Högt blodtryck – hypertoni

Allmänt om högt blodtryck

I Sverige har upp till var fjärde vuxen högt blodtryck, men många vet inte om det. Högt blodtryck kallas för hypertoni på läkarspråk. Det är en av de tydligaste riskfaktorerna bakom stroke och hjärtinfarkt. Ett högt, okontrollerat blodtryck kan även öka risken för diabetes, njursjukdomar, hjärtsvikt, kärlkramp och demens.

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg). När hjärtat pumpar ut blodet är blodtrycket som högst, det kallas övertrycket. När hjärtmuskeln slappnar av och fylls med blod sjunker blodtrycket, det kallas undertrycket. Ett normalt blodtryck hos en frisk, vuxen person kan variera från 100-140/60-90 mmHg. Vid högt blodtryck kan antingen det ena eller båda värdena vara förhöjda.

Symptom vid högt blodtryck

Högt blodtryck ger sällan några tydliga symptom. Tillståndet brukar upptäckas först vid läkarbesök. Vissa personer kan få huvudvärk och känna sig trötta.

Vid hypertoni kan fettinlagringar i blodkärlen orsaka skador i kroppen:

• hjärta – rubbningar i hjärtrytmen (arytmi), hjärtsvikt, förstorat hjärta och kärlkramp etc

• kärl – till exempelvis försvagad puls, fönstertittarsjukan, försämrad blodförsörjning

• ögon – exempelvis blödningar och svullnader

• njurar – förträngningar i njurarnas blodkärl.

Orsaker till högt blodtryck

Blodtrycket påverkas av både fysiska och psykiska faktorer. Det varierar från person till person och även under dygnet. Vid vila sjunker trycket, men även på sommaren och i varma klimat. Ju äldre vi blir desto högre blir blodtrycket.

Orsakerna till högt blodtryck är inte helt klarlagda eftersom det handlar om ett komplicerat samspel mellan olika organ, hormoner och det centrala nervsystemet. Men samtidigt är det mycket vi vet: Genetiska faktorer är ofta en förklaring till högt blodtryck, liksom livsstilsfaktorer som stress, ohälsosamma matvanor, för lite motion, rökning eller för hög alkoholkonsumtion.

När blodtrycket är högt kan det även tyda på åderförfettning/åderförkalkning (ateroskleros på läkarspråk). När det bildas fett i kärlväggarna får blodet svårare att ta sig igenom kärlen – då måste blodet flyta snabbare och blodtrycket stiger. Högt blodtryck kräver att hjärtat arbetar hårdare för att pumpa ut blodet i kroppen. Det kan leda till allvarliga sjukdomar som ibland är livshotande. Hjärtats kranskärl kan drabbas av förträngningar som orsakar hjärtinfarkt.

• Primär hypertoni
  Hos de allra flesta med förhöjt blodtryck finns ingen enskild, tydlig förklaring. Ofta rör det sig om en kombination av ärftliga anlag och livsstilsfaktorer. Den här vanliga typen av förhöjt blodtryck kallas primär eller essentiell hypertoni.

• Sekundär hypertoni
  I mer ovanliga fall kan högt blodtryck vara en följd av andra sjukdomar. Då kallas det sekundär hypertoni. Det är ett symptom som kan orsakas av till exempel hormonrubbningar, njursjukdomar eller vissa läkemedel.

Malign hypertoni är ett mer ovanligt tillstånd som kännetecknas av mycket högt blodtryck, njurbesvär och kärlskador i ögonen – tillståndet kan vara en följd av både primär och sekundär hypertoni.

Ibland beror högt blodtryck på smärta, oro eller så kallad sjukhusskräck vid undersökningstillfället. Därför kan blodtrycket behöva kontrolleras vid flera tillfällen för att vara säker på att det handlar om ett långvarigt förhöjt tryck.

Utredning och behandling

Blodtrycket mäts med hjälp av en blodtrycksmanschett. För att avgöra vilken behandling som krävs vid högt blodtryck vägs en rad faktorer in – BMI och midjemått ger viktig information liksom alkoholkonsumtion och rökning. Blod- och urinprov visar avvikande värden för exempelvis blodsocker, blodfetter och salter i blodet. EKG (elektrokardiogram) används också som mätinstrument för att upptäcka eventuella rubbningar i hjärtrytmen (arytmi) – då brukar även hjärtklappning vara ett vanligt symptom.

Oavsett hur svår hypertoni det rör sig om krävs ofta både blodtryckssänkande läkemedel och livsstilsförändringar i form av mer motion, minskat kaloriintag och rökstopp. Om utredningen visar tecken på diabetes, metabola syndromet, höga blodfetter eller andra sjukdomstillstånd krävs fler, riktade åtgärder.

Vad du själv kan göra

Du kan själv göra mycket för att undvika för högt blodtryck. Eftersom ett förhöjt tryck ofta orsakas av din egen livsstil kan kostförändringar och fysisk aktivitet göra stor skillnad för att sänka blodtrycket liksom halterna av blodfetter och blodsocker. Då minskar du risken att drabbas av exempelvis diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.

Så här kan du minska risken för högt blodtryck:

• gå ner i vikt om du är överviktig – midjemåttet ska helst inte ligga över 94 cm för män och 80 cm för kvinnor

• prioritera fysisk aktivitet

• undvik salt i maten

• stressa mindre

• var försiktig med alkohol

• sluta röka.

Om du vill kontrollera ditt blodtryck kan du få hjälp att göra det på vissa apotek – eller vänd dig till sjukvården. Du kan även köpa en egen blodtrycksmätare.

Då bör du söka vård

Har du ett blodtryck på över 140/90 vid upprepade mätningar bör du rådgöra med vården. Är du gravid ska du söka vård om blodtrycket överstiger 140-160/90-110.

Om du har högt blodtryck, eller misstänker att du har högt blodtryck, i kombination med svår huvudvärk eller andnöd ska du uppsöka en akutmottagning. Det gäller även ett blodtryck på över 200/120, även om du inte är allmänpåverkad.

Så kan Kry hjälpa till

Vid högt blodtryck eller misstanke om hypertoni krävs en fysisk undersökning.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd vid högt blodtryck. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Vid ett digitalt vårdmöte kan vi enbart erbjuda rådgivning. För blodtryckskontroll, diagnos och behandling av högt blodtryck krävs ett fysiskt vårdmöte på någon av våra vårdcentraler.