Hjärtinfarkt

Allmänt om hjärtinfarkt

Ungefär 25 000 personer i Sverige drabbas av hjärtinfarkt varje år. Sedan 2005 har dödligheten halverats och numera överlever fyra av fem. Utredning och behandling har förbättrats och allt fler är medvetna om riskfaktorer som rökning, ohälsosamma kostvanor och brist på fysisk aktivitet. Idag finns även hjärtstartare på många arbetsplatser, i köpcentrum och på andra ställen i samhället där människor rör sig. Ändå är hjärtinfarkt en av de ledande dödsorsakerna i Sverige.

Män drabbas oftare än kvinnor och risken för hjärtinfarkt ökar med stigande ålder. Kvinnor insjuknar som regel i 5-10 år senare än män, bland annat tack vare könshormonet östrogen som har en skyddande inverkan fram till klimakteriet.

Symptom vid hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt kännetecknas i allmänhet av plötsliga bröstsmärtor som varar i mer än 15 minuter. Smärtan kan stråla ut i vänster arm, men ibland även i högerarmen eller högre upp i exempelvis skuldror och hals. Andfåddhet, illamående, svettningar och yrsel är också vanligt.

Alla hjärtinfarkter ger inte samma, tydliga symptom. Vissa får inte ont i bröstet utan känner sig bara matta och svaga, ibland med andningssvårigheter. Diffusa symptom är särskilt vanliga bland kvinnor, äldre och personer med exempelvis diabetes eller njursjukdom. En hjärtinfarkt kan även pågå helt utan symptom, så kallad tyst hjärtinfarkt, som brukar visa sig först genom undersökning med ultraljud och EKG.

Tydliga symptom:

• kraftiga bröstsmärtor mitt i bröstet eller tryck över bröstet

• smärtutstrålning mot armar, rygg, hals, käke eller mage

• kallsvettningar

• andnöd

• matthet, svaghet och trötthet

• illamående, yrsel och svimning

• hjärtklappning, hög puls

• ångest.

Hälften av alla som drabbas av hjärtinfarkt har under dagar, veckor eller månader haft flera varningssymtom i form av bröstsmärtor, andfåddhet och onormal trötthet. Det akuta insjuknandet kan uppstå i samband med fysisk eller psykisk ansträngning, men en hjärtinfarkt kan även komma vid vila.

Andra tänkbara förklaringar

Ihållande bröstsmärtor med andningsbesvär och hög puls behöver inte alltid vara tecken på hjärtinfarkt. Det kan även röra sig om andra allvarliga sjukdomstillstånd som rör hjärta, kärl eller lungor exempelvis hjärtsvikt, hjärtmuskelinflammation, kärlkramp eller blodpropp i lungan.

Ibland kan symptom som påminner om hjärtinfarkt ha mindre dramatiska förklaringar: Muskelvärk i närheten av hjärtat kan orsakas av bland annat träningsvärk eller mental stress, till exempel vid en panikattack. Det kan kännas obehagligt, men är sällan farligt. Även mag-tarmbesvär kan misstas för hjärtinfarkt, exempelvis magkatarr med svår halsbränna. Vid diskbråck kan muskulaturen i bröstkorgen påverkas och ge ihållande smärta som ibland strålar ut mot armarna.

Orsaker till hjärtinfarkt

Hjärtat behöver en ständig tillförsel av syrerikt blod för att kunna pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtinfarkt orsakas ofta av att ett eller flera av hjärtats kranskärl blivit åderförfettade/åderförkalkade vilket innebär att blodet får svårare att ta sig igenom kärlen. Det kallas ateroskleros på läkarspråk. Till slut blockeras blodflödet så pass mycket att blodet inte når fram till hjärtat, ibland på grund av att det bildats en blodpropp. Då får inte hjärtat tillräckligt med syre och du drabbas av en hjärtinfarkt.

Höga blodfetter/kolesterolvärden och högt blodtryck är stora riskfaktorer i samband med hjärtinfarkt. Ärftlighet i kombination med livsstilsfaktorer som stress, ohälsosamma matvanor, för lite motion, rökning eller för hög alkoholkonsumtion är vanliga, bakomliggande orsaker.

