Värmeslag
Granskad av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry
Värmeslag kan uppstå om du har vistats i för stark sol eller för höga temperaturer, ofta i kombination med ett för lågt vätskeintag. Tidiga tecken på värmeslag är orkeslöshet, huvudvärk, yrsel och illamående. Då behöver du svalka kroppen med hjälp av vatten eller blöta handdukar och få i dig vätska. I svåra fall krävs omedelbar sjukhusvård.
Ring 112 om du misstänker att en person har drabbats av värmeslag och har ett försämrat allmäntillstånd – värmeslag kan i svåra fall vara livshotande.
Vad är värmeslag?
Värmeslag eller överhettning betyder att kroppen inte lyckas kyla ner sig själv genom exempelvis svettningar. När du vistas i stark sol eller hetta förlorar kroppen vatten och salt genom svettningar. Om du då inte fyller på med vätska är det lätt att bli uttorkad och du upplever symptom som huvudvärk, illamående och yrsel.
Har du vistats i solen kallas det ofta solsting i dagligt tal. Solsting kan leda till värmeslag, men du kan också få värmeslag utan att vistas i direkt sol. Värme utan tillgång till nedkylning i form av exempelvis fläktar eller svalt vatten i kombination med lågt vätskeintag kan leda till livshotande tillstånd som kännetecknas av hög feber och snabb försämring av livsviktiga funktioner i kroppen. Vid allvarligt värmeslag påverkas flera organ inklusive hjärtat. Då gäller det att agera mycket snabbt för att svalka kroppen, tillföra vätska och undvika att du förlorar medvetandet.
Alla kan drabbas av värmeslag, men små barn, gravida, äldre och personer med vissa kroniska sjukdomstillstånd är särskilt sårbara.
Symptom vid värmeslag
Tidiga tecken på värmeslag kommer plötsligt – illamående, yrsel och huvudvärk är vanliga symptom. Om du inte agerar snabbt för att svalka kroppen vid värmeslag får du mer allvarliga symptom, i vissa fall livshotande. Kroppstemperaturen stiger, hjärtat slår fortare, illamående övergår i kräkningar och yrsel till förvirring eller medvetslöshet.
Vanliga symptom vid värmeslag:
orkeslöshet
huvudvärk
yrsel och ibland förvirring
feber
hög puls
rödflammig hud
stark törst
muntorrhet, torra läppar och torr hud.
Vid grav överhettning visar kroppen tecken på uttorkning och du slutar kissa. Flera organ påverkas akut, exempelvis hjärta, lever och njurar. Du kan få muskelkramper, utslag och uppleva att du fryser trots den höga kroppstemperaturen.
Andra tänkbara förklaringar
Vid infektioner kan både feber, huvudvärk, illamående och orkeslöshet höra till symptombilden. Kristallsjuka kännetecknas av illamående och kraftig yrsel i samband med olika huvudrörelser. Virus som sätter sig på balanssinnet kan också orsaka yrsel och illamående.
Sepsis, som kallas blodförgiftning i dagligt tal, gör dig snabbt allvarligt sjuk. Hjärtat slår fortare, febern stiger, du får frossa och minskad urinproduktion. Många får dessutom kraftig värk i magen eller andra delar av kroppen. Medvetandet kan påverkas och ibland leda till medvetslöshet.
Orsaker till värmeslag
När du utsätts för varma temperaturer eller direkt solljus vidgas blodkärlen i huden och blodcirkulationen påverkas. Du blir rödflammig, varm och kroppen reagerar med att svettas för att kyla ner huden och kroppen. Om du då har för lite vätska i kroppen, som gör att du inte kan svettas tillräckligt mycket för att få en avkylande effekt, stiger din kroppstemperatur.
