Hjärtklappning

Allmänt om hjärtklappning

Hjärtat är en muskel som har till uppgift att genom rytmiska sammandragningar pumpa runt blodet i kroppen. En normal puls, som mäter dina hjärtslag, brukar ligga på 60-80 slag per minut vid vila. Barn har högre puls – hos barn under ett år kan hjärtat slå 160 slag per minut och upp till tioårsåldern kan pulsen ligga på upp till 110 slag per minut i vila.

Hjärtklappning är vanligt hos både vuxna och barn – det kallas för palpitationer på läkarspråk. Forskning visar att hjärtat som regel slår extraslag varje dag. Vid hjärtklappning kan hjärtfrekvensen i allvarliga fall närma sig 200 slag per minut hos vuxna.

Symptom vid hjärtklappning

Hjärtklappning betyder att hjärtat slår extra fort. Vissa beskriver det som hjärtrusning, medan andra upplever att hjärtat slår ovanligt hårt eller har oregelbundna hjärtslag.

Ibland kan det kännas som ett dubbelslag och att ditt hjärta sedan hoppar till – då har ett extraslag kommit tätt inpå det förra vilket leder till ett kort uppehåll som fyller ditt hjärta med blod. Då kan nästa hjärtslag kännas kraftigare.

Andra symptom i samband med hjärtklappning:

• ångest och oro

• snabb andning och andfåddhet

• trötthet

• bröstsmärtor

• yrsel och svimningskänslor

• svettningar

• domningskänslor i kroppen.

Orsaker till hjärtklappning

Hjärtklappning kan bero på många olika saker och variera från helt ofarliga till allvarliga tillstånd.

Ibland är orsakerna uppenbara och helt naturliga, som vid fysisk ansträngning. Ångest, oro och stress är andra mycket vanliga förklaringar till hjärtklappning. Då handlar det om ökad adrenalinutsöndring och förhöjd puls som gör att hjärtat slår snabbt – utan att det är något fel på hjärtat eller farligt för kroppen. Stark ångest eller panikattacker kan också orsaka, eller utlösas av, hjärtklappning.

Kvinnor kan besväras av hjärtklappning i samband med hormonförändringar, till exempel om du är gravid eller går igenom klimakteriet.

I vissa fall beror snabba hjärtslag på feber, smärta eller infektioner som lunginflammation, influensa och covid-19. Hjärtklappning kan också vara en reaktion på högt intag av till exempel kaffe, nikotin eller alkohol. Vissa läkemedel kan också ge biverkningar i form av ökad hjärtrytm.

Förändrad hjärtrytm

Om hjärtklappningen beror på en konstaterad rubbning i hjärtrytmen kallas det för arytmi. Det innebär att de elektriska signalerna till hjärtat inte fungerar som de ska. Alltför snabb hjärtrytm med över 100 slag per minut kallas takykardi. En långsam hjärtrytm på under 50 slag per minut kallas för bradykardi. Förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till oregelbunden hjärtrytm med ojämna hjärtslag. Både hjärtflimmer och takykardi ger ofta känslan av hjärtklappning, ibland även vid vila, och kan orsaka yrsel och trötthet.

Bakomliggande sjukdomstillstånd

Hjärtats rytm kan påverkas om du har diabetes med episoder av mycket lågt blodsocker. Det gäller även vid anemi, sköldkörtelproblem som hypertyreos eller hypertyreos och vissa lungsjukdomar.. Medfödda och ärftliga faktorer kan också påverka pulsen. Hjärtsvikt kan vara en annan förklaring – då måste hjärtat slå fortare för att pumpa ut blodet till kroppen.

I vissa fall kan hjärtklappning vara ett av flera tecken på allvarlig hjärt-kärlsjukdom som ibland kan leda till hjärtstopp. Hjärtklappning i kombination med bröstsmärtor kan ibland vara tecken på hjärtinfarkt.

Utredning och behandling

Hjärtklappning som tydligt kan kopplas till exempelvis oro eller stress brukar inte kräva någon behandling. Om du har hjärtklappning ofta för att du känner dig stressad bör du försöka minska stressorerna i vardagen. Kanske behöver du hitta sätt att hantera nervositet och oro. Vid plötsliga eller långvariga besvär, eller om du oroar dig över vad hjärtklappningen beror på, är det däremot viktigt att utreda symptomen.

Vid läkarbesök kontrolleras blodtryck och EKG som mäter hjärtats rytm. Ibland mäts även arbets-EKG eller långtids-EKG. Blodprover kan ge viktig information om bakomliggande sjukdomstillstånd. Vissa symptom kan kräva ultraljudsundersökning eller olika sorters röntgen för att utesluta sjukdom.

Vilken behandling som krävs baseras på vad som framkommer under utredningen och eventuella riskfaktorer som exempelvis höga blodfetter. Metoder som botar eller lindrar symptomen sträcker sig från stressförebyggande åtgärder till medicinering och olika typer av operationer. Ibland finns det anledning att sätta in en pacemaker för att behandla arytmi.

Vad kan jag göra själv?

Ta pulsen om du upplever extra hårda hjärtslag, känner att hjärtat rusar, slår ojämnt eller kanske hoppar över ett slag. Då blir det lättare att avgöra om du har ovanligt snabb eller oregelbunden puls. Sätt två fingrar på handleden eller halsen och räkna antalet slag under en minut – det kan också vara bra information i samband med en eventuell vårdkontakt. Sök vård om du har återkommande besvär med hjärtklappning som inte har någon naturlig förklaring.

Råd vid tillfällig hjärtklappning som är kopplad till din livsstil:

• försök att andas lugnt och varva ner

• skingra tankarna, fokusera på något annat eller byt miljö

• minska stressen i vardagen

• skapa rutiner för en regelbunden sömn

• drick inte för stora mängder kaffe och te

• avstå helst från rökning och alkohol.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du besväras av hjärtklappning vid upprepade tillfällen eller har konstant hög puls.

Sök vård om du får plötslig hjärtklappning som du inte kan koppla ihop med en naturlig reaktion på till exempel stress eller oro. Det gäller även om du plötsligt får hjärtklappning utan någon tydlig utlösande faktor.

Ring 112 om du har ojämn hjärtrytm eller ihållande rubbningar av hjärtrytmen i kombination med bröstsmärtor. Om du har hjärtklappning och samtidigt upplever yrsel, andfåddhet eller illamående behöver du också vård omedelbart.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid hjärtklappning. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid hjärtklappning krävs en fysisk undersökning. Vid plötslig eller ihållande hjärtklappning bör du uppsöka en akutmottagning.