Blodpropp – trombos

Vad är en blodpropp?

Blodpropp heter trombos på läkarspråk. Namnet kommer från det latinska ordet för blodplättar, så kallade trombocyter. Blodplättarna hjälper blodet att koagulera, det vill säga levra sig eller stelna.

Blodets förmåga att koagulera är livsviktig för kroppen – det förhindrar att vi förblöder om blodkärlen skadas. Men om blodet koagulerar inuti ett blodkärl på grund av exempelvis stillasittande eller åderförfettning i kärlen kan det istället bildas en blodpropp som kan försvåra eller helt stoppa blodflödet i någon del av kroppen. Det leder till syrebrist.

En blodpropp uppstår ofta i ett ben, särskilt i vaden. Ibland lossnar en del av proppen och följer med blodströmmen hela vägen till lungorna där proppen blockerar blodflödet och därmed syretillförseln. En blodpropp som följer med blodflödet kallas emboli, ett vanligt exempel är lungemboli. Vid oregelbunden hjärtrytm, till exempel förmaksflimmer, kan det uppstå en blodpropp direkt i hjärtat som tar sig vidare till hjärnan och leder till stroke eller så kallad hjärninfarkt.

Symptom vid blodpropp

En blodpropp ger olika symptom beroende på hur stor den är och var den uppstår. Det är vanligt att få en propp i benet, så kallad djup ventrombos. En propp som uppstår snabbt gör ofta ont i vaden, låret eller hela benet. Benet blir varmt, svullet, rött och ömt. I vissa fall växer en blodpropp i benet fram långsamt – då utvecklas symptomen gradvis.

En blodpropp som följer med blodströmmen hela vägen till lungorna kan orsaka skarp smärta i bröstet, hosta och andnöd. Små proppar ger inte alltid tydliga besvär, men en större blodpropp kan leda till livshotande symptom.

Om du får en blodpropp i hjärnan får du en stroke som bland annat kan visa sig i form av känselbortfall eller förlamning, ofta på ena sidan av ansiktet eller kroppen. Du kan också få svårt att prata, uttala ord, röra dig som vanligt och hålla balansen.

Vanliga symptom vid blodpropp i benet:

• varm känsla i benet

• svullnad i vaden eller hela benet

• rodnad

• ömhet och smärta.

Vanliga symptom vid blodpropp i lungan:

• andfåddhet eller andnöd

• hjärtklappning och hög puls

• plötsliga bröstsmärtor som förvärras vid djup inandning eller hosta

• hosta, ibland med blodigt slem

• yrsel och ibland svimning.

Vanliga symptom vid en blodpropp i hjärnan:

• domningar eller förlamning, ofta i ena ansiktshalvan, armen eller benet

• svaghet i ena armen eller benet

• talsvårigheter eller sluddrigt tal

• synstörningar

• koordinationssvårigheter

• yrsel och problem med balansen

• annorlunda beteende och förvirring.

Blodproppar kan ibland uppstå på andra ställen, exempelvis i njurarna, levern och tarmarna. Proppar förekommer också i samband med allvarliga sjukdomstillstånd.

Andra tänkbara förklaringar

En blodpropp i benet kan ha vissa likheter med andra besvär eller sjukdomstillstånd. Svullnad och värk kan till exempel bero på muskelbristningar eller artros. Åderbråck kan göra att benet känns spänt eller tungt, ibland med kramper eller klåda. Hjärtsvikt och lymfödem kan bland annat leda till svullnad i båda benen. En så kallad bakercysta kan ge ensidig bensvullnad – då börjar besvären ofta i knävecket.

Ihållande bröstsmärtor med andningsbesvär och hög puls kan vara tecken på andra allvarliga sjukdomstillstånd som rör hjärta, kärl eller lungor. Det kan till exempel handla om hjärtinfarkt, hjärtsvikt, hjärtmuskelinflammation eller kärlkramp. Astma kan göra dig andfådd och orsaka andningsbesvär. Luftvägsinfektioner som orsakar irritation i lungsäcken kan också leda till andningsbesvär med hosta.

Muskelvärk i närheten av hjärtat kan orsakas av bland annat träningsvärk eller mental stress, till exempel vid en panikattack. Även mag-tarmbesvär som magkatarr med svår halsbränna kan upplevas som värk i närheten av hjärtat. Vid diskbråck kan muskulaturen i bröstkorgen påverkas och ge ihållande smärta som ibland strålar ut mot armarna.

Symptomen vid en blodpropp i hjärnan kan ibland likna andra sjukdomstillstånd, exempelvis synstörningar vid migrän och yrsel vid kristallsjuka. Förvirring och koordinationsbesvär kan även vara tecken på hjärntumör.

Orsaker till blodpropp

Blodproppar orsakas av koagulerat blod som försvårar eller blockerar blodflödet i något av kroppens blodkärl. Då blir det svårare för hjärtat att pumpa runt blodet och blodet syresätts inte som det ska. Det kan leda till att livsviktiga organ får för lite syre.

