med olika sjukdomstillstånd.

Faktorer som påverkar sårläkningen och kan öka risken för infektion:

• smuts, bakterier eller svamp i såret

• diabetes, anemi och andra sjukdomar som orsakar sämre blodcirkulation

• hög ålder

• rökning

• alkohol

• stillasittande

• bristande näringsintag

• immunhämmande läkemedel.

Utredning och behandling

Ett mindre, infekterat sår kan du ofta ta hand om själv. Vid ett större eller djupare sår kan du behöva behandling av vården. Det gäller även om du har ett infekterat sår som inte läker. En odling visar om bakterier eller svamp har infekterat såret. Ibland kan du behöva komplettera med andra prover.

Ytliga eller lindriga infektioner brukar läka efter rengöring och lokalbehandling med exempelvis antibakteriella förband eller tryckavlastning. Ett djupare, infekterat sår kan behöva sys eller tejpas innan omläggning.

Vissa sårinfektioner kräver antibiotikabehandling eller exempelvis stelkrampsvaccination för att infektionen inte ska leda till allvarliga besvär.

Ibland kan sårinfektioner ha kopplingar till olika livsstilsfaktorer som exempelvis rökning eller för mycket stillasittande – då kan insatser för att förändra din livsstil vara en viktig del av behandlingen. Om du får ett infekterat, svårläkt sår i samband med exempelvis diabetes behöver läkaren ta hänsyn till hela sjukdomsbilden för att välja lämplig behandling.

Vad kan jag göra själv?

Till att börja med ska du alltid rengöra ditt sår. Ytliga sår kan må bra av att lufttorka, men ofta behöver du göra en såromläggning med exempelvis plåster eller kompresser för att inte få in smuts eller bakterier i såret.

På apotek finns receptfria, bakteriedödande läkemedel som du kan använda för sårrengöring, exempelvis alsolsprit eller klorhexidin. Där finns även olika typer av såromslag, bedövningssalva och receptfria, smärtlindrande läkemedel.

Om du har blivit biten av en människa eller exempelvis en hund eller katt är det viktigt att vara skyddad mot stelkramp. Det gäller även om du har fått jord i ett sår eller till exempel trampat på en rostig spik. Stelkramp är en bakteriell infektionssjukdom som kan ge allvarliga symptom. I Sverige ingår stelkramp i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, men som vuxen behöver du som regel fylla på med nytt vaccin. Kontakta sjukvården för mer information.

Så här tar du hand om ditt sår:

• tvätta händerna – smuts och bakterier på fingrarna kan orsaka eller förvärra en infektion

• tvätta huden runt såret – ren hud minskar risken för infektion

• ta bort eventuella rester i såret – avlägsna exempelvis grus eller glassplitter med en pincett eller bomullstuss som är doppad i sårtvätt

• rengör ditt sår – du kan tvätta små sår med tvål och vatten men vid ett större, varigt eller vätskande sår bör du använda antibakteriell sårtvätt

• låt såret lufttorka – skrubbsår och skavsår läker fortare om de får lufttorka under hela läkningsprocessen, andra sår kan du behöva lägga om när de har fått lufttorka en stund

• skydda djupa eller större sår – använd plåster, kompress, gasbinda eller andra lämpliga omslag som förhindrar att smuts och bakterier kommer in i såret

• rengör och lägg om såret vid behov – tvätta rent och lägg på nytt förband så länge såret vätskar eller är varigt.

När bör jag söka vård?

Vi på Kry kan hjälpa dig om du har ett sår som behöver sys eller rengöras, om ett sår inte läker eller om infektionen förvärras. Du bör även söka vård om du får feber eller kraftig smärta på grund av ett sår. 

Vi gör alltid en individuell bedömning baserat på dina symptom och det du berättar. Du kan antingen börja med ett videosamtal för att få råd eller boka en tid på vår lättakut. 

Sök vård akut om:

• du har fått ett djupt bitsår från en människa eller ett djur. 

• du får feber eller känner dig allmänpåverkad till följd av ett infekterat sår.

• du får tecken på sepsis, till exempel hjärtklappning, andningsproblem och kraftiga magsmärtor med diarré och kräkningar.

Så bokar du tid på Kry

1. Boka ett videosamtal eller chatt
Logga in med BankID i appen eller på kry.se. Berätta vad du söker vård för, välj sedan en tid som passar dig och bekräfta din bokning.

2. Ring och boka tid på din vårdcentral
Vi har vårdcentraler i flera delar av Sverige, som listad patient hos oss kan du få tillgång till alla. Hitta din närmaste vårdcentral nedan och boka tid. 

3. Boka tid på Lättakuten
Flera av våra vårdcentraler har en lättakut som är öppen för alla våra listade patienter. Du bokar enkelt en tid via appen eller på kry.se. Nya tider släpps vardagar klockan 08:30.