Hosta

Allmänt om hosta

Hosta är ett mycket vanligt besvär. Hostreflexen är kroppens naturliga försvar för att hålla luftvägarna fria – hosta hjälper dig att transportera bort exempelvis slem i samband med en infektion. Din hostreflex aktiveras också om du sätter i halsen eller om du andas in något som försvårar andningen.

Ofta handlar det om så kallad akut hosta i samband med olika luftvägsinfektioner. Förkylningar är den allra vanligaste orsaken till hosta. Om hostan beror på att något har fastnat i luftvägarna kallas hostan för urakut. Kronisk hosta drabbar ungefär var tionde person i Sverige och kan vara ett symptom vid astma, KOL och olika sjukdomstillstånd. Då är inte så kallad rökhosta inräknad, som är ett vanligt besvär vid rökning.

 Tre olika typer av hosta:

• akut hosta – den vanligaste sortens hosta som brukar hålla i sig i upp till tre veckor och ofta beror på en infektion

• urakut hosta – plötslig hosta och andningsbesvär som oftast orsakas av något som fastnat i luftvägarna

• kronisk hosta – hosta som pågår längre än åtta veckor och ofta är ett av flera symptom vid långvariga eller kroniska sjukdomstillstånd.

Symptom vid hosta

Hosta delas upp i torrhosta och slemhosta – vid tillfälliga luftvägsinfektioner är det vanligt att ha en kombination av båda. Om du har varit sjuk några dagar kan torrhostan övergå i slemhosta innan du blir frisk. Slemhosta är vanligt vid långvariga infektioner och kroniska lungsjukdomar som astma och KOL.

När du har hosta är det vanligt att även ha andra besvär, exempelvis snuva och halsont. Feber, svullna halsmandlar som gör det svårt att svälja och svullna lymfkörtlar på halsen är vanliga symptom i samband med exempelvis virusinfektioner.

Din hosta blir ofta mer intensiv på natten. När du ligger ner arbetar inte lungorna som vanligt och luftvägarna kan bli torra eller blockeras av slem. Fysisk ansträngning brukar också förvärra hostan.

I samband med virus och bakteriella infektioner finns hostan ofta kvar under flera veckor, trots att övriga sjukdomssymptom har gått över. Då beror långvarig hosta på att slemhinnorna fortfarande är känsliga och behöver tid att återhämta sig.

Orsaker till hosta

Hosta är en skyddsreflex som beror på att något orsakar irritation i luftvägarnas slemhinnor. Det är nerverna i slemhinnorna som skickar signaler till hjärnan som i sin tur talar om för musklerna i magen och bröstkorgen att hosta, för att på så sätt skydda de nedre luftvägarna.

Hostreflexen reagerar direkt om något fastnar i luftstrupen eller om du andas in till exempel rök eller damm. Om hostan är ett sjukdomssymptom handlar det ofta om tillfälliga virusinfektioner i luftvägarna. Bakteriella infektioner kan också leda till hosta och hosta kan även vara ett symptom vid allvarliga eller långvariga sjukdomstillstånd.

Vanliga orsaker till hosta:

• Infektioner – Hosta beror ofta på virusinfektioner som exempelvis förkylning, influensa och bronkit. De orsakas bland annat av så kallat rhinovirus, influensavirus och coronavirus. RS-virus ger ofta besvär hos barn och kan ibland leda till krupp. Du kan få antingen lindrig eller svår hosta som är torr eller slemmig. Bihåleinflammation kan också leda till hosta eftersom slem från näsan och bihålorna kan rinna ner i halsen. Hosta är även ett av flera symptom vid lunginflammation, som kan orsakas av såväl virus som bakterier och ge både torrhosta och slemhosta. Kikhosta kännetecknas av långvarig rethosta och hostattacker med kikningar.

• Astma och KOL – Slemhosta och andningsbesvär är vanliga symptom vid både astma och KOL. Ofta bildas mer slem i luftrören eftersom slemhinnan blir inflammerad och förtjockad. Vid astma förekommer även torr och hackig hosta, särskilt om astman inte behandlas på rätt sätt.

• Rökning – Rök irriterar luftvägarna och eftersom flimmerhåren är skadade blir det svårare att rensa bort det som orsakar irritation. Det är särskilt vanligt med slemhosta på morgonen, så kallad rökhosta.

