Diabetes typ 2

Vad är diabetes typ 2?

Diabetes heter diabetes mellitus på läkarspråk. Det är ett samlingsnamn som inkluderar flera olika typer av diabetestillstånd, bland annat diabetes typ 1 och 2. Diabetes typ 2 är vanligast – 90 procent av alla diabetiker i Sverige har typ 2. Dessutom finns ett stort mörkertal eftersom symptomen inte alltid är tydliga den första tiden. Den höga blodsockernivån upptäcks ofta i samband med hälsokontroller eller andra läkarbesök.

Diabetes typ 2 har blivit en folksjukdom. Sjukdomen är vanligast hos vuxna och risken att drabbas ökar med stigande ålder. Tidigare kallades typ 2-diabetes för åldersdiabetes i dagligt tal. De flesta får fortfarande diagnosen efter 40 års ålder, men även yngre vuxna, tonåringar och barn kan drabbas. Diabetes typ 2 är ofta kopplad till övervikt eller fetma, mindre hälsosamma matvanor och för lite fysisk aktivitet. Ärftlighet är också en väsentlig riskfaktor.

Alla former av diabetes kännetecknas av en långvarigt förhöjd sockernivå i blodet. Det kallas för hyperglykemi. Blodsockernivån regleras av insulin, ett livsviktigt hormon som produceras i bukspottkörteln. När du har högt blodsocker svarar kroppen i normala fall med att utsöndra insulin för att sänka blodsockernivån. Vid diabetes typ 2 är insulinproduktionen för låg eller också har cellerna förlorat sin insulinkänslighet, så att det insulin som faktiskt produceras inte kan tas upp av kroppen i tillräckligt stora mängder. Då stiger blodsockernivån till alltför höga nivåer vilket på sikt medför allvarliga hälsorisker.

Obehandlad eller dåligt behandlad diabetes typ 2 leder ofta till försämrad blodcirkulation, åderförfettning och skador i blodkärlen som i sin tur kan orsaka exempelvis njurskador, hjärt-kärlsjukdomar och synpåverkan.

Det finns flera sätt att normalisera blodsockervärdet. I vissa fall räcker det att lägga om kosten och vara mer fysiskt aktiv – om du har ett normalt BMI kan kroppen ibland klara sig på en låg insulinproduktion och fysisk aktivitet minskar risken för så kallad insulinresistens. Men för de flesta med diabetes typ 2 krävs utöver livsstilsförändringar även läkemedelsbehandling för att hålla blodsockret på en hälsosam nivå.

Symptom vid diabetes typ 2

Diabetes typ 2 ger oftast diffusa symptom till en början eftersom långvarigt högt blodsocker brukar utvecklas under en längre tidsperiod. Därför kan sjukdomen vara svår att upptäcka. Tidiga tecken på diabetes typ 2 är ofta trötthet och kraftlöshet i kombination med ökad törst och ett behov av att behöva kissa mer och oftare än vanligt.

Vid diabetes typ 2 kan du även uppleva så kallad dimsyn, det vill säga att du ser suddigt.
Höga blodsockervärden förändrar även pH-värdet i slemhinnan som ger en ökad risk för svamp och bakterieinfektioner – därför kan klåda och svamp i underlivet vara ytterligare symptom på diabetes typ 2.

Vanliga symptom vid diabetes typ 2:

• trötthet och kraftlöshet, både mental och kroppslig

• ökad törst

• ökad urinmängd och behov att kissa oftare

• synförändringar, ofta i form av dimsyn

• återkommande svamp i underlivet

• kramp, främst i vaderna

• ibland domningar i händerna och fötterna.

Obehandlad eller dåligt behandlad diabetes typ 2 kan på sikt leda till allvarliga komplikationer med svårare och tydligare symptom. Långvarigt höga blodsockernivåer orsakar bland annat sämre blodcirkulation vilket ökar risken för exempelvis erektil dysfunktion, blodpropp och stroke. Det finns också en förhöjd risk för exempelvis njursvikt och olika cancersjukdomar. Typ 2-diabetes kan även innebära en ökad sårbarhet för bland annat depression.