Blodproppar kan uppstå av flera skäl. Genetiska faktorer gör dig mer sårbar, särskilt blodsjukdomar som påverkar blodets förmåga att koagulera. Livsstilsfaktorer är andra vanliga förklaringar till koagulationsproblem – övervikt, rökning och ett stillasittande liv försämrar blodcirkulationen och medför därför en ökad risk för blodpropp. Risken kan också öka om du tillfälligt sitter stilla under exempelvis en lång flygresa eller om du har svårt att röra dig efter en sjukdom eller en skada.

Under en graviditet finns en ökad risk att drabbas av blodpropp på grund av hormonförändringar och förändringar i blodcirkulationen. Hormonet östrogen kan också bidra till en förhöjd risk, därför bör du välja preventivmedel och preventivmetoder utan östrogen om du är särskilt sårbar för blodpropp.

Risken för blodpropp ökar ju äldre du blir – besvären är vanligast hos personer över 65 år. Det beror bland annat på att hjärtats kranskärl kan bli åderförfettade eller åderförkalkade med åren. Då får blodet svårare att ta sig igenom kärlen och det kan lättare uppstå en blodpropp.

Riskfaktorer som gör dig särskilt sårbar för blodpropp:

• hög ålder som bland annat ökar risken för åderförfettning

• ärftlighet, exempelvis blodsjukdomar eller blodpropp i släkten

• hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och sjukdomstillstånd som exempelvis påverkar koagulationen

• tidigare blodpropp eller TIA

• kärlskador, exempelvis efter operationer

• östrogenbehandling, exempelvis p-piller och andra östrogenpreparat

• graviditet och förlossning

• livsstilsfaktorer som övervikt, rökning, hög alkoholkonsumtion, osund kost och för lite fysisk aktivitet.

Vaccin och läkemedel

Under utbrottet av corona har det rapporterats om en ökad risk för såväl blodpropp som blödning i samband med vissa vaccin mot covid-19. Det finns studier som tyder på att vissa vaccin i ovanliga fall kan påverka blodets koagulationsförmåga. Blodpropp kan därför vara en mycket sällsynt biverkning av vissa vaccin. Det finns även andra läkemedel som kan medföra en förhöjd risk för blodpropp, exempelvis behandling i samband med allvarliga sjukdomstillstånd.

Utredning och behandling

Vid en misstänkt blodpropp ska du alltid undersökas av läkare för provtagning och eventuellt röntgenundersökningar. Du kan även behöva göra en så kallad koagulationsutredning.

För att förebygga och behandla blodpropp får du ofta blodförtunnande läkemedel, antingen i form av tabletter eller sprutor. De gör att blodet inte koagulerar lika lätt. Blodförtunnande läkemedel kan både lösa upp befintliga blodproppar och minska risken för nya.

Vid en blodpropp kan du behöva vårdas på sjukhus de första dagarna. Ibland krävs ett kirurgiskt ingrepp eller propplösande behandling för att underlätta blodcirkulationen.

Vad kan jag göra själv?

Eftersom livsstilsfaktorer ibland kan orsaka blodpropp kan du själv förebygga besvär i vissa fall. Det handlar främst om att försöka välja en sund livsstil som minskar risken för övervikt. Fysisk aktivitet är också viktigt – inte bara för att hålla kroppen i god kondition, utan även för att motion och rörelse förbättrar blodcirkulationen.

För att lindra och förebygga besvär med blodpropp i benet kan du använda kompressionsstrumpor som finns att köpa på apotek. Om du har ont i benet efter en blodpropp kan du använda receptfria, smärtlindrande läkemedel.

Så här kan du minska risken för blodpropp:

• rör på dig

• rör på fötterna, tårna och benen om du sitter stilla länge eller är sängliggande

• gå ner i vikt om du är överviktig

• sluta röka

• använd kompressionsstrumpor om du sitter stilla länge, exempelvis under en lång flygresa.

Om du använder blodförtunnande läkemedel behöver du veta att det finns en ökad risk att drabbas av blödningar. Det beror på att blodet inte koagulerar på samma sätt. Vid en skada eller blödning ska du alltid berätta för vårdpersonalen att du medicinerar mot blodpropp.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du blir svullen och öm i benet eller har andra besvär som du tror kan vara tecken på en blodpropp i benet.

Ring 112 och invänta ambulans vid följande symptom:

• akuta bröstsmärtor

• akuta andningssvårigheter

• talsvårigheter eller synstörningar

• domningar eller förlamningar.

Så kan Kry hjälpa till

Uppsök alltid en akutmottagning i första hand vid misstanke om blodpropp. Kry kan hjälpa till med snabb rådgivning och vid behov göra akuta vårdinsatser på våra fysiska vårdcentraler – vid blodpropp kommer vi att remittera dig akut för vidare vård på sjukhus.