• Överkänslighet i luftvägarna – Överkänsliga slemhinnor i luftvägarna och näsan reagerar särskilt starkt på exempelvis damm, rök, kemikalier och starka dofter. Det kan leda till torrhosta som ofta förväxlas med astma eller allergi.

• Refluxsjukdom – Gastoesofageal relfuxsjukdom (GERD) ger hosta som orsakas av halsbränna eller sura uppstötningar. Sjukdomen beror på en funktionsstörning i slutmuskeln mellan magsäck och matstrupe.

• Läkemedel –Torrhosta kan ibland orsakas av läkemedel, särskilt om de används under lång tid. Det gäller exempelvis läkemedel mot högt blodtryck och hjärtsvikt.

Ibland kan hosta vara ett av flera symptom vid allvarliga luftvägssjukdomar, lungsjukdomar och andra sjukdomstillstånd i exempelvis hjärtat.

Utredning och behandling vid hosta

Vid svår hosta eller hosta i kombination med feber som inte vill ge med sig kan du behöva göra en läkarundersökning. Ibland krävs provtagning och lungröntgen för att avgöra vad som orsakat din hosta. Vid långvarig hosta kan det finnas anledning att göra odlingar eller så kallad bronkoskopi. Om din hosta tyder på astma eller KOL testas lungfunktionen genom spirometri.

Behandlingen varierar beroende på vad som orsakat din hosta. Om det är en virusinfektion som ligger bakom besvären krävs det som regel ingen behandling av varken torrhosta, rethosta eller slemhosta. Hostan läker av sig själv. Om det är en bakteriell infektion som orsakar din hosta kan du behöva behandling med antibiotika. Läkemedel i inhalationsform kan lindra besvär i samband med vissa infektioner.

Vad kan jag göra själv?

Om du har hosta kan du lindra besvären genom att dricka mycket och sova i högläge så att luftvägarna inte blockeras av slem. Fysisk ansträngning brukar förvärra hostan, så därför är det bra att ta det lugnt. Har du feber är det viktigt att vila så att kroppen får återhämta sig.

Så här kan du lindra din hosta:

• drick ordentligt – både kall och varm vätska har en slemlösande effekt som dämpar rethosta och gör att slem blir lättare att hosta upp

• halvsitt istället för att ligga – om du höjer upp huvudändan av sängen eller lägger extra kuddar bakom ryggen blir det lättare att andas eftersom luftvägarna inte blockeras av slem

• avstå från motion – hosta brukar förvärras vid ansträngning

• undvik rök och ämnen som irriterar luftvägarna – rök, damm och andra irriterande ämnen kan både orsaka och förvärra hosta.

På apotek finns receptfria läkemedel som kan lindra symptomen vid hosta. Vissa upplever att hostmedicin kan lindra nattlig rethosta, men det finns inga studier som visar någon tydlig effekt. Hosta ska inte dämpas i onödan eftersom hostan hjälper kroppen att transportera bort slem och minskar risken för ytterligare infektioner.

Om din hosta beror på halsbränna finns receptfria läkemedel på apotek som kan lindra dina besvär. Vid astma eller andra bakomliggande sjukdomar är det viktigt att du använder dina läkemedel enligt ordination.

Tänk på att hosta ibland kan vara tecken på smittsamma bakterier eller virus. Vid misstanke om exempelvis influensa eller covid-19 är det viktigt att undvika smittspridning – tvätta händerna ofta och håll fysiskt avstånd till andra både inomhus och utomhus.

När bör jag söka vård?

Om du har långvarig hosta som inte är ett symptom vid en vanlig virusinfektion bör du kontakta vården. Vid tecken på kikhosta – långvarig hosta, hostattacker eller kikningar – bör du också söka vård. Det gäller även om du hostar blod.

Har du både hosta och hög feber i mer än några dygn bör du söka vård. Sök vård direkt om du snabbt blir sämre i samband med hosta och får andningsbesvär, hög feber eller frossa.

Uppsök en akutmottagning eller kontakta 112 om du eller någon i din närhet har svårt att andas eller upplever ett tryck över bröstet.

Vid misstanke om smittsam luftvägsinfektion, till exempel coronavirus eller influensa, är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid hosta. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Ibland krävs en fysisk undersökning på någon av våra vårdcentraler.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.