Hälsoångest och hypokondri

Vad är hälsoångest och hur skiljer det sig från hypokondri?

Alla människor oroar sig någon gång över sin hälsa. Ibland finns det tydliga skäl, exempelvis vid plötsliga sjukdomsutbrott på skolor, arbetsplatser eller i samhället. Det gällde inte minst i samband med coronapandemin då alla uppmanades att hålla fysiskt avstånd till andra och exempelvis tvätta händerna oftare än vanligt.

Hälsoångest är något annat än tillfällig oro över en faktisk sjukdomssituation. Grundläggande kännetecken är en överdriven, irrationell oro över sjukdomar som är så stor att den begränsar dig i livet. Som regel kretsar dina tankar kring att du redan har eller kommer att drabbas av allvarliga sjukdomar. Besvären kan påverka såväl ditt psykiska och fysiska mående som beteenden och relationer. Ångest och oro kan även leda till exempelvis stressproblematik, värk, sömnproblem, nedstämdhet eller depression.

Hälsoångest är ett brett begrepp som omfattar flera typer av besvär. Ofta handlar det om en feltolkning av kroppsliga signaler som kan leda till katastroftankar eller en övertygelse om att du är sjuk. Hos vissa personer kan hälsoångest inkludera drag av tvångshandlingar, som att tvätta händerna på ett tvångsmässigt sätt eller lägga mycket tid på att googla symptom som du tycker stämmer överens med dina egna besvär.

Hälsoångest kan ibland inkludera diagnosen hypokondri eller sjukdomsångest, men alla som har hälsoångest uppfyller inte de specifika kriterier som kännetecknar en hypokondriker. Dit hör bland annat utökade svårigheter att ta till sig lugnande besked från läkare.

Symptom på hälsoångest

Hälsoångest ger symptom i form av ångest och oro över att ha eller drabbas av en sjukdom, till exempel cancer eller hjärt-kärlsjukdomar. Din rädsla för sjukdomar innebär som regel att du fokuserar mycket på hur det känns i kroppen och hittar olika tecken på sjukdom – trots att du bara har lindriga symptom eller kanske inte har några fysiska symptom alls.

Hälsoångest kan också leda till undvikande och kontrollbeteenden. Kanske undviker du sjukhus och läkarbesök eller andra miljöer och situationer som ger dig obehagskänslor. Kanske inspekterar du regelbundet din egen kropp och försöker känna efter om något känns fel eller annorlunda. Det är också vanligt att lägga mycket tid på att söka ingående information om olika sjukdomstillstånd. Vissa rådfrågar vården, familj och vänner på ett sätt som kan verka överdrivet för andra.

Både hälsoångest och hypokondri kan utöver tankar, känslor och beteenden även ge fysiska symptom, precis som andra typer av ångest. När kamp-flyktreaktionen i kroppen aktiveras reagerar kroppen automatiskt med exempelvis hjärtklappning, muskelspänningar och svettningar. Det kan du läsa mer om i texten om ångest och oro.

 Vanliga tecken på hälsoångest:

• överdrivet fokus på hur det känns i kroppen – du är extra uppmärksam på förändringar som exempelvis puls, hjärtslag eller värk; du kan också börja feltolka normala kroppsliga reaktioner som olika sjukdomssymptom

• återkommande tankar om sjukdom – du tillbringar mycket tid med att oroa dig över din hälsa och har svårt att släppa tanken på att bli eller vara sjuk

• undvikandebeteenden – du undviker exempelvis situationer, platser, personer eller aktiviteter som utlöser tankar på sjukdom

• säkerhetsbeteenden – du inspekterar kroppen gång på gång, googlar sjukdomssymptom eller söker vård utan uppenbara tecken på sjukdom.

Orsaker till hälsoångest

Det är inte helt klarlagt hur hälsoångest uppstår. Det kan finnas genetiska faktorer som gör dig mer sårbar för ångest generellt. Vissa erfarenheter, till exempel trauma eller långvarig stress, kan göra dig extra känslig för den egna kroppens signaler. Det kan också handla om ett inlärt beteende från exempelvis en förälder som varit särskilt oroad över hälsan.  