Vanliga riskfaktorer:

• ålder och kön – risken ökar med åldern, män drabbas oftare än kvinnor

• högt kolesterol

• högt blodtryck

• ärftliga faktorer

• rökning

• diabetes

• för lite fysisk aktivitet i kombination med bukfetma.

I mer ovanliga fall kan en hjärtinfarkt bero på inflammation eller skador i kärlen, andra hjärtsjukdomar, allvarlig blodbrist eller mycket lågt blodtryck.

Utredning och behandling

Vid akut hjärtinfarkt krävs snabba läkarinsatser redan i ambulans eller på akutmottagning. Puls och blodtryck mäts alltid och EKG visar om hjärtat har drabbats av syrebrist eller rytmstörningar. Ultraljud och blodprov ger information om hjärtats pumpförmåga och hur mycket hjärtat har skadats.

För att lokalisera blodpropp och förträngningar krävs ofta kranskärlsröntgen. Med hjälp av blodproppslösande läkemedel eller en så kallad ballongvidgning kan blodet flyta fritt igen. Ju fortare kärlet öppnas, desto mindre blir syrebristen och skadorna på hjärtat. Ibland krävs ett större ingrepp, en så kallad bypass-operation, för att säkerställa hjärtats cirkulation och funktion.

När du tillfrisknar efter en hjärtinfarkt får du i allmänhet läkemedel som minskar risken att drabbas igen. Det kan röra sig om blodproppshämmande läkemedel, så kallade trombocythämmare, betablockerare och läkemedel som vidgar blodkärlen och sänker blodfetterna. Fysisk träning och hälsosamma kostvanor är också en viktig del av rehabiliteringen – du kan få hjälp av exempelvis en fysioterapeut, dietist, kurator eller psykolog.

Vad du själv kan göra

Om du tror att det finns minsta risk att du har drabbats av en hjärtinfarkt behöver du vård akut – du kan inte själv göra något för att stoppa förloppet. Om du misstänker att någon i din närhet har drabbats av en hjärtinfarkt ska du ringa 112. Är personen medvetslös bör du påbörja hjärt-lungräddning och även använda en hjärtstartare om det finns någon i närheten.

Många hjärtinfarkter – hjärtattacker i dagligt tal – ger varningssignaler innan du får akuta besvär. Det beror på så kallad instabil kärlkramp som brukar upplevas som obehag i bröstet och andningssvårigheter, både vid ansträngning och vila. Om du får den här typen av symptom ska du omedelbart uppsöka en läkarmottagning.

Om du inte känner dig sjuk men har högt blodtryck eller höga blodfetter kan kostförändringar och fysiskt aktivitet göra stor skillnad för att sänka blodtrycket liksom halterna av blodfetter och blodsocker. Då minskar du risken att drabbas av hjärtinfarkt och andra sjukdomar.

Minska risken för hjärtinfarkt:

• normalisera kolesterolnivån och blodtrycket genom kostförändringar och fysisk aktivitet – ibland krävs även läkemedel

• sluta röka

• gå ner i vikt om du är överviktig, gäller särskilt vid bukfetma

• stressa mindre

• var försiktig med alkohol.

Har du sjukdomar som ökar risken för hjärtinfarkt, exempelvis diabetes eller njursvikt, bör du gå på regelbundna läkarkontroller.

Då bör du söka vård

Sök vård akut vid akuta bröstsmärtor, tryck över bröstet, krampartad smärta eller en obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter. Det gäller även om du har ont i bröstet och samtidigt känner dig andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.

Ring 112 och invänta ambulans om du misstänker att du eller någon i din närhet har drabbats av en hjärtinfarkt.

Så kan Kry hjälpa till

Uppsök alltid en akutmottagning i första hand vid misstanke om hjärtinfarkt.

Kry kan hjälpa till med snabb rådgivning och vid behov göra akuta vårdinsatser på våra fysiska vårdcentraler – vid hjärtinfarkt kommer vi att remittera dig akut för vidare vård på sjukhus.