Allmänt om din hälsa – 17 maj 2021
Vad kan hjärtklappning bero på?
Har du hjärtklappning när du vilar? Här går vi igenom tänkbara orsaker till hjärtklappning, vad du själv kan göra och när du kan behöva söka vård.
Läs mer
Hjärt- och kärlsjukdomar
Vill du diskutera besvär som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdomar kan vi hjälpa dig med rådgivning. Legitimerad vårdpersonal gör en bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Vid behov kan du bli remitterad till vidare vård. Ring 112 om du misstänker hjärtinfarkt eller stroke.
Få rådgivning
Hjärt- och kärlsjukdomar
Hjärt- och kärlsjukdomar, eller kardiovaskulära sjukdomar, är ett samlingsnamn för sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen, hjärtat och blodkärlen. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige idag. Många av sjukdomarna beror till stor del på livsstilsfaktorer eller ärftlighet.
Några av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomar är:
förmaksflimmer
hjärtinfarkt
hjärtsvikt
kärlkramp
stroke.
Symptom
Sök bland symptom
Blodpropp
En blodpropp består av koagulerat blod som försvårar blodflödet någonstans i kroppen. Den bildas ofta i benet, men kan även uppstå i exempelvis lungan eller hjärnan. Små proppar ger inte alltid uttalade besvär, men stora blodproppar kan vara livshotande. Blodförtunnande läkemedel används både för att förebygga och behandla blodpropp. Du ska alltid söka vård akut, oavsett var blodproppen sitter. Ring 112 om du eller någon i din närhet får andningsbesvär, bröstsmärtor eller tecken på stroke – en blodpropp i hjärnan.
Förmaksflimmer och förmaksfladder
Förmaksflimmer och förmaksfladder innebär att du har en störning i hjärtrytmen som gör att hjärtat ofta slår fortare än vanligt. Då får hjärtat svårare att pumpa runt blodet i kroppen. När blodcirkulationen försämras ökar risken för stroke. Hjärtbesvären behandlas främst med läkemedel, men ibland krävs kirurgiska ingrepp eller annan typ av behandling. Ring 112 om du eller någon i din närhet får hjärtrusningar eller oväntad, ojämn hjärtrytm med bröstsmärtor eller försämrat allmäntillstånd.
Hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd som innebär att hjärtat får för lite syre. Det beror på att ett eller flera av hjärtats kranskärl har blockerats så att blodet inte når fram till hjärtmuskeln. Symptomen kan vara diffusa, men många får plötsliga och ihållande bröstsmärtor, ofta med svettningar och andningssvårigheter. Snabba vårdinsatser som återställer blodtillförseln minskar skadan på hjärtmuskeln. Om du eller någon i din närhet får bröstsmärtor som inte går över efter 15 minuter ska du söka vård akut – ring 112 och invänta ambulans.
Hjärtklappning
Hjärtat slår fortare när kroppen har behov av mer syre och näring. Därför är hjärtklappning en naturlig, övergående reaktion i samband med exempelvis fysisk ansträngning, stress, oro och rädsla. Infektioner, feber och smärta kräver också mer av hjärtat – utan att din hjärtklappning är tecken på något farligt. Kraftiga och ihållande rubbningar av hjärtrytmen kan däremot vara allvarliga och ibland livshotande. Om du har hjärtklappning i kombination med bröstsmärtor, yrsel eller svimningskänslor ska du söka vård akut – ring 112 och invänta ambulans.
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt försämrar hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen. Det är vanligt att bli trött och andfådd. Du kan även få andra symptom som exempelvis bröstsmärtor, hjärtklappning och svullnad i benen. Hjärtsvikt är ett symptom på något annat sjukdomstillstånd. Det är viktigt att både behandla symptomen och den bakomliggande orsaken. Vid akut hjärtsvikt behöver du vård omedelbart.
Höga blodfetter
Höga blodfetter ger inga tydliga symptom – de höga halterna visar sig först när du tar blodprov. Höga nivåer kan vara ärftliga eller påverkas av din livsstil. Till en början kan det räcka med att justera kosten och lägga till mer fysisk aktivitet för att minska blodfetterna. Med tiden krävs ofta läkemedelsbehandling.
Högt blodtryck
Tillfällig blodtryckshöjning är en naturlig reaktion vid exempelvis fysisk ansträngning, stress eller rädsla. Om trycket inte normaliseras efteråt kan det bli skadligt för kroppen. Långvarigt högt blodtryck beror ofta på en kombination av ärftlighet och livsstil – övervikt är en vanlig riskfaktor. Livsstilsförändringar och läkemedel minskar risken för allvarliga följdsjukdomar.
Kärlkramp
Kärlkramp upplevs ofta som ett tryck över bröstet och bröstsmärtor som kan stråla ut mot halsen och käken, armen eller ryggen. Åderförfettning och rökning är de vanligaste riskfaktorerna. Besvären uppstår ofta i samband med fysisk ansträngning eller psykiska påfrestningar. Kärlkramp brukar behandlas med läkemedel – ibland krävs kirurgi. De flesta mår bättre av hälsosamma livsstilsförändringar. Ring 112 vid plötsliga bröstsmärtor, tryck över bröstet eller andningssvårigheter.
Lågt blodtryck
Blodtryck mäts med blodtrycksmätare och alla människor har olika tryck i sitt blodomlopp. Blodtrycket kan förändras under dygnet och i olika situationer. Har du lågt blodtryck kan du lättare få blodtrycksfall. Då kan du uppleva yrsel, känna dig svimfärdig eller i värsta fall svimma. Ibland sker det i samband med att du ändrar läge från sittande till stående. Lågt blodtryck är oftast ofarligt och kräver sällan behandling.
Stroke
Stroke orsakas av en blödning eller blodpropp i hjärnan som leder till syrebrist. Typiska symptom är plötsliga talsvårigheter, känselbortfall eller förlamning. Du kan även få ett begränsat synfält och annorlunda eller förvirrat beteende. Vid en stroke behöver du vårdas akut på sjukhus – tillståndet kan förvärras snabbt och vara livshotande. Ring 112 om du eller någon i din närhet visar tecken på stroke. Tänk särskilt på om personen sluddrar, har svårt att lyfta armarna eller om ena mungipan hänger ner.
Åderbråck – varicer
Åderbråck kännetecknas av synliga blodkärl i huden, ofta på underbenen. Det beror oftast på ofarliga förändringar i venernas förmåga att pumpa tillbaka blodet till hjärtat. Många får bara en utseendemässig förändring, men vissa upplever symptom som tyngdkänsla, svullnad eller smärta. Du kan minska besvären genom att promenera, använda stödstrumpor och ha benen högt vid vila.
Relaterade artiklar