Andra tänkbara förklaringar

Tillfälligt förhöjda blodsockervärden kan ibland bero på allvarliga infektioner och sjukdomstillstånd. Läkemedelsbehandling med exempelvis kortison eller blodfettssänkande läkemedel kan också tillfälligt göra att din glukosnivå i blodet stiger. Vid graviditetsdiabetes, som drabbar ungefär 4 procent av alla gravida, återfår de flesta sina normala blodsockervärden efter barnets födsel.

Blodsockervärden som är lätt förhöjda över lång tid kan vara så kallad prediabetes, ett förstadium till diabetes som sällan ger några symptom. Besvären är ofta kopplade till övervikt och låg aktivitetsnivå.

I vissa fall kan diabetes typ 2 förväxlas med andra former av diabetes. Vid typ 1, som innebär att kroppen inte längre kan producera något insulin alls, är sjukdomsförloppet ofta både snabbare och tydligare. Utöver stark törst och ökad urinmängd kännetecknas typ 1-diabetes som regel av en mycket påtaglig kraftlöshet och ibland snabb, ofrivillig viktnedgång.

LADA, Latent Autoimmune Diabetes in Adults, är en form av typ 1-diabetes som utvecklas långsamt. Därför kan den ibland misstas för diabetes typ 2. MODY, Maturity Onset Diabetes of the Young, är en annan form av diabetes som ofta uppstår före 25 års ålder. I vissa fall kan även MODY utvecklas långsamt och därför förväxlas med typ 2-diabetes.

Ökad törst och större mängder urin kan ibland bero på antingen vätskebrist eller ett för högt intag av vätska. Trötthet och kraftlöshet kan ha många förklaringar, bland annat utmattningssyndrom och depression. Om du ser suddigt kan det finnas förklaringar som exempelvis synnedsättning, gråstarr eller glaukom i ögat.

Orsaker till diabetes typ 2

Diabetes typ 2 kännetecknas av långvarigt förhöjda blodsockervärden, så kallad hyperglykemi. Högt blodsocker betyder att du har ett överskott av glukos i blodet. Det påverkar bland annat nerver, blodkärl och viktiga funktioner i olika organ. Typ 2-diabetes är en del av det så kallade metabola syndromet – ett samlingsnamn som innebär en ökad risk för vällevnadssjukdomar med insulinresistens, övervikt, högt blodtryck och höga blodfetter.

Sjukdomen beror antingen på att bukspottkörteln producerar för lite insulin eller att cellerna inte längre har förmåga att ta upp det insulin som finns. Det senare kallas för insulinresistens – en nedsatt känslighet för insulin. I många fall orsakas diabetes typ 2 först av insulinresistens och så småningom även av nedsatt insulinproduktion.

Diabetes typ 2 har flera kända riskfaktorer – det finns sällan en enskild orsak till besvären. Sjukdomen har tydliga genetiska kopplingar, men det är ofta livsstilsfaktorer som avgör om och varför olika personer drabbas av diabetes typ 2. Övervikt och fetma till följd av ohälsosamma matvanor eller för lite fysisk aktivitet är den vanligaste förklaringen. Ju äldre du blir, desto mer sårbar blir du för typ 2-diabetes.

Riskfaktorer som gör dig mer sårbar för diabetes typ 2:

• övervikt och fetma – vid övervikt behöver kroppen producera större mängder insulin för att sänka blodsockernivåerna, hos vissa kan bukspottkörteln kompensera med en ökad insulinproduktion men hos diabetiker blir insulinresistensen för hög och produktionen av insulin för låg för att täcka kroppens behov

• för lite fysisk aktivitet – ett stillasittande liv kan leda till insulinresistens som innebär att kroppen inte kan tillgodogöra sig det insulin som faktiskt produceras

• ohälsosamma kostvanor – för mycket fett, snabba kolhydrater liksom socker i mat och dryck kan också bidra till insulinresistens

• rökning och snusning – nikotin bidrar till försämrad insulinkänslighet som ökar risken för diabetes typ 2, rökning gör dig dessutom än mer sårbar för hjärt-kärlsjukdomar

• ärftlighet – om du har en nära släkting med diabetes typ 2 ökar risken att drabbas av sjukdomen, övervikt hos föräldrarna liksom mindre hälsosamma kost- och motionsvanor innebär också en ökad sårbarhet för typ 2-diabetes hos barn