Faktorer som gör dig särskilt sårbar för värmeslag:
hög ålder – med stigande ålder kan det vara svårare att känna törst; hjärt- eller njursvikt ökar också risken att drabbas
låg ålder – små barn svettas inte på samma sätt som vuxna
graviditet – gravida har en ökad belastning på kroppen och behöver vara extra försiktiga
idrott i värme – du förlorar snabbt vätska om du idrottar i höga temperaturer vilket bland annat orsakar påfrestningar på hjärtat
allvarlig sjukdom – hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar och njursjukdomar ökar risken för värmeslag; det gäller även diabetes och demenssjukdomar
vissa läkemedel – vätskedrivande läkemedel kan påverka både vätskebalans och saltbalans i kroppen
funktionsnedsättningar – fysisk och psykisk funktionsnedsättning kan göra det svårt att uppfatta tidiga tecken på uttorkning och minska möjligheterna att själv välja svalka, skugga och kompensera med vätskeintag.
Behandling vid värmeslag
Om du drabbas av värmeslag behöver kroppen kylas ner och få vätska för att motverka uttorkning.
Vid gravt värmeslag behöver du vård snabbt. Utöver nedkylning är det vanligt att behöva dropp, det vill säga vätska som bland annat innehåller salter direkt i blodet. I allvarliga fall krävs intensivvård.
Vad kan jag göra själv?
Ring alltid 112 om du misstänker att någon har drabbats av värmeslag – det kan vara ett livshotande tillstånd som kräver vård omedelbart.
Akuta åtgärder vid misstänkt värmeslag:
flytta personen – se till att personen kan vila i skuggan eller på en svalare plats
svalka kroppen – använd fuktiga handdukar, blöta kläder eller spraya med vatten, inte iskallt men svalt
erbjud vatten – försök om möjligt att få personen att dricka något svalt, men undvik alltid alkohol och koffein.
Du kan själv förebygga värmeslag genom att undvika överhettning och försöka hålla kroppen sval. Det är särskilt viktigt när det gäller äldre personer, små barn och personer med vissa sjukdomstillstånd. Använd inte febernedsättande läkemedel – de har ingen effekt vid värmeslag och kan i värsta fall skada inre organ.
Så här minskar du risken för värmeslag:
undvik solen mitt på dagen – vistas inte i solen under de varmaste timmarna på dagen, placera dig i skuggan eller i ett svalt rum inomhus
skydda dig mot solen – använd keps eller helst solhatt som täcker öronen, ljusa och heltäckande kläder i luftiga naturmaterial skyddar även kroppen mot solen
fyll på med vätska – drick ordentligt under dagen för att undvik uttorkning, ibland kan vätskeersättning vara ett bra alternativ
svalka kroppen – svalkande bad, en sval dusch eller blöta handdukar kan underlätta
undvik fysisk ansträngning – vid höga temperaturer bör du inte anstränga dig fysiskt eller motionera eftersom det kan vara påfrestningar för kroppen
var uppmärksam på ditt allmäntillstånd – huvudvärk, illamående, orkeslöshet och ovanligt små mängder urin kan vara tidiga tecken på överhettning och värmeslag.
Om du har drabbats av värmeslag är det viktigast att svalka kroppen och fylla på med vätska. Vila på en sval plats tills alla symptom försvinner för att ge kroppen chans till återhämtning efter värmeslag.
När bör jag söka vård?
Sök vård omedelbart om du misstänker att du själv eller någon i din närhet har drabbats av värmeslag. Dit hör plötsligt illamående och kräkningar, yrsel och förvirring samt hög feber efter vistelse i stark sol eller varma temperaturer. Var särskilt uppmärksam på symptom hos äldre personer och små barn som kräks eller slutar kissa.
Ring 112 vid akuta symptom som medvetandepåverkan och hög feber.
Så kan Kry hjälpa till
Vid allvarliga tecken på värmeslag ska du ringa 112 och invänta ambulans.
Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid värmeslag. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Då kan vi avgöra om du behöver behandling eller bli hänvisad till vidare vård.
Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.
Hitta en mottagning
Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.
Vanliga frågor om värmeslag
- Innehållet har granskats av:
- Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry