Illamående och kräkningar

Allmänt om illamående och kräkningar

Illamående och kräkningar har ofta en koppling till andra mag-tarmbesvär. Därför är det vanligt att även uppleva magsmärtor, diarré och feber när du mår illa.

Illamående kan även vara ett symptom vid andra, bakomliggande besvär, till exempel migrän och åksjuka.

Vid långvariga besvär kan kräkningar och diarré orsaka rubbningar i kroppens saltbalans. Var uppmärksam på ditt allmäntillstånd och tecken på vätskebrist, exempelvis mörk urin, huvudvärk stark törst och yrsel. Barn drabbas fortare och värre av vätskebrist än vuxna.

Orsaker till illamående och kräkningar

Kräkreflexen tillhör en del av nervsystemet som vi inte kan kontrollera. Det blir uppenbart i samband med exempelvis åksjuka eller reaktioner på olika dofter och smaker. Att kräkas kan också vara kroppens sätt att göra sig av med något som den inte tål.

Magsjuka, vinterkräksjuka och matförgiftning kännetecknas av illamående, kräkningar och ofta diarré. Det är även vanligt att må illa vid exempelvis influensa och andra infektioner. Besvären beror ofta på virus eller bakterier som smittar via mat, vatten eller människor.

Om du är illamående och kräks utan någon tydlig anledning eller känner dig illamående varje dag kan det till exempel bero på stress, magkatarr eller halsbränna.

Små barn kräks ofta i samband med snabbt stigande feber. Spädbarn kan kräkas av samma skäl som äldre barn och vuxna, men det kan också handla om så kallade överskottskräkningar i samband med matningen. 

Illamående före eller efter intag av mat kan bero på magkatarr. Du kan även må illa vid kraftig fysisk ansträngning. Ibland kan kräkningarna orsakas av exempelvis refluxbesvär, infektioner i urinvägarna eller mag-tarmproblem.

Några vanliga orsaker till illamående:

• infektioner – bakterier eller virus som orsakar exempelvis matförgiftning, magsjuka, influensa eller covid-19

• mag-tarmproblem – exempelvis IBS, magkatarr och magsår

• migrän –  illamående och tillfälliga synbesvär är vanliga symptom utöver huvudvärken

• hög feber – särskilt vanligt hos små barn

• födoämnesallergi – mag-tarmbesvär är ett av flera vanliga symptom vid födoämnesallergi

• läkemedel – till exempel antiinflammatorisk medicin

• graviditet – allra vanligast är illamående på morgonen.

Illamående i kombination med andra symptom är ibland tecken på allvarligare sjukdomar som blindtarmsinflammation eller hjärnhinneinflammation. Om du har fått ett slag mot huvudet kan en hjärnskakning göra dig illamående. Vid pågående cancerbehandling är det också vanligt att må illa. Allvarliga infektionssjukdomar med hastigt förlopp kan orsaka plötsligt illamående och kräkningar, ofta i samband med feber och ibland utslag.

Behandling vid illamående och kräkningar

Behandlingen beror helt på vad som orsakar illamåendet. I de flesta fall upphör besvären av sig själva efter några dagar. Vid kraftiga och långvariga kräkningar är det viktigt att ersätta den vätska som kroppen har förlorat. Om illamåendet inte går över och om du även har andra symptom bör en läkare utreda vilken behandling som krävs.

Vad kan jag göra själv?

Illamående med kräkningar kan göra kroppen uttorkad, det brukar bli särskilt tydligt om du kräks i flera dagar. Därför behöver du få i dig vätska, små mängder i täta intervaller. Barn är extra känsliga för vätskebrist, särskilt barn under ett år. Vid behov kan du köpa vätskeersättning på apotek eller göra egen enligt receptet nedan. På apotek finns även receptfria produkter som hjälper mot illamående.

Recept på vätskeersättning för vuxna och barn över ett år:

• 1 liter vatten

• 6 tsk strösocker

• 1/2 tsk salt

• ev. 2 tsk koncentrerad fruktjuice eller saft.

• Koka upp vattnet, låt det svalna och blanda i socker och salt.

När du har slutat kräkas kan du börja äta igen. Välj gärna skonkost i små portioner – buljong, blåbärssoppa, kokt fisk, ris och vitt bröd är lättsmält. Vänta med mjölkprodukter tills magen har återhämtat sig och kan bryta ner mjölksockret igen.

Effekten av vissa läkemedel kan påverkas vid kraftiga kräkningar eller diarré. Det gäller exempelvis p-piller och antibiotika. Vid diabetes kan du behöva anpassa din behandling i samband med diarré och kräkningar.

När bör jag söka vård?

Rådgör med sjukvården om du eller ditt barn har kräkts i mer än 48 timmar. Allvarliga symptom på vätskebrist ska också följas upp av vården, exempelvis mörk urin, yrsel, huvudvärk och stark törst.

Sök vård vid kraftiga magsmärtor, hög feber eller om du känner dig sjuk, trött och svag. Det gäller även kräkningar på morgonen – utom i samband med graviditet, när illamåendet har naturliga förklaringar.

Sök vård akut om du kräks blod eller har hög puls och andningssvårigheter. Vid stel nacke och kraftig huvudvärk ska du också vända dig till en akutmottagning. Spädbarn med plötsliga kräkningar, uppsvälld mage, feber och allmänpåverkan behöver också akutvård.

Kontakta giftinformationscentralen eller en akutmottagning om du misstänker att du har fått i dig ett giftigt ämne.

Vid misstanke om smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid illamående och kräkningar. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt bli hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid besvär och smärta i magen krävs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.