• hög ålder – risken att drabbas ökar med stigande ålder, kroppen blir successivt mindre känslig för insulin och insulinproduktionen kan sjunka

• prediabetes – många har lätt förhöjda blodsockervärden som över tid stiger och utvecklas till diabetes typ 2, ändrade levnadsvanor kan bromsa sjukdomsförloppet

• graviditetsdiabetes – insulinresistensen ökar ofta under en graviditet, bukspottkörteln svarar i de flesta fall med en ökad insulinproduktion men om kroppen inte kan producera eller frigöra tillräckligt mycket insulin kan du tillfälligt utveckla diabetes typ 2 vilket medför en förhöjd risk att drabbas av sjukdomen senare i livet.

Det finns flera andra faktorer som också gör dig mer sårbar för diabetes typ 2. Dit hör bland annat låg födelsevikt, sömnproblem, PCOS (polycistiskt ovariesyndrom), hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt och hjärtinfarkt.

Diabetes typ 2 hos barn

Diabetes typ 2 var tidigare mycket ovanligt hos barn och tonåringar, men på senare år har det blivit en något vanligare diagnos. Det beror ofta på övervikt till följd av av mindre hälsosamma matvanor och för lite fysisk aktivitet i vardagen.

Ärftlighet ger en ökad sårbarhet för diabetes typ 2. Om den biologiska mamman drabbats av diabetes under graviditeten eller om en förälder får sjukdomen i tidig medelålder finns det också en ärftligt förhöjd risk för barnet att utveckla typ 2-diabetes.

Utredning och behandling

Eftersom diabetes typ 2 som regel utvecklas över lång tid med diffusa symptom behöver du alltid hjälp av sjukvården för att fastställa en diagnos. Många vet inte om att blodsockernivåerna ligger ohälsosamt högt – det blir ofta tydligt vid en vanlig hälsokontroll eller om du lämnar blodprov i samband med andra läkarundersökningar. Om du själv misstänker att du har diabetes bör du vända dig till sjukvården för utredning och eventuell behandling.

Det är viktigt att identifiera diabetes typ 2 så tidigt som möjligt för att minska risken för allvarliga följdsjukdomar. Tidig behandling som stabiliserar och sänker blodsockernivåerna gör dig mindre sårbar för komplikationer. Obehandlad diabetes typ 2 kan bland annat leda till sämre blodcirkulation, nedsatt funktion i olika organ och hjärt-kärlsjukdomar. I vissa fall kan besvären bli direkt livshotande.

Vid misstänkt typ 2-diabetes behöver du bland annat kontrollera blodtrycket, lämna urinprov och blodprov. För att ställa en diagnos mäts både så kallat fasteblodsocker och långtidssocker.

Vid konstaterad diabetes typ 2 krävs i de flesta fall genomgående livsstilsförändringar i form av regelbunden fysisk aktivitet och förändrad kosthållning. Du kan som regel få hjälp av både fysioterapeut och dietist för att lägga om dina levnadsvanor.

Om du ligger på ett normalt BMI, väljer näringsrik kost och motionerar regelbundet har kroppen lättare att tillgodogöra sig det insulin som produceras. Då kan du ibland klara dig en längre period utan tillskott av läkemedel. Med tiden behöver de allra flesta även läkemedelsbehandling, antingen i form av blodsockerreglerande tabletter, injektioner eller insulininjektioner. I vissa fall kan du även behöva exempelvis blodtryckssänkande läkemedel.

En diabetesdiagnos innebär att du behöver ha regelbunden kontakt med sjukvården för att kontrollera bland annat blodsocker, blodtryck, och njurfunktion. Känseln i fötterna brukar också kontrolleras och så kallat ögonbottenfoto visar om ögonen har påverkats av din diabetes. Vid försämrade värden är det viktigt att justera behandlingen för att förebygga exempelvis njurskador och hjärt-kärlsjukdomar.

Vad kan jag själv göra?

En diabetesdiagnos förändrar livet och kan kännas svår att hantera. När du lär dig hur mat, dryck, motion och exempelvis infektioner påverkar just dina blodsockervärden blir sjukdomen både lättare att förstå och kontrollera.

