Eksem

Vad är eksem?

Eksem är en hudreaktion som är särskilt vanlig hos barn, men besvären förekommer i alla åldrar. Ungefär 20 procent av befolkningen har eksem. De kan uppstå till följd av en mängd olika faktorer, se olika ut och sitta på olika delar av kroppen. De kan vara allergiska eller icke-allergiska, tillfälliga eller återkommande. Eksem orsakar ofta klåda på kroppen, men smittar inte.

Gemensamt för alla eksem är att hudens översta lager är känsligare än normalt och har skadats av exempelvis uttorkning eller allergiframkallande ämnen. Det innebär att hudens naturliga skyddsbarriär är försvagad och därför inte lika motståndskraftig mot exempelvis infektioner.

Symptom vid eksem

Eksem kan sitta var som helst på kroppen, till exempel på händer, fötter och i böjveck. De kännetecknas av röd och torr hud som kan fjälla och klia. Ibland bildas små knottror eller blåsor som kan vätska sig och bilda sårskorpor. Om du kliar på dina eksem kan du få små sår som blöder. Eksem kan även orsaka sprickor i huden.

Vanliga eksem och typiska symptom:

• atopiskt eksem – knottriga, fjällande och kliande utslag som är vanligast hos små barn, kallas ofta även böjveckseksem eller barneksem; atopiska eksem hos vuxna sitter ofta runt ögonen, på händerna och i hudveck

• kontakteksem – röd och kliande hud med vätskefyllda blåsor som ofta beror på en allergisk reaktion vid kontakt med exempelvis nickel eller latex

• handeksem – röd och kliande hud som ofta är en följd av att huden skadats av exempelvis vatten eller kyla, eksem på händer är vanligast hos kvinnor

• ögonlockseksem – eksem på ögonlock eller runt ögonen brukar kännetecknas av symptom som kliande och svullna ögonlock med torr och röd hud runt ögonen

• pomfolyx eller dyshidrotiskt eksem – återkommande besvär med vätskefyllda blåsor och ibland röd hud på händerna eller fötterna, kan förekomma samtidigt som handeksem

• soleksem – röda utslag och ibland blåsor som ofta kliar, beror på en känslighet mot solens UV-strålning som orsakar solskador.

• mynteksem – röda, kliande och fjällande fläckar stora som mynt, sitter ofta på armarna eller benen och är vanligast hos män över 50 år, kallas även nummulärt eksem

• underbenseksem – kliande och lätt fjällande utslag som är vanligast hos äldre personer i samband med åderbråck och bensår, kallas även hypostatiskt eksem.

Eksem kan även förekomma i exempelvis örat, hörselgången eller underlivet – då krävs ofta receptbelagda läkemedel.

Mjälleksem eller seborroiskt eksem orsakas av svamp och ger röd, torr hud som fjällar och ibland kan klia. Det här är eksem som ofta sitter vid talgkörtlarna i hårbotten eller kring öronen, i ögonbrynen och på bröstet. Skorv är en sorts mjälleksem hos spädbarn som också brukar sitta i hårbotten och kännetecknas av röd och torr hud med gulbruna, feta fjäll som ibland kan klia.

Andra tänkbara förklaringar

Röda, kliande utslag beror inte alltid på eksem utan kan även orsakas av exempelvis medaljongsjuka, skabb, födelsemärken, svampinfektioner eller läkemedel. Andra förklaringar kan vara nässelutslag, värmeutslag, stressutslag, höstblåsor eller psoriasis.

Ibland kan allvarliga sjukdomar ligga bakom hudreaktionen.

Orsaker till eksem

Eksem är en inflammation i huden som ofta beror på att hudens naturliga skyddsbarriär av fukt och fett är försvagad eller har blivit skadad av uttorkning. Du kan även få eksem om huden utsätts för irriterande ämnen, till exempel starka rengöringsmedel, eller om du är allergisk mot exempelvis nickel eller latex.

Miljöfaktorer kan skapa en större sårbarhet för eksem och även genetiska faktorer spelar in. Eksem är ofta ett ärftligt hudbesvär – risken att få eksem ökar om nära släktingar är atopiker eller har andra besvär med eksem. 

Faktorer som kan orsaka eller förvärra eksem:

• vatten

• kemikalier

• allergiframkallande ämnen som nickel, krom, latex, gummi eller kolofonium som bland annat finns i tejp och plåster

• kyla eller torrt klimat

• stress och sömnproblem

• infektioner och olika sjukdomar.

Utredning och behandling

Eksem behandlas genom att dämpa inflammationen och göra huden hel och elastisk igen. Först och främst gäller det att undvika uttorkande och allergiframkallande ämnen som kan förvärra inflammationen. Huden behöver hållas torr och behandlas med mjukgörande salva, ofta i kombination med salva som innehåller kortison.

Vid svåra eksem kan du behöva göra en allergiutredning med blodprover och så kallat lapptest som fastställer orsaken till dina besvär. Infekterade eksem kan ibland behöva analyseras med hjälp av odling. Olika typer av eksem kräver olika behandling – du kan få läkemedel på recept och vissa besvär kan lindras med hjälp av ljusbehandling.

Vad kan jag göra själv?

Om du har besvär med eksem kan du ofta lindra symptomen genom att smörja in huden med mjukgörande salva. När huden får fukt blir den mer elastisk och skadas inte lika lätt. Om du är allergisk ska du försöka undvika ämnen och situationer som orsakar en allergisk reaktion.

På apotek finns receptfri kortisonsalva som kan lindra klåda och dämpa inflammationen. Tänk på att kortison inte bör användas av barn under två år utan läkares rekommendation. Läker inte dina eksem bör du kontakta sjukvården.

Så här kan du lindra dina besvär:

• smörj in huden regelbundet – mjukgörande salva skyddar känslig hy

• duscha och bada inte för ofta – vatten torkar ut huden

• försök att inte klia – det förvärrar besvären och vid sårbildning kan bakterier orsaka en infektion

• undvik vanlig tvål – använd gärna hudolja vid dusch och bad

• välj skonsam rengöring – använd oparfymerade tvättmedel och undvik sköljmedel

• diska med diskhandskar – då skyddar du händerna från både vatten och diskmedel, du bör däremot undvika latex och plaster som kan orsaka eksem

• bär hudvänliga material närmast kroppen – ylle och syntet irriterar mer än exempelvis bomull, silke och bambu

• sänk värmen och sov gärna i ett svalt rum – uppvärmning inomhus under vintern minskar luftfuktigheten och kan förvärra besvären

• använd bomullsvantar på natten – då håller du händerna torra, mjuka och kliar inte på samma sätt.

För att undvika soleksem är det viktigt att du skyddar dig mot solen, inte minst tidigt på våren när det är lätt att underskatta risken att bli bränd i solen. Använd solskyddsfaktor och gärna även kläder som ger ett ännu bättre skydd mot solens ultravioletta strålar.

Självtest vid eksem

I vårt enkla självtest om eksem kan du svara på några vanliga frågor som visar om du kan behöva hjälp av sjukvården. Det är inte ett diagnostiskt test utan bara en vägledning inför vidare vårdkontakt.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har stora besvär med eksem och receptfri kortisonsalva inte hjälper. Du bör även söka vård om du har vätskande eksem, eksem som sprider sig eller börjar se annorlunda ut. Det gäller även eksem som luktar illa.

Sök vård direkt om du får eksem som blossar upp plötsligt, till exempel i samband med en infektion.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp med eksem. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.