Vanliga orsaker till hälsoångest:

• genetisk sårbarhet – vi föds med olika nivåer av sårbarhet för att utveckla psykisk ohälsa, exempelvis hälsoångest, i samband med att vi utsätts för olika stressorer 

• inlärda beteenden – om du har upplevt en rädsla för sjukdomar hos exempelvis föräldrar eller nära anhöriga under barndomen kan det fortsätta att prägla dina egna tankar och beteenden som vuxen

• traumatiska sjukdomsupplevelser – om du själv eller någon i din närhet har drabbats av allvarlig sjukdom kan du utveckla en rädsla för liknande symptom 

• feltolkning av kroppens signaler – vissa utvecklar en inåtvänd och överdriven uppmärksamhet gentemot tillfälliga eller naturliga reaktioner och förändringar i kroppen; då kan hjärtklappning, pulsökning eller exempelvis halsont uppfattas som tecken på allvarlig sjukdom.

• katastroftänk – hälsoångest kan även inkludera överdrivna rädslor som har med effekten av en viss sjukdom att göra samt eventuell vård och möjligheterna att bli frisk och fungerande igen.

Ibland kan hälsoångest vara ett så kallat sekundärt symptom som bottnar i andra psykiska påfrestningar som exempelvis depression eller ångestsyndrom.

Utredning och behandling vid hypokondri

Hälsoångest kan behandlas på olika sätt. Om du enbart upplever att du återkommande är rädd för sjukdomar, men är fysiskt och psykiskt frisk i övrigt, kan kognitiv beteendeterapi vara en effektiv behandlingsform. KBT kan med hjälp av övningar och konkreta strategier steg för steg hjälpa dig att hantera dina orostankar.

Ibland kan hälsoångest vara ett av flera symptom i samband med exempelvis ångestsyndrom eller depression. Då kan du behöva andra typer av behandling. I vissa fall kan det vara aktuellt med en kombination av antidepressiva läkemedel och KBT.

Vad kan jag göra själv?

Vid hälsoångest som påverkar och begränsar ditt liv i hög utsträckning bör du ta hjälp av vården. Om du själv upplever att du har lindriga besvär och inte vill söka vård kan du få viss lindring av generella råd mot mild ångest och oro. Det handlar främst om att ta hand om dina grundläggande behov, det vill säga rutiner som alla människor mår bra av. Dit hör regelbundna sömnvanor, fysisk aktivitet i vardagen, hälsosam kost och psykisk återhämtning.

Det kan vara mycket påfrestande att leva med hälsoångest, så kom ihåg att det finns hjälp att få. Det gäller inte minst om du har för vana att använda undvikanden eller säkerhetsbeteenden för att försöka bli av med din ångest och oro – det kan ha motsatt effekt eftersom de istället stärker din egen uppfattning om att sjukdomstankarna faktiskt är sanna. Då kan din hälsoångest leva kvar och ibland bli ännu starkare.

Hälsoångest kan antingen leda till att du söker alldeles för mycket vård och information kring ett visst tillstånd eller helt undviker vård och fakta. Var uppmärksam på om du gör för mycket av något och försök att hitta en balans.  

Självtest

Är du ständigt oroad över din hälsa eller att drabbas av sjukdomar? Gör vårt självtest för att lära dig mer om hypokondri och ta reda på om du behöver professionell hjälp.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du upplever att du har en hälsoångest som gör det svårt för dig att hantera vardagen. 

Sök vård om du har återkommande bröstsmärtor eller andra smärtor som du är osäker på om de är kopplade till ångest eller kan vara tecken på någonting annat.

Sök vård akut eller ring 112 om du får akuta bröstsmärtor, tryckande eller krampartad smärta eller en obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter. Det gäller även om du har andningsbesvär som inte är övergående.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid hälsoångest. Legitimerad vårdpersonal gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under mötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid behandling av ångestrelaterade besvär kan vi ofta erbjuda uppföljande kontakt med psykolog eller läkare.

Om du bokar ett digitalt möte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under mötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

Vi erbjuder också hälsokontroller som ett alternativ till att upptäcka avvikande värden.