Försök att gå ner i vikt om du väger för mycket och skapa utrymme för mer fysisk aktivitet. För att må bra bör du välja mat och dryck som ger en jämnare glukosnivå i blodet. Du behöver kontrollera din blodsockernivå regelbundet, ofta genom ett stick i fingret och en blodsockermätare. I vissa fall kan du mäta blodsockret med hjälp av en sensor på armen som är kopplad till en app i din mobiltelefon eller digital mätare.

Om du använder blodsockerreglerande tabletter eller behöver insulininjektioner är det viktigt att du alltid tar dina läkemedel enligt ordination. Om du har stora svängningar i dina blodsockernivåer bör du även vara förberedd på eventuella blodsockerfall. Ta för vana att ha med dig något som kan höja blodsockernivån snabbt exempelvis druvsocker, frukt eller något sött att dricka..

Det är viktigt att du regelbundet håller kontakt med läkare och diabetessjuksköterska. Då får du bättre kontroll på din diabetes och hur dina värden ligger över tid. Behandlingen behöver ofta justeras i samråd med sjukvården.

Så här kan du lindra dina besvär vid diabetes typ 2:

• undvik övervikt och fetma – övervikt gör att kroppen måste producera mer insulin för att kunna sänka blodsockernivån, vid normalvikt kan kroppen ibland klara sig på en lägre insulinproduktion

• tänk på vad du äter – begränsa intaget av mat och dryck med hög fetthalt, högt sockerinnehåll och snabba kolhydrater; vid diabetes typ 2 är det bra om din kost inkluderar exempelvis fullkorn, grönsaker, fisk och baljväxter

• ät gärna på regelbundna tider – försök att äta frukost, lunch, middag och mellanmål, då blir det lättare att hålla en jämn blodsockernivå under dagen

• var fysiskt aktiv – en halvtimmes vardagsmotion kan göra stor skillnad, fysisk aktivitet minskar din insulinresistens

• sluta röka och snusa – nikotin ökar också risken för insulinresistens, vid rökning försämras dessutom bland annat blodcirkulationen och du blir än mer sårbar för hjärt-kärlsjukdomar

• var försiktig med alkohol – alkohol påverkar blodsockernivån på ett sätt som kan vara svårt att förutse och det blir svårare att upptäcka blodsockersvängningar

• sköt om dina fötter – diabetes försämrar blodcirkulationen och kroppens förmåga till sårläkning

• ta hand om tänderna – god munhygien är extra viktigt i samband med diabetes eftersom det finns en ökad risk att drabbas av karies och tandlossning

• gå alltid på dina uppföljningskontroller – tidig upptäckt av exempelvis synförändringar eller stigande blodtryck minskar risken för komplikationer.

Vad är prediabetes och hur påverkar det risken?

Om du inte har fått diagnosen diabetes typ 2 men tror att du ligger i riskzonen, har prediabetes eller vet att sjukdomen finns i familjen kan du själv minska risken för sjukdomsutveckling. Du blir mindre sårbar för typ 2-diabetes om du bryter ohälsosamma mönster som rör exempelvis mat, dryck och för mycket stillasittande. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam på övervikt och fetma.

Så här blir du mindre sårbar för diabetes typ 2:

• försök att gå ner i vikt om du har ett högt BMI, det gäller särskilt bukfetma

• välj hälsosam kost

• prioritera fysisk aktivitet

• sluta röka och snusa

• begränsa användningen av alkohol

• gör regelbundna hälsokontroller för att upptäcka eventuella besvär tidigt.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du känner dig trött eller kraftlös och samtidigt har ett behov av att dricka och kissa mer än du brukar.

Sök vård om du har fått diagnosen diabetes typ 2 och drabbas av stora blodsockersvängningar, exempelvis i samband med infektioner. Sök vård akut vid diabetes som orsakar särskilt höga eller låga blodsockervärden med symptom som illamående, skakningar, svettningar, förvirring eller medvetandepåverkan.

Ring 112 om någon i din närhet visar tecken på kraftig allmänpåverkan, förvirring eller blir medvetslös.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan alltid vända dig till oss på Kry för att få råd. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. För diagnos och behandling av diabetes typ 2 krävs ett fysiskt vårdmöte med kontinuerlig uppföljning på någon av våra vårdcentraler.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.